December Bebis 2010 :)

Ja, det är helt sjukt. Idag är det mest naturliga för mig att raka mig, det känns mer främmande att låta det växa ut och det är verkligen sjukt. 

Men jag har alltid gjort det för mig själv, det var inte så att alla i klassen rakade sig. Jag tror att jag kände mig äcklig när håret började växa vilket säkert inte är helt ovanligt att man känner i puberteten när kroppen plötsligt förändras och sedan har jag aldrig slutat raka mig.  

Jag trivs ju rätt bra med gravidmagen, men det slår mig då och då hur skönt det ska bli att bli av med den. Och läskigt. Kroppen kommer ju att se annorlunda ut efter en graviditet, så det blir väl inte riktigt den gamla kroppen man får tillbaka utan snarare ännu en ny kropp att vänja sig med.

Men man glömmer verkligen att man ens har varit smalare. 

Dela med dig, varför är du så glad? 

Om allt funkar som det ska har jag som mål att amma 6 månader. Men jag tar det lite som det kommer för jag vet ju inte alls hur jag kommer känna när jag väl är där.

Våra kompisar har kört på ersättning för att både ska kunna mata. Vid första barnet var det för att mamman fick förlossningsdepression och tyckte att det kände jättekonsigt och hemskt med amning, med andra barnet har det visat sig att dottern var laktosintolerant så hon mår mycket bättre av den laktosfria ersättningen än av bröstmjölken.

Jag frågade min sambo för ett tag sedan hur han kände kring det där med amning och blev glad när han berättade att han hoppades att jag skulle vilja amma för att han tror att det är bra för barnet att få i sig bröstmjölken som finns där av en anledning men också för att han tror att det är viktigt för barnet med hela anknytningsgrejen. Jag blev förvånad över att han tänkte så, men glad över att vi är överens. Jag trodde nog kanske att han skulle ha sett fördelarna med ersättning när vi umgåtts med våra kompisar där.

Jag har alltid sett framför mig att jag ska amma, så jag hoppas att det kommer att fungera. Min mamma ammade oss bara några veckor för hon gillade aldrig det...

Usch, jag har fått en nerv i kläm som gör ont när jag skrattar. Jag som är på så mycket bättre humör idag..!

Har också fått höra att jag blivit trängre. Men jag är gnska duktig på att titta mig i spegeln med jämna mellanrum och tycker nog inte att jag ser så annorlunda ut.

Däremot har jag blivit mycket känsligare. På ett bra sätt (bortsett från att jag inte ska ha sex enligt läkarna då...). 

Jag har samma grej som du, fast ut i vänsterarmen. Har dock inte varit hos läkaren med det. 

Jag har inte vågat kleta på voltaren, är väldigt försiktig med mediciner.

 
Tidigt i somras var jag hos läkaren för en konstig fläck på halsen som ororade mig. Läkaren trodde att det  var någon svampinfektion (verkade mycket konstigt tycker jag...) och skrev ut en salva jag skulle ha. Då frågade jag honom om den var okej att använda när man var gravid. Han tänkte efter och sa att den inte var det, "men det handlar ju om så liten mängd" sa han.
Jag hämtade inte ut salvan eftersom att jag inte led av den där fläcken, jag var bara orolig över att det skulle vara någonting farligt. Det här var liksom i första veckorna när risken fortfarande var stor för missfall och allt viktigt höll på att bildas i bebisen.

Fläcken har förresten kommit och gått och nu är den tillbaka så jag får väl ta tag i det sedan när Liten har kommit ut ur mig...
 

 

Jag antar att du liksom jag sover utan trosor? Jag har en liten handduk mellan benen (eller i närheten av) när jag sover (vad äckligt det låter), men just för att undvika den där typen av problem varje gång jag reser mig upp...

Jag vill inte sova med trosor för jag tycker att det är så himla obekvämt och det känns bra att lufta lite någon gång om dygnet i alla fall.
Dessutom vet jag ju att det lär bli trosor med bindor ett tag efter förlossningen så jag passar på att njuta av att klara mig utan fram tills dess.

Härligt hur detaljerade vi börjar bli i den här tråden! 

Jag har, det gör nästan ont. Jätteobehagligt. Det känns ju precis som att bebisen är där nere och krafsar eller nåt, man får lust att ställa sig på huvudet så att h*n ska åka tillbaka in...

Jag äter niferex och blir jättehård i magen av det. Jag äter bara varannan kväll just av den anledningen, annars hade jag aldrig kunnat gå på toaletten över huvudtaget...

Det finns tydligen någon brustablett man kan ta om magen blir hel förstörd av niferex, men de är inte alls lika effektiva så jag kämpar på...