ADD symptom hos vuxna

Tjenare på er dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy"> Det verkar funka någorlunda iaf!! Behöver kanske justera upp dosen något men man märker skillnad redan första dagen. Fick mer gjort idag än någon dag de senaste veckorna tror jag dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy"> Energi!!

Å så har man fått det där jobbet också! KUL VA dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif" width="15" height="15" loading="lazy">

Läste nåt om pappershögar. SHIT alltså... pappershögar i oändlighet... har haft mina gömmor här och var med massa papper... räkningar, viktiga försäkringspapper, pass, pengar... osv... och att hitta nåt... bara glöm det !!

Men visst är det lite roligt när man försöker förklara för någon som inte har en susning om vad ADD är för något? Alltså de bara säger "men det e ju bara att fixa ditt och datt, bara att göra, hur svårt kan det va?" Ja men AAAAAHHHHHHH... för DIG är det bara att fixa ditt och datt ja... Up yours... men nu efter långa år av klagomål från föräldrar och närstående så har de äntligen börjat förstå. Känns underbart. Så nu hjälper de istället för stjälper dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy">

Natti natti!

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (virrpanna) skrev 2010-12-06 23:01:25 följande:div>Tjenare på er dth="15" height="15"> Det verkar funka någorlunda iaf!! Behöver kanske justera upp dosen något men man märker skillnad redan första dagen. Fick mer gjort idag än någon dag de senaste veckorna tror jag dth="15" height="15"> Energi!!

Å så har man fått det där jobbet också! KUL VA dth="15" height="15">

Läste nåt om pappershögar. SHIT alltså... pappershögar i oändlighet... har haft mina gömmor här och var med massa papper... räkningar, viktiga försäkringspapper, pass, pengar... osv... och att hitta nåt... bara glöm det !!

Men visst är det lite roligt när man försöker förklara för någon som inte har en susning om vad ADD är för något? Alltså de bara säger "men det e ju bara att fixa ditt och datt, bara att göra, hur svårt kan det va?" Ja men AAAAAHHHHHHH... för DIG är det bara att fixa ditt och datt ja... Up yours... men nu efter långa år av klagomål från föräldrar och närstående så har de äntligen börjat förstå. Känns underbart. Så nu hjälper de istället för stjälper dth="15" height="15">

Natti natti!div>Först och främst: GRATULERAR!

Sen vill jag bara säga en grej om det där med kommentarer från oinsatta.
Högst på min lista av hat-uttryck är ett par ord som min mamma yttrade alltför ofta under mina tonår då jag mådde som värst, nämligen: "RYCK UPP DIG Josephine!!!"

Jag blir fortfarande totalt vansinnig om någon säger så till mig, min sambo lärde sig ganska snabbt att de orden är förbjudna här hemma...
Att befalla någon som är så djupt nere i skiten som finns där inuti ens egen hjärna att bara resa sig upp och ta sig i kragen, det är som att lägga en snorlobba i fejan på personen ifråga.

Så, nu outade jag mitt namn också. Men vad gör det? :o)

Har ADD och mina symtomer syntes redan när jag var barn. Hemskt.. Jag är trög, dåligt minne, ansvarslös, tar sönder saker, är frånvarande och klumpig. Kan inte förstå arbetsbeskrivningar eller komma ihåg vad jag ska göra.
Glömmer av att ta mediciner, möten, måste alltid kolla flera gånger te.x busstiderna, spisen, glömmer låsa dörren och glömmer nyckeln i dörren och det förbannade tanklocket till bilen!
Kan inte ha ett VISA kort eftersom jag ofta glömmer/slarvar bort min plånbok. Kan inte göra mina bankärenden eftersom att jag inte kan skriva själva summan med bokstäver. Samt svårt att skriva med siffror och säga den summan det står. Te.x 223.313 kr
Om jag ska ta något så tänker jag inte på annat som finns runt saken jag vill ta så jag slår ner allt som finns runt om. Har lyckats skada mina arbetskollegor bl.a

Har ingen koordinationsförmåga. Kan inte gå på te.x step up eftersom att jag inte kan lyfta höger ben och vänster arm samtidigt, glömmer av stegen trots jag övat i timmar. Kan inte spela fotboll heller eftersom att jag inte kan räkna stegen. Jag tänker att jag ska springa så att jag sparkar med vänster fot men blir inte som jag tänker så blir att skjuta med höger vilket blir helt knas.

Folk gillar att driva med mig, ge mig mindre trevliga smeknamn och gillar att skvallra om sånt som jag klantat mig med. Inlärningssvårigheter så har väldigt svårt att börja med nya arbetssysslor speciellt om man ska röra kroppen mycket i olika riktningar. Antagligen orsakat att jag inte får något jobb=(

Finns inte heller någon som vill försäkra mig och pojkvännen är tveksam eftersom att han tycker jag är för oansvarig för att skaffa barn.
Medicineringen hjälper inte direkt mot min klumpghet och får inte heller dricka alkohol och det är jobbigt att folk hånar mig för det. Tar lång tid innan jag förstår skämt som folk säger.. Inte alltid ens att jag fattar dem. Jag skämms otroligt mycket.. 

Det är såpass illa att jag funderat på att omyndighetsförklara mig själv för att slippa ta ansvar för det katastrofer jag orsakar. Bara en tidsfråga innan något riktigt illa kommer att ske och troligen ingen försäkring som kommer täcka de jag orsakat.

Jag är så avundsjuk på människor som klarar av enkla saker i vardagen. Så fort någon ropar mitt namn tänker jag.. Ajdå undra vad jag har gjort nu för något.. 

Nu är jag oxå tårögd, så många som faktiskt har samma "problem" som jag, trodde jag inte fanns, hoppas denna tråd kan fortsätta i alla evighet, tror vi är mååååånga som behöver det dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy">

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (oj) skrev 2010-12-06 00:52:39 följande:div>Jag har också slängt mynt. Pinsamt, men sant.
Just pappershögar är ett gissel, jag hatar dem. De gör mig jättefrustrerad just för att de inte så självklart hör hemma någonstans, det är inte som att det är en hög med underkläder eller en hög med blandad frukt som man vet vart man ska lägga - det är en hopplös mix av skräp, viktiga papper och papper som på något vis kräver en åtgärd. Det där med vilka papper som ska slängas och sparas är ett gissel för mig, ena sidan säger att man ska spara alla bankpapper till exempel, men vilka är viktiga bankpapper och vilka är oviktiga? Man ska väl inte spara deras jädra reklamutskick om olika fonder o.s.v.? Eller? dth="15" height="15"> Återigen, svart eller vitt. Antingen slänger jag alla bankpapper, även de viktiga, eller så sparar jag alla. Det där att inte kunna sortera vilka saker som är viktiga och vilka som inte är det är verkligen svårt för mig.
Det är samma med all yttre stimuli.
Jag kan inte välja vilka känslor som ska få fäste hos mig, med resultatet att jag tar in allt. Jag brukar beskriva det som att jag är som en svamp. Läser jag om en tragedi i tidningen, eller om jag hör om en vän som råkat ut för något hemskt så är jag HELT förstörd. Det kan ta dagar, ibland veckor innan jag släpper det. Det är som att jag inte kan förstå att det egentligen inte involverar mig.

Nyligen dog en väns mamma. Jag drabbades av någon form av krisreaktion, trots att jag inte kände henne. Men genom honom kände jag sorg, och det tog mig minst en vecka eller kanske t.o.m. två innan jag kunde börja släppa det så smått. Jag tittade på våra andra gemensamma bekanta och undrade hur f-n de kunde vara normala och skratta och ena stunden visa medlidande med honom och nästa sekund börja planera utgång på kvällen. För mig var det som att jag gick in i en sorgeperiod med honom och tyckte inte det var riktigt ok att göra något roligt förrän efter en viss period hade gått. Det var naturligtvis de andra runtomkring som reagerade normalt, men jag funkar helt enkelt inte så. Känns igen?div>Ja det känns igen, jag begriper inte hur lika man kan vara i mångt och mycket, jag behöver inte berätta någonting om mig för det gör du så bra, (lycklig att jag fann dig)

visst är det skönt när man hittar människor som är som en själv,

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (virrpanna) skrev 2010-12-06 12:46:00 följande:div>Då har jag äntligen fått Concerta dth="15" height="15">  Har pillat i mig en nu. Kan återkomma senare för att skriva om det hjälpte något.

Annars rullar det på här. Men som sagt, kan återkomma. Har väntat på detta ögonblick i evigheter känns det som! Så håll tummarna att det hjälper!!div>Grattis :) ! Det kommer nog ta ett tag innan du känner något, har hört att Concerta ska ta några veckor.
Jag har själv precis fått medicin, men mer av Ritalin sorten (dock inte ritalin) det är helt underbart. Tänk att livet kunde vara såhär. 

Ni som har fått diagnos eller som är under utredning!!

Tänker ni äta medicin/ äter ni medicin?

Jag har valt att inte äta medicin och det går super bra, självklart får man jobba mycket med sig själv, men jag har en underbar familj som stöttar mig och en underbar make som är mitt allt.. 

<div id="forummessagefooter">*Mikael , Joanna , Maximilian , Ronja , Xanthos*div>

<div class="quote"><div class="quote-nick">Aina83 skrev 2010-12-07 08:53:26 följande:div>Ni som har fått diagnos eller som är under utredning!!

Tänker ni äta medicin/ äter ni medicin?

Jag har valt att inte äta medicin och det går super bra, självklart får man jobba mycket med sig själv, men jag har en underbar familj som stöttar mig och en underbar make som är mitt allt.. div>Jag äter medicin. Det skulle aldrig gå för mig annars.

Stöttning är verkligen A och O! Skönt att du har familjen bakom dig. Min man är oerhört stöttande och det gör så mycket! 

<div class="quote"><div class="quote-nick">Aina83 skrev 2010-12-07 08:53:26 följande:div>Ni som har fått diagnos eller som är under utredning!!

Tänker ni äta medicin/ äter ni medicin?

Jag har valt att inte äta medicin och det går super bra, självklart får man jobba mycket med sig själv, men jag har en underbar familj som stöttar mig och en underbar make som är mitt allt.. div>Går du i någon slags terapi eller får du samtalsstöd?