Amma en tvååring...

JA MEN SEX ÅR?!?!

Separationsångest eller vadå..

Nu slutade iof min tjej frivilligt att amma vid 2 år, men hon började förskolan redan när hon var 1 år och då mer eller mindre helammades hon. Det gick hur bra som helst, hon ammade innan vi gick dit och ammade när vi kom hem, i övrigt var hon väll som alla andra barn på förskolan. Just mitt barn är iof ett lite dåligt exempel eftersom hon hade rent näringsbehov av bröstmjölken ända upp till 18 månader och därefter ammade hon ett halvår till bara för att.
Och ja, det hände att hon ammade offentligt.

Jamen dåså. om brösten nu enbart innebär mat vad är då felet i att amma vidare? Bröstmjölken slutar aldrig vara nyttig, hade den inte i mitt tycke smakat så vidrigt hade jag druckigt bröstmjölk som vuxen (fast i kopp).
Att sluta med bröstmjölk för att man kan äta annat är ju som att sluta äta potatis för att det finns ris eller nått annat lika fånigt.

Inte ett dugg. Men jag har heller inte ammat i 6 år, de fåtalet som gör det får väll själv svara för varför de gjort det så länge och varför barnet inte velat sluta.

Nu ska jag hämta dottern på förskolan dock.

Att sluta amma brukar vara när barnet och mamman vill. Här har jag försökt sluta i någon månad, men min 1-åring är envisare än synden. 

Jag vill sluta och få börja äta mjölk själv 

Du kan inte jämföra fast föda med bröstmjölk.
Bröstmjölk är till för SMÅBARN. Inte barn som går i skolan.
JAA FÖRSKOLA ÄR SKOLA!!

Ett sexårigt barn har ingen nytta av bröstmjölk.
Ser det seriöst nästan som pedofili.. HELT seriöst.

Det är ju verkligen INTE NORMALT att amma en sexåring.
INTE NÅGONSTANS!!

Normalt och normalt allt är ju relativt, frågan är väl snarare om det är nödvändigt?
Jag skulle ammat högst 1 år, efter det anser jag inte att det är nödvändigt men det är såklart upp till var och en att bestämma.

När barnet är på dagis ammar jag inte. När barnet är med mig så ammar jag. Jobbar heltid.Varför inte? Amningen funkar problemfritt, den är nyttig (om ej inte nödvändig) och utgör en utmärkt del av en hälsosam kost för ett småbarn. Närhet och tröst kan ges på många vis och amning är ett av dem.

Separationsångest kommer och går som en naturlig del av att växa upp och bli självständig.  En tvååring stor? Nej jag tycker inte det. 

Ja och jag kan ärligt talat säga att jag aldrig har fått någon negativ reaktion från omgivningen. Och då har jag ammat i ett flertal olika länder och i mängder av olika situationer. Jag är diskret, men jag ammar var jag än befinner mig och går inte undan. 
Varför inte? Blir du lika upprörd om du ser en tvååring med en vällingflaska som ges under amningslika förhållanden? Tycker du att tvååringar ska sluta daltas med och behandlas som stora barn eller vuxna? Eller har du problem med att bröst är involverade? Förklara gärna! 

Jag ammade min äldste son tills han var 2 1/2 år och ammar fortfarande tvåan som snart blir två.  Jag kan faktiskt förstå dig till viss del för när man väl har slutat amma så känns det ofta väldigt konstigt att tänka på att återuppta amningen (för mig i alla fall), men så här mitt i kan jag lova att det inte är konstigt alls. Jag tog mig tid att svara för att du verkade uppriktigt förbryllad och intresserad av att få reda på varför och inte (bara) fördömande. Om jag misstolkade dina intentioner så kan du väl vara bussig att bara strunta i mitt inlägg. Jag diskuterar gärna, men bara snällt!

Svar på TS: Det bestämmer man själv. Jag bryr mig föga om hur länge folk ammar eller ens om de gör det. Det är ju inte direkt min ensak att diktera villkor för vad som är normalt eller inte för folk?

Att amma eller inte amma är minst lika privat (eller hur nu man ska uttrycka det) som att jag skulle gnälla på nån som ger en vegetarisk kost till sina små istället för en kost med kött? Det angår väl inte mej så länge barnen mår bra av det?