Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

Tack så mycket. Ja, jag hoppas innerligt att det ska gå vägen nästa gång.
Men på nåt konstigt sätt finns inte riktigt glädjen och den stora försväntan där längre. Har någon mer känt så efter mf? Att man inte orkar ta tag i det en gång till...
Absolut vill jag, men vart tog lusten, glädjen och spänningen vägen?

Hej tjejer... Igår försökte jag göra något annat för att skingra tankarna... Det fungerade bra till jag kom hem då jag istället fick världens breakdown... Tror aldrig jagvhar gråtit så mycket..
Idag kl 10 sk vi få mifegyn... Eller jag.. Jag vill verkligen inte.. Jag känner mig gravid och alla symtom jag upplevde som svaga känns som starkare nu fast dom är lika. Det känns som jag idag ska ta livet av mitt barn... Fast jag vet att det är dött... :(((

Inte en gnutta blod eller brun flytning har kommit sen i torsdags, ingenting!! Hade jag inte fått den då så hade man förmodligen inte gjort VUL på mig och jag hade fortfarande varit ovetande... Kanske tur jag fick den då..:((

Hoppas ni mår bättre tjejer!

Usch, låter jobbigt :(

Men efter regn kommer solsken.
Det gäller oss alla.

Stor kram MCT!!! Tänker på er o hoppas att allt ska gå bra!

Ush MCT tänker på dig så mycket. Kram

Jag hade mitt skit igår, tog test vid sju på kvällen och det var dubbelt så starkt, in till gubben och berätta den goda nyheten att det kanske funkar nu.

Vaknade i natt och trodde jag kissat ner mig men insåg att det var blod.... Så behöver inte säga att testen var jätte svagt i morse va. Så nu missfall nr fem --- VA FAN GÖR JAG FÖR FEL ....

leaeva - Åh nej vad grymt Så ledsen för er skull. Blev så glad när jag läste första meningen men sen såg jag resten.....

MCT - Det är inte konstigt om du får breakdown och blir ledsen och gråter, det gör jag också fortfarande ibland och jag känner mig så frustrerad på min kropp. Jag hade också bruna flytningar vid mina MA, det var så de konstaterades och ena gången hade jag också mina symptom kvar och gick runt och kände mig gravid fast jag visste att fostret var dött. Fyfasen, det är inte roligt. Hoppas att det trots omständigheterna går bra och snabbt till veckan.

Jag hoppas verkligen att ni ska få lite solsken i era liv snart igen. Ta hand om er! Tänker på er!

Rosen- Visst känner jag också så ibland... önskar man kunde vara så stark att säga- nä, jag skiter i det! Men man dör en liten bit med varje mf... Och vette sjutton hur man kommer känna nästa gång, tror jag kommer vara konstant oroligt tills barnen kommit ut... Min första graviditet fick jag ju iaf vara naivt blåögd, och är så tacksam´för en bra erfarenhet av den- sen hade jag/ vi en helvetiskt förlossning- så vet inte om jag vågar gå igenom det en gång till heller... Det kanske inte är meningen att vi ska ha fler barn- känns det ibland samtidigt så är det ju så fantastiskt underbart med barn och det gör ju att man orkar kämpa vidare...

MCT- hoppas nu det kan gå så bra det kan utifrån omständigheterna för dig idag... Jag vill inte byta- ord finns inte... Det är så orättvisst!!

Leava... F-n, f-n, f-n... Det är ORÄTTVISST!!! Det ska inte kunna vara möjligt!!!

MissT, hoppas din kropp kommer igång nu!! Ja, ett barn 2011 hoppas jag med på... Men det blir nog 2012...

Ego! Mina egna bekymmre känns små jämfört med era! Testade negativt igår... Hade verkligen hoppats på något eftersom det var dag 35, men icke... Min teori just nu är att min äl kom mycket senare p g a pergon... enligt vul dag 16 var ju äggen små... Så kanske dag 22-23 var de stora att släppa... Bara att vänta som vanligt och försöka vara realist och fatta att mensen kommer p g a negativt test!!

KRAMAR!!

Tack alla ni... På
Väg hem nu efter att ha fått mifegyn.

MissT fick du också cytotec? Hur upplevde du det?

Vid mitt första MA fick jag tabletter men denna gången valde jag skrapning. Vill inte skrämma upp dig på något sätt men just för mig kändes det bättre med skrapning denna gång. Jag blödde mycket och hade väldigt ont första gången och kände att jag inte ville gå igenom det igen och jag jag ville inte riskera att det skulle bli så när barnen var hemma. Kände att det var skönt att bli sövd och inte märka när det kommer ut och jag hade en förhoppning om att det då skulle gå snabbt att få tillbaka ÄL och mens igen eftersom de brukar få ut allt med en gång. Fast nu blev det ju inte riktigt så utan en långdragen historia så man kan väl aldrig veta. Det viktigaste tycker jag är att man får välja det alternativ som trots omständigheterna känns bäst (inget känns ju bra). Hoppas att du får ut allt med tabletterna och att du får tillbaka ÄL snabbt.

Jag har nu rejäl mensvärk men det kommer i stort sett inget blod. Hoppas dock att jag kan räkna detta som mens så jag kan börja med pergo på onsdag. Fick reda på ytterliggare en i min närhet som ska ha barn i år, de skyddade sig och det var inte alls planerat, de funderade t o m på abort. Suck....blir så less........

Okej... nej det få positiva upplevelser jag har hittat om cytotec... jag frågade om skrapning idag men de säger att det här är det mest skonsamma för kroppen, att det är en risk med sövning bla bla bla bla...

Jag sa att jag är rädd att det ska göra väldigt ont, att jag läst det osv... men hon sa att behöver jag får jag morfin intravenöst...

Jag är så jävla rädd...  :((