BF maj 2011

urrkkk mitt illamående ha kommit tillbaka!! fy bubblan vad drygt!!!!

fått mera o mera ont i magen... dock inget ja känner igen ifrån tidigare graviditet.... 

vad härligt! 

Kottemor: Vad skönt att allt gick bra!

Hejhej alla.

Läser aktivt här fortfarande, men skriver sällan. Hatar egentligen att skriva på tagentbord, inget som helt tålamod med de nu under grav, *asg*. Naglarna smäller i andra tagenter, man måste radera, men skriver för snabbt, så de blir fel, måste radera, vissa tagenter funkar inte, måste trycka hårdare, osv osv, Haha. Sikket ilandsproblem.

Tänkte bara höra med ngn här, som kanske har samma prob?
Varje kväll, utan att  överdriva, så sätter lillen igång i magen på ett nästan obehagligt sätt..känns lite VÄL för bra med sina rörelser. Saken är den att han på nåt sätt, slå/sparkar neråt, så jag flyger upp ur soffan/sängen av en OTROLIG smärta, och vrålar gör jag nåt så kopiöst. Händer en eller flera ggr per "smärtgång" så att säga.
Jag börjar störttjuta, mannen och sonen blir såklart rädda, även jag. Sen sitter man med rädsla och inväntar nästa omgång. Det är svårt att föklara smärtan, men jag känner ju att han gör ngt och helt plötsligt efter en smäll känns de som att ngn tar en kniv och bokstavligt talat kör upp den i hålet på mig och snittar. Låter hemskt, sorry, men hittade inget annat alternativ. Jag undrar lite om man verkligen ska behöva stå ut med dessa kvällar med dessa smärtor ända fram till slutet...

Jisses, galet ont gör de..MKT värre än förlossningsvärkar.

Erm...Hjälp!

Vi har inget patienthotell, det är raka vägen BB - hem som gäller. Och eftersom papporna inte får stanna så är det ju inte sååå roligt att ligga där och dra så hemmet lockar rätt bra.
6-timmars regeln gäller alla som haft en "normal" förlossning, kanske kan man gnälla eller gulla till sig ett dygn till eller så om man vill, men som sagt, det är ju rätt trist och ensamt utan mannen. Bebisen vill man ju dela med pappan, inte rumskompisen

Ja du, där håller jag då fullständigt med dig! Snacka om att det lät lite ålderdomligt att papporna inte riktigt har någon plats i det hela, även om kvinnan bär barnet så är ju pappan lika delaktig i processen.

Bor i Australien sa allt ar lite annorlunda har. Har stannar man pa BB hela tiden, man blir bara inrullad i ett annat rum om man behover kejsarsnitt annars tillbaks till sitt eget rum efterat. Stort och rymligt med tv, badrum med toalett, kylskap. Man kan aven onska sig badkar (finns inte i alla). Nu kor vi privat, pa dom vanliga sjukhusen kan man aka pa att fa dela, sa min man far stanna. Alla rum har dubbelsang men efter kejsarsnitt rullar dom in en singel sang till mamman och pappan far glassa sjalv i dubbelsangen.
1000 kr ar ett pressentkort pa en affar dar man kan handla blojor mat eller liknande, vilket jag sakert skulle ta om de var mitt andra barn, eller om dom nu ar sa fullbokade att man kanner sig dum att stanna..... =)

Kottemor; Skont att operationen gick bra!!!! Maste vara en stor lattnad.

 jag  var  orolig igår kväll, hade onda Sd,har bricanyl vid behov, så det hjälpte lite. Det första sak jag gjorde imorse var att teckna en gravid försäkring hos Trygg Hansa som gäller till och med när bebisen fyller 6 månader.

Hej!
Jag har liknande som dig, och särskilt på kvällarna
Min bebis är väldigt livlig när jag själv vilar, särskilt på kvällarna framför tv:n och ofta även på nätterna. Förstår inte hur den får plats att röra sig så mycket därinne Magen ser ibland ut som en torktumlare
Angående dina smärtor i underlivet så har jag börjat känna dessa den sista veckan, jag vet inte vad den gör därinne men det stämmer lite som du skriver att det är en ilande känsla som gör ont. Men jag upplever de nog inte riktigt lika starka som dig förstås, jag spänner till lite och säger "aj" för känns det gör de, men inte på det sätt som du beskriver.
Igår fick jag en teori om att bebis (som legat med huvudet ner i några veckor) har vänt sig för jag kände hicka högt upp i magen, så min teori är att den sparkar neråt... men jag har ingen aning...
Själv är jag bara glad när jag känner bebis för jag blir så orolig om jag inte gör det, så hellre att den kör lite tuffa tag med mig än att inte ge sig till känna

Igår när jag kom hem låg ett brev och väntade på mig. En kallelse till nytt tillväxtultraljud - redan imorgon! Som vanligt blir jag både förväntansfull, rädd och orolig... hua...