• Me like coffee

    AP-snack & babbeltråd

    Tänkte att jag drar igång en gammal hederlig favorit. Det är många olika trådar som tenderar att bli lite diffusa nu och då tycker jag att det är bättre att samlas här Då kan vi diskutera allt mellan himmel och jord, skriva av oss om sånt som är roligt/jobbigt etc.

  • Svar på tråden AP-snack & babbeltråd
  • k girl
    Makadam skrev 2010-09-09 13:56:43 följande:
    Apropå iakttagelser om hur olika man kan vara:

    NU är det ingen i mammagruppen som pratar om matrutiner, frågar hur de andra barnet äter etc.
    Nu är de (=barnen) så gamla så nu förväntar sig nog alla att alla äter mat. Bara en iakttagelse, som sagt. Hetsen vid 4,5 månader är nu stillad.
    Jag verkar ha så laid back mammagrupp jämfört med dig. För det första pratar vi inte direkt om sådant, och för det andra så ammar de flesta fortfarande. Nu är ju min son äldre än de flesta, en månad äldre än den näst äldsta, så kanske jag upplever det annorlunda just därför? Det är liksom inte konstigt att dra fram ett bröst för det gör i princip vi allihopa.

    Vad jag däremot tänkte på var hur en mamma vars dotter precis börjat krypa pekade på en annan flicka och frågade "började hon precis med det? Hon är en månad yngre än min tjej va?". När jag sedan träffade den första mamman privat började hon ursäkta att hennes dotter var "sen". Jag brydde mig inte om att påpeka att min son inte kryper än. Men lite märkligt är det, att hetsas ska det visst, åt något håll.
  • k girl
    Makadam skrev 2010-09-09 14:57:26 följande:
    Jag vet inte om det är så att jag helt enkelt börjat tänka för mycket på det den senaste veckan, och så sitter "mjölkbristen" i huvudet, och inte i brösten.
    För oss har amningen varit en rejäl resa. Min utdrivningsreflex är väldigt stresskänslig och kan börja fungera lite halvdant, och jag kan märka av om jag har druckit för lite t ex. Men jag har lärt mig att ju mer jag tänker på det, desto sämre blir det. Det mesta går faktiskt till sig.
  • Makadam
    k girl skrev 2010-09-09 15:28:40 följande:
    Jag verkar ha så laid back mammagrupp jämfört med dig. För det första pratar vi inte direkt om sådant, och för det andra så ammar de flesta fortfarande. Nu är ju min son äldre än de flesta, en månad äldre än den näst äldsta, så kanske jag upplever det annorlunda just därför? Det är liksom inte konstigt att dra fram ett bröst för det gör i princip vi allihopa.

    Vad jag däremot tänkte på var hur en mamma vars dotter precis börjat krypa pekade på en annan flicka och frågade "började hon precis med det? Hon är en månad yngre än min tjej va?". När jag sedan träffade den första mamman privat började hon ursäkta att hennes dotter var "sen". Jag brydde mig inte om att påpeka att min son inte kryper än. Men lite märkligt är det, att hetsas ska det visst, åt något håll.
    Vår dotter är näst äldst i mammagruppen och jag tror att jag är den enda som fortfarande ammar.
    Nu har dottern svårare att komma till ro när hon ammar bland saker som händer, jämrfört med då hon var ~4 mån, så nu ammar jag inte i offentligheten på samma sätt, men skriker ju inte rakt ut att jag ska gå undan och amma, så nog är jag påverkad av att de andra inte gör det. Skulle de andra amma, eller åtminstone NÅGON av dem , så skulle jag kanske tänka/agera annorlunda.

    Men du menar alltså att i din grupp så säger ingen, "Hur går det för er, har ni börjat med smakportioner?"
  • k girl
    Makadam skrev 2010-09-09 15:34:30 följande:
    Vår dotter är näst äldst i mammagruppen och jag tror att jag är den enda som fortfarande ammar.
    Nu har dottern svårare att komma till ro när hon ammar bland saker som händer, jämrfört med då hon var ~4 mån, så nu ammar jag inte i offentligheten på samma sätt, men skriker ju inte rakt ut att jag ska gå undan och amma, så nog är jag påverkad av att de andra inte gör det. Skulle de andra amma, eller åtminstone NÅGON av dem , så skulle jag kanske tänka/agera annorlunda.

    Men du menar alltså att i din grupp så säger ingen, "Hur går det för er, har ni börjat med smakportioner?"
    Nope. Faktiskt inte. Men jag bor på en väldigt liten ort och åldern i vår föräldragrupp är enormt utbredd. Den äldsta (min son) är ju nio månader nu, den yngsta... Hm, är född i början av mars, så sex månader. Sista träffen vi hade innan sommaren, då gick de igenom smakportioner och tandhälsa. Då var ju de flesta tre-fyra månader och hade inte börjat med än, och så hade vi ett långt sommaruppehåll, så det kanske helt enkelt beror på det? Och vi med de två äldsta, vi hade samma problem med dålig viktuppgång och BVC som flåsade i nacken med sina kurvor, så våra samtal handlade mest om det.
  • Makadam
    k girl skrev 2010-09-09 15:31:18 följande:
    För oss har amningen varit en rejäl resa. Min utdrivningsreflex är väldigt stresskänslig och kan börja fungera lite halvdant, och jag kan märka av om jag har druckit för lite t ex. Men jag har lärt mig att ju mer jag tänker på det, desto sämre blir det. Det mesta går faktiskt till sig.
    Jag vet inte om min är det, stresskänslig alltså, aldrig känt mig stressad förrän nu i förra veckan. Det här kanske var eldprovet? Utan någon som helst egen erfarenhet så tror jag att många blir stressade på BB när det gäller amningen och det sätter sig ju direkt (som sagt, tror jag!) på bröna`
  • Makadam
    k girl skrev 2010-09-09 15:44:16 följande:
    Nope. Faktiskt inte. Men jag bor på en väldigt liten ort och åldern i vår föräldragrupp är enormt utbredd. Den äldsta (min son) är ju nio månader nu, den yngsta... Hm, är född i början av mars, så sex månader. Sista träffen vi hade innan sommaren, då gick de igenom smakportioner och tandhälsa. Då var ju de flesta tre-fyra månader och hade inte börjat med än, och så hade vi ett långt sommaruppehåll, så det kanske helt enkelt beror på det? Och vi med de två äldsta, vi hade samma problem med dålig viktuppgång och BVC som flåsade i nacken med sina kurvor, så våra samtal handlade mest om det.
    Då vet du vad som väntar
  • chokladkaffe

    Usch jag som varit ganska positiv till förskolan har nu börjat vackla. Tredje veckan går det inte så bra längre. Han har varit orolig på kvällarna, sover förvisso bra. Idag hade lämningen varit hemsk. Pappa hade varit med länge men när han skulle gå blev sonen jätteledsen och sträckte sig desperat efter pappa som skulle gå, panik i ögonen beskrev sambon det som. Igår när han blev hämtad var där ingen i personalen kvar, bara förälder. Det var inte så jag fattade det hela, jag trodde det var en förälder som städade, inte städade och skötte de sista barnen. Jag får ont i magen av tanken på att det kanske inte var ett undantag, då blir det ju nya människor varenda gång han får stanna efter 15.

    Problemet är att vi inte har någon annan lösning. Jag är den enda i familjen med inkomst. Sambon pluggar termin 1 på det program som sannolikt är svårast att komma in på av nåt. Hoppar han av skrivs han av och får söka på nytt och det är inte säkert han kommer in. Nu ska jag gå på föräldraledighet för tvåan efter jul men det är många månader kvar.

    Jag vet inte riktigt vad jag vill, mest skriva av mig om att det känns otroligt jobbigt Lilla plutten, han trivs ju inte verkar det som.

  • k girl
    chokladkaffe skrev 2010-09-10 13:26:03 följande:
    Usch jag som varit ganska positiv till förskolan har nu börjat vackla. Tredje veckan går det inte så bra längre. Han har varit orolig på kvällarna, sover förvisso bra. Idag hade lämningen varit hemsk. Pappa hade varit med länge men när han skulle gå blev sonen jätteledsen och sträckte sig desperat efter pappa som skulle gå, panik i ögonen beskrev sambon det som. Igår när han blev hämtad var där ingen i personalen kvar, bara förälder. Det var inte så jag fattade det hela, jag trodde det var en förälder som städade, inte städade och skötte de sista barnen. Jag får ont i magen av tanken på att det kanske inte var ett undantag, då blir det ju nya människor varenda gång han får stanna efter 15.

    Problemet är att vi inte har någon annan lösning. Jag är den enda i familjen med inkomst. Sambon pluggar termin 1 på det program som sannolikt är svårast att komma in på av nåt. Hoppar han av skrivs han av och får söka på nytt och det är inte säkert han kommer in. Nu ska jag gå på föräldraledighet för tvåan efter jul men det är många månader kvar.

    Jag vet inte riktigt vad jag vill, mest skriva av mig om att det känns otroligt jobbigt Lilla plutten, han trivs ju inte verkar det som.
    Han kan kanske höra med institutionen om han kan få göra ett studieuppehåll. Jag kan tänka mig att det kanske inte är det lättaste om det är en mycket populär utbildning och han bara går första terminen, men med en förstående studierektor är det kanske möjligt. Han kanske inte har gått så länge att det är möjligt att de plockar in någon istället för honom och han får börja nästa termin istället.
  • Hervor 1
    chokladkaffe skrev 2010-09-10 13:26:03 följande:
    Usch jag som varit ganska positiv till förskolan har nu börjat vackla. Tredje veckan går det inte så bra längre. Han har varit orolig på kvällarna, sover förvisso bra. Idag hade lämningen varit hemsk. Pappa hade varit med länge men när han skulle gå blev sonen jätteledsen och sträckte sig desperat efter pappa som skulle gå, panik i ögonen beskrev sambon det som. Igår när han blev hämtad var där ingen i personalen kvar, bara förälder. Det var inte så jag fattade det hela, jag trodde det var en förälder som städade, inte städade och skötte de sista barnen. Jag får ont i magen av tanken på att det kanske inte var ett undantag, då blir det ju nya människor varenda gång han får stanna efter 15.

    Problemet är att vi inte har någon annan lösning. Jag är den enda i familjen med inkomst. Sambon pluggar termin 1 på det program som sannolikt är svårast att komma in på av nåt. Hoppar han av skrivs han av och får söka på nytt och det är inte säkert han kommer in. Nu ska jag gå på föräldraledighet för tvåan efter jul men det är många månader kvar.

    Jag vet inte riktigt vad jag vill, mest skriva av mig om att det känns otroligt jobbigt Lilla plutten, han trivs ju inte verkar det som.
    Usch vad jobbigt för er son! Vad säger de på dagis? De måste ju ha någon form av beredskap för situationer som de här? Kan ni inte prata med dem och tillsammans försöka hitta en lösning som passar ert barn? Annars kanske det finns en fröken han tyr sig till? Kan ni inte i såfall försöka göra upp med henne litegrann, att hon finns mer tillgänglig för ert barn etc etc. Det bästa kanske vore att ta hem sonen men om det inte går så får man ju göra det näst bästa..
Svar på tråden AP-snack & babbeltråd