Tänkte att jag drar igång en gammal hederlig favorit. Det är många olika trådar som tenderar att bli lite diffusa nu och då tycker jag att det är bättre att samlas här 
Då kan vi diskutera allt mellan himmel och jord, skriva av oss om sånt som är roligt/jobbigt etc.
Ja, här har det sedan årsskiftet varit lite on/off med sovpass på dagen. Det behövs, oftast, för annars somnar hon vid 17 - utan mat i magen (och sen kanske vaken mellan kl 20-23) Hon är trött på dagen: kan slut a ögonen i min famn med tutten i munnen och det ser så rofyllt ut för att öppna dom efter två sekunder och då är det tempo! - kämpa emot sömnen pang boom! Som verkar gälla. Jag vill inte göra saker som liksom enbart syftar till att trötta ut henne. Känns bara taskigt. När hon inte sover på dagen då vet jag att måste planera för en tidigare middag, men ibland så har det hänt att hon somnar i min famn i köket klockan 15:38. Ja, de är helt enkelt väldigt oförutsägbart just nu. Jag längtar efter varmare väder! NU! Vilken skillnad det var förra vintern här - på med overall, ner i vagnen och långpromenad för mamma. Nu: mamma klär på sig sjutton lager för att inte frysa, jaga runt dottern som provar olika mössor/slår in paket/bygger lego och sedan klä på henne ute på verandan.
.
En liten fråga till er kloka människor. Vi har haft fullt upp idag med kusiner här och dottern och den ett år äldre kusinen har lekt massor. De leker jättebra och är väldigt lika i sitt sätt att leka och gillar verkligen varandras sällskap. Jättekul att se dem leka med varandra! Men ändå så blir det ju lite väl mycket i slutändan och dottern går in i tunnelseende där hon bara kör på, blir nästintill okontaktbar och svarar gärna med lite mer "aggressivt" beteende. Hon är ju helt enkelt trött och kanske känner ni igen det jag beskriver. Dock känner jag mig lite delad inför detta. Att bara låta henne köra på alltså. Samtidigt känns det som att det inte händer så himla ofta att det blir så här och då får det liksom bli som det blir litegrann. Egentligen vet jag inte vad jag vill med detta inlägg annat än att höra era tankar kring detta. Hur mycket låter ni era barn bara röja på och hur mycket styr ni? Vi försöker ju vara med en hel del då det behövs öite medling mellan barnenen här leker de verkligen hur bra som helst men jag ser ju att dottern blir helt slut och får, som jag skrev tidigare, tunnelseende. Samtidigt känner en del av mig att det inte är hela världen att släppa kontrollen och bara låta henne köra på även om det blir lite för mycket. Det hör ju verkligen inte till vanligheten. Men, dela gärna med er av era tankar
Kanske ska förtydliga att det "aggressiva" beteendet inte är riktat mot kusinen utan mot oss vuxna när vi försöker få kontakt med henne.