• Me like coffee

    AP-snack & babbeltråd

    Tänkte att jag drar igång en gammal hederlig favorit. Det är många olika trådar som tenderar att bli lite diffusa nu och då tycker jag att det är bättre att samlas här Då kan vi diskutera allt mellan himmel och jord, skriva av oss om sånt som är roligt/jobbigt etc.

  • Svar på tråden AP-snack & babbeltråd
  • fågelungarna

    Hur har ni det på morgnarna? Stiger barnen upp själva om ni ligger kvar en stund?

    Det är onekligen ett litet bekymmer här. Om jag har haft en orolig natt hade jag så gärna velat sova vidare på morgonen fram tills att lillebror vaknar. I natt t ex ville han först amma, sen hade stora någon mardröm och flyttade ner från våningsängen till mig, sen var lillebror vaken igen, och så pep stora till igen, så min nattsömn blev ju avbryten minst fyra gånger. Stora (fyra år om några veckor) verkligen vägrar att stiga upp på egen hand. När hon vaknar på morgonen ska hon promt ligga kvar i sovrummet tills jag stiger upp. Visst försöker hon vara tyst, men hon snor runt som en illbatting, andras tungt, håller andan, rapar medvetet, tisslar och tasslar. Ja, det är helt omöjligt att somna om för mig. Jag har bönat och bett, lockat och jämfört med kusinen som glatt stiger upp och börjar leka för sig själv i timmavis, men förstås också blivit vrålsur och i vredesmod tagit mitt täcke och kudde och flyttat till soffan i vardagsrummet. Antar att det är dumt av mig att ens önska mig en halvtimmes extra sömn, men i trötthetsdimman är det lätt till tunnelseende där på morgonen. Något råd?


  • msKitten
    fågelungarna skrev 2012-11-23 22:15:10 följande:
    Hur har ni det på morgnarna? Stiger barnen upp själva om ni ligger kvar en stund?

    Det är onekligen ett litet bekymmer här. Om jag har haft en orolig natt hade jag så gärna velat sova vidare på morgonen fram tills att lillebror vaknar. I natt t ex ville han först amma, sen hade stora någon mardröm och flyttade ner från våningsängen till mig, sen var lillebror vaken igen, och så pep stora till igen, så min nattsömn blev ju avbryten minst fyra gånger. Stora (fyra år om några veckor) verkligen vägrar att stiga upp på egen hand. När hon vaknar på morgonen ska hon promt ligga kvar i sovrummet tills jag stiger upp. Visst försöker hon vara tyst, men hon snor runt som en illbatting, andras tungt, håller andan, rapar medvetet, tisslar och tasslar. Ja, det är helt omöjligt att somna om för mig. Jag har bönat och bett, lockat och jämfört med kusinen som glatt stiger upp och börjar leka för sig själv i timmavis, men förstås också blivit vrålsur och i vredesmod tagit mitt täcke och kudde och flyttat till soffan i vardagsrummet. Antar att det är dumt av mig att ens önska mig en halvtimmes extra sömn, men i trötthetsdimman är det lätt till tunnelseende där på morgonen. Något råd?
    Mina barn har aldrig gått upp utan oss. Jag tror att det är mycket begärt av en treåring. Min 4,5-åring går aldrig upp utan oss. Han är oftast hungrig och vill äta på en gång när han vaknar. Att han skulle börja leka själv medan vi sover skulle bara aldrig hända.

    Men jag förstår att det skulle passa er bra. Du är ju själv, ingen partner som kan ta ungarna medan du får lite sovmorgon. 
  • fågelungarna

    Men lite skönt att höra att det finns fler vars ungar inte kan stiga upp själv. Glad Hennes kusin har stigit upp själv sedan innan han kunde gå ens, föräldrarna sover som stockar medan han tillbringar ett par timmar vaken på egen hand. Inget jag vill eftersträva för all del, men lite intressant hur olika det kan vara.

  • chokladkaffe

    Nu vaknar vår stora långt efter lilla vaknar så jag har aldrig haft ditt problem fågelungar. Han vaknar sist av alla. Liten går ju upp själv ibland . Det jag använder mig rätt mycket av när det gäller stor som inte ska störa är spel på telefonen. Laddade ner ett lego-spel och ett vetrinär spel och nu kan han hålla sig lugn länge. Kör det när jag ska lägga bägge själv. Storebror får leka färdigt i sitt rum medan jag börjar lägga lillebror. Det brukar ta ca 45min och så länge leker inte storebror själv. Han kommer alltså in, kryper ner under täcket och sen är han upptagen med spelet. Lillebror har vant sig vid att somna med de ljuden och lite ljusflimmer. Vet inte om det är nåt för er. Ge henne telefonen och skicka upp henne i sängen igen, eller om hon ligger hos er. Blir kanske ingen kvalitetssömn men lite dås kan ju hjälpa ibland.

  • fågelungarna

    Äsch, ännu en anledning till att skaffa smartphone. Systrarna är på mig om det jämt. Skrattande Till våren när jag börjat jobba kanske... Om jag nu inte ska lägga pengarna på att köpa nya glasögon eftersom lillebror just förstört dem så jag får använda de avlagda. Eller en elcykel. Eller en ny bostad. Eller en kolonilott. Eller en biogasbil. Eller... en telefon. Hm....

  • chokladkaffe

    Ja en smartphone är ett måste om man har barn Vi har ingen surfplatta utan tycker telefonerna funkar finfint för barnändamålet. Det måste inte bli mycket pengar. Jag betalar mindre nu för mitt abonemang med en bra telefon än vad jag gjorde innan med mitt kontantkort och skittelefon. för mig var det mer nån grej, jag ska inte ha sånt för det är dyrt...ända tills jag insåg att jag skulle tjäna på att ha en bättre telefon med abonemang Så kolla upp lite är mitt tips

  • chokladkaffe

    Jag har ofta delat med mig av tuffa stunder. Nu känner jag det är dags att dela med sig av nåt bra.

    Idag kommer maken hem, efter två veckors frånvaro. Jag har varit själv med bägge barnen i två veckor och jag är sjukt nöjd. Jag trodde faktiskt inte det var möjligt men hans resa var så viktig att det fick vara värt ett försök. Våra föräldrar har funnits som backup ifall det skulle bli sjukdom och jag inte skulle få sova nåt. Ingen har varit sjuk och det har gått bra. Jag har jobbat och lämnat, hämtat, nattat, utfodrat, tröstat och skött hemmet själv. Mäktig känsla efter att i nästan två år känt sig beroende av andra för att hantera sina barn några längre stunder.   

  • Me like coffee

    Vad härligt Chokladkaffe! Det låter som att du är både otroligt nöjd och samtidigt lättad och stolt för att du klarade av det. Kul att du delar med dig!

  • Your Mama Bear
    chokladkaffe skrev 2012-12-09 11:20:37 följande:
    Jag har ofta delat med mig av tuffa stunder. Nu känner jag det är dags att dela med sig av nåt bra.

    Idag kommer maken hem, efter två veckors frånvaro. Jag har varit själv med bägge barnen i två veckor och jag är sjukt nöjd. Jag trodde faktiskt inte det var möjligt men hans resa var så viktig att det fick vara värt ett försök. Våra föräldrar har funnits som backup ifall det skulle bli sjukdom och jag inte skulle få sova nåt. Ingen har varit sjuk och det har gått bra. Jag har jobbat och lämnat, hämtat, nattat, utfodrat, tröstat och skött hemmet själv. Mäktig känsla efter att i nästan två år känt sig beroende av andra för att hantera sina barn några längre stunder.   
    Härligt! Jag är glad för dig skull.
    Barn gör så gott de kan. Gör du?
Svar på tråden AP-snack & babbeltråd