• Me like coffee

    AP-snack & babbeltråd

    Tänkte att jag drar igång en gammal hederlig favorit. Det är många olika trådar som tenderar att bli lite diffusa nu och då tycker jag att det är bättre att samlas här Då kan vi diskutera allt mellan himmel och jord, skriva av oss om sånt som är roligt/jobbigt etc.

  • Svar på tråden AP-snack & babbeltråd
  • Makadam
    k girl skrev 2010-09-06 13:41:10 följande:
    Två dagar bara. Lite obefogat att bli orolig, jag vet! Men precis som du säger, man vill att det ska funka och är känslig för störningar. Med allt det som hänt är det också så... viktigt, och känsligt. Sonen gick ner för mycket i vikt - förlossningen var jobbig, jag hade ca en halv dl fostervatten, han fick gulsot och orkade inte suga - och det var en barnsköterska som bestämde sig för att jag inte hade någon mjölk. Hon var ytterst bestämd på att han MÅSTE få ersättning OMEDELBART, och när hon tio minuter senare satt och gav honom flaskan sade hon "men OJ så gott att äntligen få äta", "OJ så hungrig du var då!" och sådana där saker medan jag satt en bit bort och grät. Blä, det satte verkligen prägel på hurdan amningen har varit för oss - en ständig oro över att inte vara tillräcklig.

    Jag kan tänka mig att det kan vara så att han har tyckt att det är jobbigt med den täppta näsan, och att det då dessutom har gjort ont i munnen. Är bara så rädd att jag har gjort amningen till något negativt för honom när jag har reagerat på bitandet som jag gjorde.
    Är han fortfarande täppt så testa med att låta honom sitta upp och amma - mage mot mage med dig.
    Ett tips bara :)
  • k girl
    Me like coffee skrev 2010-09-06 13:52:40 följande:
    Låter verkligen som att vi har ganska lika tankar. Skönt att känna att jag inte är ensam! Det jag är mest rädd för är att hon till slut ska få känslan att "det är inte lönt att protestera för mamma bryr sig ändå inte i den här situationen". Jag ryser bara av tanken.
    Jag har ju inte direkt några konkreta råd att ge, men jag kan berätta om hur det var när jag var i femårsåldern (min syster 3). Min pappa hade ny sambo med en dotter som var ett år yngre än mig. Vi hamnade på samma dagis och tydligen ville pappas sambo att han skulle hämta flickan. Jag och min syster blev skitledsna varenda gång - vi fick ju inte följa. Till sist började personalen ta oss till p-rummet när det drog ihop sig för hämtning. Jag kommer fortfarande ihåg detta. Min mors lämningar - och de fick slita mig från hennes hals - har jag inget minne av. Jag vet, båda grejerna är helgalna men jag vill peka på att medan det ena klart skadade vår relation är det inte lika självklart i det andra fallet.

    Det kanske är en föga tröst, men vet du, jag tror faktiskt att det generella förhållningssättet spelar roll i det stora hela. Det är väl rätt naturligt att ett barn som skiljs från sin föräldrar blir lite ledset? Jag vet att de har fått ringa efter min syster för att hennes son (då ca 1,5-2 år) inte slutat gråta efter ett par timmar och det tror jag absolut inte är bra!
  • k girl
    sakura75 skrev 2010-09-06 13:47:45 följande:
    Det här hände mig när dottern var 4-5 mån, jätteförkyld och hade börjat bitas HÅRT! Jag "började om" med en ny attityd, dvs bestämde mig för att just nu accepterar jag bitande tills det kommer igång igen. Och så körde jag näsfrida innan amning. Det gillade hon inte, men det fick bort den värsta täppan så det blev lättare att amma. Jag fick sitta med henne bra länge ett tag, med brösten framme, tills hon ville försöka. Nån gång fick jag ge upp och pumpa ur när brösten kändes som om de skulle sprängas, men som jag minns det var det bara ett par dagar innan det var som vanligt igen.

    Vad bra att du ser detta som en reaktion på situationen, och inte misstolkar det som att han vill sluta amma. Jag tror många gör det misstaget. Du verkar väldigt lyhörd! Därför tror jag ni kommer att lösa detta snabbt. Sonen kommer att känna att du vill. 
    Känns bra att höra att det gick över. Nu sover han och tog faktiskt bröstet flr att somna (utan att bitas) - skönt!
  • k girl
    Makadam skrev 2010-09-06 14:05:01 följande:
    Är han fortfarande täppt så testa med att låta honom sitta upp och amma - mage mot mage med dig.
    Ett tips bara :)
    Jo, jag har honom ganska upprätt, det funkar mot den värsta nästäppan.
    När han vill sova söker han bröstet och tar det utan att bitas och ammar sig till sömns. Vaknar han till, tar han bröstet utan problem. Men han brukar ju amma många gånger under dagen, och nu har han inte ammat något. Tar jag fram bröstet vänder han sig bort eller tar det och bits. Jag hoppas innerligen att detta kommer att gå över för kul är det inte.
  • örtagård
    Makadam skrev 2010-09-06 09:18:14 följande:
    Är det någon av er som har erfarenhet av "senare" dagisstart?
    Många börjar ju vid 1½ år, men är det någon som har erfarenhet av dagisstart vid 2½-3 år?
    Jag tänker just på att komma in i en grupp där barnen gått tillsammans i kanske ett eller två år.
    Min son började iofs när han var 18 mån men har just haft ett långt uppehåll under min fl och börjar nu igen som treåring. Dagis är bekant så klart men han har inga problem med att komma in i gruppen. Det är ju inte så att han har riktiga kompisar än. Han har en sk kompis som han känner hemifrån och de busar hela tiden så personalen särar på dem. Så har han syrran också och det är nog a och o för hans trivsel. Min poäng är dock att jag inte tror att det är så mycket gruppbildning innan 3 + och att även fyra och femåringar lätt kommer in i gruppen. Det är min erfarenhet genom åren som dagisförälder. De är ju så små vid tre år också.
  • örtagård
    k girl skrev 2010-09-06 19:57:01 följande:
    Jo, jag har honom ganska upprätt, det funkar mot den värsta nästäppan.
    När han vill sova söker han bröstet och tar det utan att bitas och ammar sig till sömns. Vaknar han till, tar han bröstet utan problem. Men han brukar ju amma många gånger under dagen, och nu har han inte ammat något. Tar jag fram bröstet vänder han sig bort eller tar det och bits. Jag hoppas innerligen att detta kommer att gå över för kul är det inte.
    Ammar han bra på natten och du känner brösten töms ska du inte vara orolig. Ointresserad tror ja inte han blir. Kissar han får han i sig det han behöver. Du behöver ju inte få honom att gå upp i vikt när han är sjuk .

    Skriker han och inte vill amma, skulle jag söka för det. Det kan ju var en öroninflammation.

    Men ammar och kissar och inte har för hög feber - då skulle jag känna mig lugn. Ge nezril, koksalt och sug och så panodil eller alvedon så han inte behöver ha ont i onödan om han verkar påverkad till allmäntillståndet.

    Jag låg inne med lillan för rs när hon var 8 v och så klart hann någon personal jaga upp mig ang näringsintaget och flaska trots att hon ammade! Men som tur var är hon mitt tredje ammade barn och jag visst det inte behövdes och så kom mer kunnig personal till mig och stöttade.

    Min har flåsammat hela veckan - snorig till tusen och skrikt på natten och väckt mig på ett sätt som hon inte brukar. Inte lätt att suga med näsan full med snor. Ibland är det också svårare innan det brutit ut.

    Lycka till med tillfrisknandet!
  • k girl

    Tack, örtagård.
    Just det att han ammar när han är trött eller halvsover gör ju att jag tror att han mer eller mindre medvetet väljer bort bröstet när han är pigg (han är ju nio månader lite drygt). Han har varit riktigt tuttfrälst men nu vänder han bort sig, som sagt, om jag tar fram bröstet. Det känns hemskt om jag skulle ha gjort amningen till något negativt för honom!

  • Pocahontas
    k girl skrev 2010-09-06 13:41:10 följande:
    Två dagar bara. Lite obefogat att bli orolig, jag vet! Men precis som du säger, man vill att det ska funka och är känslig för störningar. Med allt det som hänt är det också så... viktigt, och känsligt. Sonen gick ner för mycket i vikt - förlossningen var jobbig, jag hade ca en halv dl fostervatten, han fick gulsot och orkade inte suga - och det var en barnsköterska som bestämde sig för att jag inte hade någon mjölk. Hon var ytterst bestämd på att han MÅSTE få ersättning OMEDELBART, och när hon tio minuter senare satt och gav honom flaskan sade hon "men OJ så gott att äntligen få äta", "OJ så hungrig du var då!" och sådana där saker medan jag satt en bit bort och grät. Blä, det satte verkligen prägel på hurdan amningen har varit för oss - en ständig oro över att inte vara tillräcklig.

    Jag kan tänka mig att det kan vara så att han har tyckt att det är jobbigt med den täppta näsan, och att det då dessutom har gjort ont i munnen. Är bara så rädd att jag har gjort amningen till något negativt för honom när jag har reagerat på bitandet som jag gjorde.
    Vad arg jag blir! Demon Mina fick ersättning på BB innan jag vakna från snittet. Strulade till amningen rejält för mig i två månader. Hoppas nästäppan går över snart! Krya på!
    (koksalt i sprutflaska funkade bra för oss, bvc varna mig att snorsugning för ofta kan irritera slemhinnan och ge mer snor!)
  • k girl

    Ok, ledsen att jag spammar tråden, men jag har googlat massor på amningsstrejk och även om min son verkar ha en liten mildare variant - han ammar ju när han är trött och halvsovande - så känns det helt klockrent. Förkylning, täppt näsa, tandsprickning, bitning som resulterat i en kraftig reaktion... prickar in det mesta. Läste till och med att bebisar som är lite täppta i näsan ofta biter i bröstet! Hur som helst, de flesta strejker verkar vara över efter 2-4 dagar så jag får väl hoppas att det stämmer även för oss.

  • SallyBlixten
    k girl skrev 2010-09-06 19:57:01 följande:
    Jo, jag har honom ganska upprätt, det funkar mot den värsta nästäppan.
    Vad är minsta tillåtna ålder på nässprej? Minns att det har räddat oss ett par ggr men kommer inte ihåg från vilken ålder man får börja med det. hoppas det löser sig!
Svar på tråden AP-snack & babbeltråd