Tänkte att jag drar igång en gammal hederlig favorit. Det är många olika trådar som tenderar att bli lite diffusa nu och då tycker jag att det är bättre att samlas här 
Då kan vi diskutera allt mellan himmel och jord, skriva av oss om sånt som är roligt/jobbigt etc.
Måste kolla upp Villervalla, inte hört talas om tidigare.
Skruttpåväg: ja, visst är det trist att pojkkläder görs mer lekvänliga. Köpte ett par färgglada fina tights till dottern (på Lindex) och de är väldigt tunna 
och vi köpte...jag vet inte hur många... typ 3 storlekar större än vanligt för att de inte ska vara såååå himla tighta, men ändå.... (Insåg f. ö idag att flickorna på ÖF är som pinnar så jag är väl den ENDA med grädde i brösten 
Skönt at't du är tillfreds med amningen igen
Vi gillar också Villervalla. Sambons föräldrar har gett oss en del sånna kläder. Vi har tvättat de hur många gånger som helst och de ser fortfarande nya ut. Så jag rekommenderar definitivt Villervalla!
Jag tycker att nackdelen med mycket kläder är att de är så snäva i midjan. Dottern är snart 9 månader och har stl 74 nu. Snart får vi nog gå upp till stl 80. Vi har tidigare fått hoppa på storleken större i byxor just för att det inte ska bli för snävt runt magen. Skönt att höra att de kan ha kläderna ett längre tag framöver....
Köpte nya mjukisbrallor till sonen idag, enfärgade på lindex blev det. Kollade kaks, de har faktiskt fina randiga saker. Ska köpa såna nästa gång det är tröjdags Dessutom är det ju tre för två vilket alltid är ett plus. Håller helt med om att villervalla ser fina ut även efter massa tvättar. Det jag tycker är lite synd med dem är att det är samma mönster på allt så man tröttnar lite även om det är olika färger. Annars köper jag gärna dem!
madeleineh, Villervallas ekosortiment brukar de ändra designen på en hel del - kolla in det. Här hemma blir det en hel del Villervalla - med undantag för byxorna som inte har resår i midjan, de är för små i midjan för vår rundmagade ettåring och att gå upp i storlek funkar inte för hans korta ben - jag gillar att det är så färgstarkt och jag har svårt för en del av de andra märkena som brukar framhållas som genusneutrala. Meandi har en del fina kläder, men bomullen blir lätt urtvättad i färgerna och jag tycker det är dyrt för den kvaliteten. Jag var in på H&M i hemstaden i julas och blev helt förskräckt - de har haft en del fint men allt blir ju mörkblått eller cars och chinos från storlek 86.
Måste bara instämma. Brukar inte skriva här men läser en del. Jag skulle handla strumpor till sonen och stegar in på Åhlens. Pojkavdelning -> blått och eldflammor, bilar och fotbollar. Inget jag sökte...gick för skojs skull till tjejavdelningen (att det ens ska finnas uppdelat för barn som är två år är för mig en gåta), och vad ser jag..röda och gröna jättefina strumpor med pippi långstrump på! Vad som var tjejigt med dem strumporna förstår jag inte själv, men sonen älskar dem!
Appropå flickigt och pojkigt. Vi har precis inlett en riktig höjdare (anser båda mina) - knappsamling. Givetvis måste de ha passerat stoppa-i-munnen-tiden, men enkelt nöje för BARN . Vi har varit iväg och köpt knappar, gjort en fin burk att ha dem i, letat udda knappar här hemma....och det bärs, sorteras och jag vet inte allt med dessa knappar. Upptäckte i helgen en liten butik som hette....Knapp-Carlsson. Jösses, vilket eldorado! En hel butik med bara knappar och spännen (finns tydligen även i Stockholm såg jag). Ska ta stora A dit någon dag och så ska han få välja några riktigt stora och färglada knappar.
Numera så går förresten stora A långt före och raskt när vi ska till förskolan, inte minsta osäkerhet när han kommer dit utan knatar in själv. Gud vad skönt....så smidigt det har gått för oss.
Vad skönt att det går bra med förskolan, Frösöblomster.
Här har min oro gått till sig. Igen. Oron kommer och går, farhågorna varierar. Sonen går nu omkring, 14 månader gammal. Jag blir så stolt - han släppte taget i förrgår och nu gör han 360-gradersvändningar fullt kontrollerat.
Jag tänkte på en tråd du skrivit en gång i tiden, Peap, om mammorna i din föräldragrupp. Satt idag och lyssnade på konversationer om amning, en mamma hade slutat amma sin ettåring för att det ju ändå bara är näringslöst blask. Och en annan tyckte att det var så jobbigt med sin 2,5-åring som var så på sin lillebror och "trotsar bara för att vara dum". Hon berättade att hon använder sig av skamvrå och ignorering bland annat. Jag kände bara "neeeej". Varför gör de sådant? På en liten, liten kille? Jag har dessutom just läst ut Lars H Gustafssons "Växa, inte lyda" och kontrasten var minst sagt rätt stor. De borde dela ut den på BVC!
Skönt att det går bra för er Frösöblomster! Hur känns det själv då att ha en hemma å en på dagis? Har du märkt någon skillnad på han som är hemma?
. Det som händer är ju att det blir så ruskigt lugnt 
. Det är bra för lillebror att få liten ensamtid också, inte för att han inte får uppmärksamhet annars utan för att han ska slippa att "jaga efter" storebror. Det har blivit alltmer tydligt att väldigt mycket av hans tillvaro går ut på att hålla koll på storebror och göra samma sak. För att ge ett par exempel: . .