<
div class="quote"><
div class="quote-nick">Anonym (relentless) skrev 2010-12-05 14:12:22 följan
de:
div>Ja ärver
de
det så ärver
de
det,
det är genetiskt ärftligt och inte socialt (
det är ju lika hög gra
d av ärftlighet även för barn som a
dopteras bort och alltså växer upp i ett hem me
d föräl
drar som inte har a
dh
d) så
det går ju liksom inte att förhin
dra genom att lyckas hålla or
dning på sig själv om man säger så. Däremot har ju barn me
d a
dh
d ofta ett mycket större behov av rutiner och förutsägbarhet, och
det kan ju bli svårt att or
dna för
dem om ens eget liv är kaos. Jag tror faktiskt att mitt eget liv har blivit lättare iom att jag fick ett barn me
d förmo
da
d a
dh
d (utre
ds nu)
då jag har blivit tvungen att planera
dagen exakt för honom, och
därme
d in
direkt för mig själv, och har fått hjälp me
d att or
dna struktur och rutiner i var
dagen av hans psykolog. Det bety
der att vi bå
da har ett schema att följa och
det mår vi bå
da bäst utav också. Innan han fick hjälp så var situationen riktigt kaotisk
dock.
div>Ja,
den
där schemagrejen är superbra. Det gäller bara att komma ihåg att följa
det. ;)
Vissa
dagar är värre än an
dra för mig, och
de senaste
dagarna är riktig a
dd-kaos kan jag säga.
Just i
dag är jag fenomenalt
duktig på att starta tusen grejer på en gång, jag är helt hopplös. All
deles nyss BESTÄMDE jag mig verkligen för att gå upp och skura ba
drummet, men först ville jag ju kolla om någon svarat i trå
den, så
då gick jag och satte mig här. Läste svar, sen reste jag på mig för att på nytt börja me
d ba
drummet, gick ett varv runt stolen och satte mig igen för att även SVARA i trå
den.

dles/flmtinymce/ven
dor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif" wi
dth="15" height="15" loa
ding="lazy">
Jag har re
dan hunnit avbryta mig själv typ fem gånger...
Upplever ni också att
det liksom surrar eller buzzar i huvu
det? På mig är
det så, tankarna går runt runt runt och jag kan liksom höra ett buzzan
de när
det är som värst.
Jag har jättelätt för att fastna i tankemönster, mycket för att jag är så glömsk.
Om jag till exempel är orolig för något, t.ex. något konstigt utslag på kroppen som jag upptäckt, så googlar jag
det en lång stun
d, läser allt jag hittar och blir liksom riktigt påläst och lugna
d över att
det inte verkar vara något farligt. Sen går jag från
datorn och har inom fem minuter glömt allt jag läst, blir lika orolig igen och googlar fram samma si
dor och läser allt på nytt. Det är typiskt mig, jag tar in supermycket info, glömmer allt jag just läst och sen går tankarna runt i samma spår igen och jag gör om allt.
Samma i affären, jag glömmer jämt va
d jag skulle han
dla om kommer hem me
d massa an
dra saker som jag egentligen inte behöv
de.
Däremot som någon skrev, så kan jag minnas onö
diga grejer från barn
domen, som ett kapitel ur första boken i franskan, va
d min bänkgrannes mormors hun
d hette, va
d min pappa ha
de på sig när vi köpte julgran år 1987, min fasters mans kusins favoritmat eller liknan
de saker.