Tänkte att jag drar igång en gammal hederlig favorit. Det är många olika trådar som tenderar att bli lite diffusa nu och då tycker jag att det är bättre att samlas här 
Då kan vi diskutera allt mellan himmel och jord, skriva av oss om sånt som är roligt/jobbigt etc.
Eller när mjölken är uppdrucken: MAAAAMMAAAA, MAAAMMAAA, MAAAAAAMAAAAAAAAAAAAA.
Ja, vad är det?
Här?
Vad då här?
Jag har druckit upp.
Jaha.
Ta glaset!
Du kan ställa det på diskbänken.
Och så travar fem, snart sexåringen, ut till köket med sitt glas.
Tjat har vi haft från och till sedan den blivande sexåringen blev två och ett halvt, när treåringen (snart och ett halvt) blev två och ett halvt, blev det tjat från två. Ibland tjatar det samtidigt på mig och bråkar inbördes.
Lottilina:
jag hade hållit mig till amning ett tag till. Magen reagerar ju uppenbarligen och stör honom.
Vi har haft mycket problem med magarna. Ettan fick alldelse för mycket mat för snabbt och det ville jag inte göra om med tvåan. Vi tog det lugnare och det gick bättre med både mage och matlust. Trean har vi tagit det ännu lugnare med och hon lever i princip på börstmjölk vid nu över tio månader men sitter med vid nästan alla måltider och plockar själv sedan hon var sju månader. Vi låter henne reagerar i lugn och ro på varje måltid och ibland äter hon och inbland inte. Bröstmjölken är ju hur bra som helst att leva på och det bästa för magen. För oss har matintroduktionen tidigare när vi gått fortare fram stört nattsömnen mer med magknip. Lillan här sover så bra .
Säg du till svärmor att det senaste är baby led weaning (att ge plockmat i princip och amma i övrigt) och att rekommendationen är helamning i sex månader samt att bröstmjölk ska utgöra basen första året. Ni kan ju också säga att ni inte vill rubba det fina sömnmönstret med oroliga tarmar, när det finns så fin, mättande och näringsrik mat som bröstmjök som bara är skonsam för magen - och att de senaste rönen visar att att järnet är lättupptagligt i bröstmjölken så den går hur bra som helst att leva på. Ja, detta är bara en idé så klart . Lycka tilL!
Tusen tack för alla era svar! Det känns som att det är en social press att börja så tidigt som möjligt med allting egentligen, sova i egen säng, i eget rum, somna själv, osv. Vi håller oss nog till amning ett tag till, det är det som känns bäst. Men att sitta med vid bordet och äta med oss låter så självklart nu, att jag inte tänkte på det själv egentligen 
Men då skippar man att göra mos eller? kan man bara en koka en stor bit brockoli (exempelvis) och låta honom gnaga bäst han vill själv?
Lottilina - Jag har provat lite olika. Broccoli och blomkål (bukett så stor så att inte hela får plats i munnen), sötpotatis (stor bit), tomat och äpple (halv eller så tar jag en tugga så att det blir en öppning), paprika (rå), riskakor (osaltade), melon och päron och avocado (klyfta med skalet kvar annars blir det för halt, ordentligt rengjort) brukar jag ge i bitar som hon kan hålla i själv.
Jag är lite feg med att ge henne stora bitar av sånt som kan gå av och eventuellt då fastna i halsen. Det jag läst om det är att det är liten risk för att de har kväljningsreflexen "högre upp" än oss. Men det mysiga med att sitta tillsammans försvinner liksom om jag och sambon sitter på helspänn - rädda för att hon ska sätta i halsen. Därför ger jag hellre grovmosad potatis tex än potatisklyftor.
Utöver det brukar jag göra mos av olika rotfrukter (till hela familjen) och krydda med tex färsk basilika eller persilja. Det äter även dottern med händerna.
Köttfärsbiffar har jag gjort speciella till henne och fryst in som inte är kryddade med salt utan andra kryddor. Hon leker mest med dem, kanske är hon inte "mogen" för kött än?
Ugnspannkaka med lite morötter och potatis i smeten, fylld med det man gillar tex ärtor, paprika, ost....är också lätt för henne att äta.
Vi har inte behövt förändra maten så mycket mot för hur vi äter i vanliga fall. Nu har ju inte vår dotter reagerat på mat varken med ont i magen eller prickar. Du kanske ska vara lite varsammare och mer uppmärksam på vad du ger din son så att du i efterhand kan lista ut vad han reagerar på? Jag menar om man ger pannkaka så innehåller den ju så mycket olika ingredienser så det kan vara svårt att veta vad reaktionen kommer av, om den kommer.
Nu får de ju i sig så otroligt små mängder i början när de äter själva (i alla fall vår dotter) så att jag tror att det är ett ganska skonsamt sätt att börja på.
Jag funderar lite på det där med om hon får i sig tillräckligt med järn? Jag brukar blanda i aprikospure i havregrynsgröt (hon verkar inte jätteförtjust i det, föredrar lingon) och använda färsk persilja som krydda. Hon äter ju i princip inget kött. Å andra sidan har jag ju inte märkt av att hon ammar mindre än innan hon började sitta med vid matbordet. Är det någon som vet något om järnbrist och hur stor den risken är?
Yamma har kommit med många förslag ang plockmat - pannkaka i alla tjocklekar tycker jag är kanon
Vill dock "höja ett litet varningens finger" ang rå paprika och äpple (och allt annat med hårda skal)
skal fastnar lätt i halsen - de kanske gnagar av en liten bit av enbart skalen och det löser ju inte upp sig så snabbt.
Håller med Peap. Vår dotter har inga tänder än så hon får inte i sig skalet. Äpplen brukar jag skala av en del som hon kan tugga/suga på. När hon får gröna ärtor så "spottar" hon ut skalet när hon tuggat ur själva ärtan.
Det är otäckt det där med att få i halsen. Det har inte hänt oss men ibland hostar hon till men det gör hon ganska ofta vid amning också.
Glömde säga att man måste vara med dem hela tiden och kolla hur det går, inte lämna dem en endaste liten stund. Ibland "funkar" inte maten som man tänkt i en bebis hand 
.
). Så länge de växer och utvecklas behöver man nog inte oroa sig för järn alls. Min lilla äter lite kött, lite baljväxter, lite ris, lite potatis, lite pasta, lite fullkornsris/bulgur/matvete, ägg, macka, smör, leverpastej, glass, mariekex, rån, kiwi, apelsin och äpple och växer, är en liten dam dock, men följer kurvan, går och springer och jollrar som hon ska och pincettgreppet är där och klossar kan hon slå ihop med händerna . Viss dagar äter hon inget, andra två små måltider.
Från mat till någonting annat -
Vi har kollat på att köpa en regnponcho att ha över mig/maken och dottern när vi bär henne i selen.
Hur gör ni andra?
Hur klär ni er resp. barnet? Vi har overall till henne men just regn. Och blåst.
Någon som använder något "speciellt" plagg? Smarta idéer, tips?
Vår första vinter med att bära
. Bärjacka fungerade fint. Nu är det full regnmundering som gäller på alla. Minstingen ska ju ur en massa. Regnponcho är säkert bra om den passar. Jag hade kollat upp måtten......