Är du en apförälder?

det mesta stamde in pa oss, utan amningen till 2ar. Fast det har med att man far mer somn nar man samsover vete 17, for hon sprattlar som en blackfisk sa jag skulle sakert sova battre om hon sov i sin sang, men hon vill ju sova jamte mig...och det ar ju sa mysigt 

Jag svarade utan tvekan ja eftersom jag alltid lyssnar och har lyssnat till mitt barns behov och min magkänsla. Alla "expertråd" som går emot min magkänsla hamnar automatiskt i soporna. 

Min tunga 11-månaders kille är och har alltid varit en famnbebis och så kommer det att förbli tills han väljer något annat!

Nej, jag tyckr inte att man kan göra det....eller kan och kan det är ju utifrån min tolkning . AP handlar i första hand om grundvärderingar och människosyn......hur man ser på och bygger goda relationer....och hur man är lyhörd för andra människor och (lyhörd är inte det samma som att alltid göra någon till viljes. Vill bara poängtera det eftersom många verkar tro det av någon besynnerlig anledning).

De flesta går inte runt och kallar sig efter andra grundvärderingar de har....inte så ofta i alla fall....det är så att säga inte särskilt meningsfullt. Att man ibland pratar om AP-föräldrar tror jag huvudsakligen handlar om vår mänskliga förkärlek till att förenkla och kategorisera.....vilket inte helt sällan leder till direkta felaktigheter. Saker är sällan enkla och tydligt avgränsade. AP är INTE en metod.......hur gärna folk än vill få det till det . En metod är enkel att avgränsa, och det är lätt att se vem som följer den och vem som inte gör det....det bara att titta om personen följer den tydliga instruktion som följer med metoden eller inte....pricka av listan.

Men ta exempelvis socialism som ideologi. Är det en metod? Nej. Har alla som delar de socialistiska värderingarna exakt samma uppfattning i varje enskild fråga? Nej. Är det ens något eftansträvansvärt? Nej, knappast. Finns det gemensamma värderingar, en gemensam grund, för dem som gillar socialistiskt tänkande? Ja, absolut.Det finns föräldrar som agar sina barn med barnets bästa framför ögonen. Det finns föräldrar som använder andra auktoritära metoder gentemot sina barn med barnets bästa framför ögonen. Nej, en förälder eller vuxen som möter barn, eller andra människor för den delen, på det viset skulle jag inte säga har en grundsyn som stämmer överens med AP hur mycket de än själva anser sig ha barnets bästa framför ögonen. Vem som har rätt respektive fel om vad som är barnets bästa är en värderingsfråga i mångt och mycket = subjektivt.

Härom dagen var jag och handlade. I kassan bredvis står ett föräldrapar med en bebis i famnen - kanske runt 2 månader. När de stoppar ner sitt barn i barnvagnen så börjar barnet gråta. Medan de packar ihop sina varor övergår gråten till skrik. När de packat ihop sina påsar hänger de en filt över vagnens öppning och går iväg med skrikande barn i vagn bakom en filt. Vad jag reagerar på är varken vagnen eller att bebisen gråter.....jag reagerar på att föräldrarna bryter möjligheten till kommunikation. Bebisen söker kontakt och får som svar en filt så att han/hon inte ens kan ha ögonkontakt. Anser jag av denna händelse att föräldrarna är dåliga föräldrar? Självklart inte. Jag har ingen aning om hur de är som föäldrar. Det enda jag kan konstatera är att deras sätt att möta barn inte alls stämmer överens med mitt och att våra grundvärderingar utan tvekan skiljer sig åt avsevärt. Tycker jag som person att de i denna enskilda situation handlar rätt mot barnet? Nej, det tycker jag inte....men det är fortfarande min personliga uppfattning. Min åsikt är inte lag och ingen behöver ens bry sig om min åsikt ....men jag har rätt att uttrycka den....det gör mig inte till en översittare .

Då förstår jag hur du ser på det. Det låter vettigt.

Vikten av fysiskt och psykisk närhet skulle jag för övrigt säga är rätt centralt i AP när det gäller att möta barn = många väljer att bära, samsova etc. Det är ju ingen tillfällighet att man sitter känguru med prematurer och det är ingen tillfällighet att mina pojkar är som magneter i förhållande till varandra och helst av allt ligger och tumlar runt på en madrass i något som mest kan beskrivas som en ormgrop. Jag har svårt att tro att någon på fullaste allvar inte tycker att det är lättare att kommunicera med ett barn man har i famnen än ett barn man har i en vagn exempelvis. Man kommunicerar ju med kroppen också.....att bara gå och hålla sin 3-åring i handen säger ju också en massa saker, eller hur....utan att minsta ord uttalas .

Det har du ju iofs rätt i. Jag jag pratade med en tjej för ett tag sen som sa att hon var apförälder och hade använt SHN på sitt barn. För mig lät det så motsägelsefullt eftersom det till stor del är en skrikmetod men hon menade att hon hade lyssnat till sitt barns behov av sömn och då började jag fundera på detta.
Det jag läst om ap verkar vettig tycker jag. Mycket känns som självklarheter.

Jag skrev lite snabbt och glömde och la till lite bokstäver och ord ser jag. Jag hoppas du förstår vad jag menar.

Är det fl du tänker på då? Jag har aldrig träffat någon som har pratat om ap irl. Här på fl tycker jag de flesta som gillar ap verkar vettiga men jag har även diskuterat med några stycken som är så som du beskriver. Jag minns speciellt någon som sa att jag skulle oroa mig för anknytningen till min son eftersom han helst sover i egen säng.

Jag har träffat en del AP-föräldrar i verkliga livet också. En av de saker jag vänder mig mot med konceptet är att man alltid ska lita mer på sin instinkt än forskning vilket för mig är lite märkligt. Sen upplever jag att många av dem som kallar sig AP-föräldrar här inne skriker "anknytning" så fort någon ställer en fråga om att lämna sina barn med barnvakt, när man diskuterar dagis, eller när man på något sätt antyder att barn mår bra av att bli självständiga och få ta ansvar (och då pratar jag INTE om bebisar). Men det är inte AP som fenomen utan att många verkar använda det som ett koncept (även om Frösöblomster menar att det inte är det).

Annat:
Jag har varit "apförälder" på vissa punkter men inte andra.
Jag har t.ex aldrig burit runt mina barn i diverse sjalar eller så. De har fått ligga på filtar på golvet och vi har burit vid behov.
De har inte sovit i våra sängar som nyfödda utan de har legat i vagga alternativt en "lift" mellan oss.
De har däremot fått ammat fritt men jag har inte helammat någon av dem speciellt länge.