Tänkte att jag drar igång en gammal hederlig favorit. Det är många olika trådar som tenderar att bli lite diffusa nu och då tycker jag att det är bättre att samlas här 
Då kan vi diskutera allt mellan himmel och jord, skriva av oss om sånt som är roligt/jobbigt etc.
Läste nya numret av ViFöäldrar igår. De hade ett sömnavsnitt i den.......och det gjorde mig riktigt glad . Oerhört sunt perspektiv.
Nu behöver jag lite feedback från er mina vänner!
Som jag tidigare berättade så ammar jag ju dottern relativt fritt (hon är 21 månader) såväl dag som natt. Men nu har det verkligen blivit jättemycket på slutet. Hon kan vilja amma flera gånger i timmen när vi är hemma, dock handlar det ju oftast om några sekunder på vardera bröst... Det må väl vara, det är ju inte hela världen. Men de sista två nätterna har varit minst sagt intensiva! Det börjar strax efter 12 på natten och då ska hon snutta konstant. Är det inte ena tutten så är det den andra och hon kan verkligen inte sova utan men hon verkar heller inte sova superbra med den... Till slut har jag lessnat och gick upp och vaggade henne lite i famnen och då somnade hon rätt snabbt så vi gick och la oss igen. Då sov hon en liten stund utan tutte men sen började hela cirkusen om igen. Suck! Jag har ju valt att nattamma så länge eftersom det har varit så smidigt. Hon har fått tutte och somnat om ganska omgående, vänt sig om och sovit utan tutten. Men nu funkar det verkligen inte.
Jag fungerar ju så att jag gärna tittar på det som händer runtomkring henne för att se ifall det kan vara något som jag kan se som skulle bidra till denna förändring. En förändring som vi gjort (förra veckan var första veckan) är att vi har utökat dagisvistelsen med ytterligare en dag (nu går hon mån till tors 8.90 till ca 14). Men jag tycker att hon verkade ta det väldigt bra. Hon var inte det minsta trött varken på fredagen efter eller under helgen. Men natten till tisdag var verkligen katastrof. Annars är hon övervägande glad på dagarna när vi kommer hem samt på kvällarna även om jag tycker att hon behöver tutta mer än vanligt. I övrigt är det, vad jag kan komma på iaf, ingen förändring för henne.
Om detta är en kortare period, vilket det säkert är, så kan jag nog uthärda nätterna ett tag till men hur länge vet jag faktiskt inte... Det tär ju lite. Vad får ni för tankar?
. Oerhört sunt perspektiv.
Nu behöver jag lite feedback från er mina vänner!
Som jag tidigare berättade så ammar jag ju dottern relativt fritt (hon är 21 månader) såväl dag som natt. Men nu har det verkligen blivit jättemycket på slutet. Hon kan vilja amma flera gånger i timmen när vi är hemma, dock handlar det ju oftast om några sekunder på vardera bröst... Det må väl vara, det är ju inte hela världen. Men de sista två nätterna har varit minst sagt intensiva! Det börjar strax efter 12 på natten och då ska hon snutta konstant. Är det inte ena tutten så är det den andra och hon kan verkligen inte sova utan men hon verkar heller inte sova superbra med den... Till slut har jag lessnat och gick upp och vaggade henne lite i famnen och då somnade hon rätt snabbt så vi gick och la oss igen. Då sov hon en liten stund utan tutte men sen började hela cirkusen om igen. Suck! Jag har ju valt att nattamma så länge eftersom det har varit så smidigt. Hon har fått tutte och somnat om ganska omgående, vänt sig om och sovit utan tutten. Men nu funkar det verkligen inte.
Jag fungerar ju så att jag gärna tittar på det som händer runtomkring henne för att se ifall det kan vara något som jag kan se som skulle bidra till denna förändring. En förändring som vi gjort (förra veckan var första veckan) är att vi har utökat dagisvistelsen med ytterligare en dag (nu går hon mån till tors 8.90 till ca 14). Men jag tycker att hon verkade ta det väldigt bra. Hon var inte det minsta trött varken på fredagen efter eller under helgen. Men natten till tisdag var verkligen katastrof. Annars är hon övervägande glad på dagarna när vi kommer hem samt på kvällarna även om jag tycker att hon behöver tutta mer än vanligt. I övrigt är det, vad jag kan komma på iaf, ingen förändring för henne.
Om detta är en kortare period, vilket det säkert är, så kan jag nog uthärda nätterna ett tag till men hur länge vet jag faktiskt inte... Det tär ju lite. Vad får ni för tankar?
Tack Konichiwa girl! Ja, det slog mig i morse att hon lät lite rosslig i halsen. Tack för att du påminde mig! Kanske är det halsen som "strular" till det...
Nu behöver jag lite feedback från er mina vänner!
Som jag tidigare berättade så ammar jag ju dottern relativt fritt (hon är 21 månader) såväl dag som natt. Men nu har det verkligen blivit jättemycket på slutet. Hon kan vilja amma flera gånger i timmen när vi är hemma, dock handlar det ju oftast om några sekunder på vardera bröst... Det må väl vara, det är ju inte hela världen. Men de sista två nätterna har varit minst sagt intensiva! Det börjar strax efter 12 på natten och då ska hon snutta konstant. Är det inte ena tutten så är det den andra och hon kan verkligen inte sova utan men hon verkar heller inte sova superbra med den... Till slut har jag lessnat och gick upp och vaggade henne lite i famnen och då somnade hon rätt snabbt så vi gick och la oss igen. Då sov hon en liten stund utan tutte men sen började hela cirkusen om igen. Suck! Jag har ju valt att nattamma så länge eftersom det har varit så smidigt. Hon har fått tutte och somnat om ganska omgående, vänt sig om och sovit utan tutten. Men nu funkar det verkligen inte.
Jag fungerar ju så att jag gärna tittar på det som händer runtomkring henne för att se ifall det kan vara något som jag kan se som skulle bidra till denna förändring. En förändring som vi gjort (förra veckan var första veckan) är att vi har utökat dagisvistelsen med ytterligare en dag (nu går hon mån till tors 8.90 till ca 14). Men jag tycker att hon verkade ta det väldigt bra. Hon var inte det minsta trött varken på fredagen efter eller under helgen. Men natten till tisdag var verkligen katastrof. Annars är hon övervägande glad på dagarna när vi kommer hem samt på kvällarna även om jag tycker att hon behöver tutta mer än vanligt. I övrigt är det, vad jag kan komma på iaf, ingen förändring för henne.
Om detta är en kortare period, vilket det säkert är, så kan jag nog uthärda nätterna ett tag till men hur länge vet jag faktiskt inte... Det tär ju lite. Vad får ni för tankar?
Kanske är det halsen som "strular" till det...
Men just nu är det verkligen inte smidigt och verkligen inte mysigt någonstans! Jag kan känna en saknad av att inte kunna mysa med dottern utan att jag många gånger (på natten) blir reducerad till 2 tuttar 
Men om det är en övergående fas så tror jag ändå att jag härdar ut eftersom jag är alldeles för bekväm att gå upp och vagga en massa på natten, något som jag tror är enda utvägen för den lilla damen... Men den som lever får väl se. Jag kanske ledsnar på detta bara efter någon natt till och då kanske tänker om.