• viljestarkmamman

    Överlevnadsbarn

    Hejsan! Vi har en 8 månaders son som redan från början var otroligt krävande. skrek i stort sett hela tiden de 6 första månaderna. Vi trodde det var kolik eftersom han hade problem med magen fram till att han började få riktig mat. och ett tag där så blev humöret bättre men sedan vände det igen. Svårt att beskriva allt men han är ledsen mer eller mindre alltid. kan inte leka eller underhålla sig själv. Är inte trygg med att vara själv. Vill bli buren mest hela tiden men vill inte bara ligga hos en och mysa utan man måste gå runt. Vi har varit på utredningar ang magen och ett gäng ggr på bvc och även bup.det har konstaterats gång på gång att inget är fel och allt är normalt.
    Hur som en kväll för någon vecka sedan när jag satt och googlade på missnöjda ledsna barn så kom jag in på sidor om överlevnadsbarn/high need children mm o kände direkt att de beskrev vår son. dessvärre finns det inte så mycket information om det. Inte en ändaste gång har bvc pratat om det heller? de om någon måste ju veta att vissa barn är så krävande. hade varit så skönt att få bekräftelse. Jag skulle även vilja ha kontakt med andra föräldrar som har överlevarbarn i olika åldrar. För att kanske kunna stötta varandra komma med tips och ideer mm.. kanske någon som vet vart man kan vända sig med barn som kräver all ens uppmärksamhet.

    Desperat nu nästan..

  • Svar på tråden Överlevnadsbarn
  • viljestarkmamman

    Vi valde dagis, funkar jättebra. Vår son får stimulans, pedagogisk vägledning och struktur där(som inte är styrd av mammas ork och tålamod) märks att han trivs och lär sig mycket.

  • viljestarkmamman

    Vi är fortfarande inne i en lite lättare period, vist är det lättare på våren när man kan vara ute mycket, man behöver inte en miljon kläder på osv? häromdagen var här så varmt att det blev jobbigt och gnälligt av den anledningen, det jag tänkte höra om ang era barn, min son kan bara inte vara stilla, sitter han tex i vagn så sitter han och sjunger eller babblar(utan att man hör om vad) med sig själv. Han är rätt nöjd undertiden, verkar som att han får ut energin på det viset utan att få ångest över att sitta "still" sitter vi och äter måste han slå med gaffel/kniv på bordet och vifta på benen. Helt still går det alltså inte att vara. Någon som känner igen detta?

  • Once upon a time

    Det där med att inte sitta still.

    Jag tror att det kommer från mig. Jag hade långt upp i åldern svårt att sitta stilla vid familjemiddagar och ville gärna ut och spela spel på gräsmattan istället. Eftersom det rastlösa finns i släkten var det fler som jag, även vuxna, som hellre ville röra på sig än att sitta och prata. Nu när jag är vuxen kan det vara skönt att sitta en stund men sen får det gärna hända något i varje fall. Behöver inte vara något avancerat, fotoalbum, spel, en runda i trädgården, plocka undan efter maten eller liknande. Och på helgerna vill jag i varje fall ut och gå en liten promenad varje dag för att må bra. Gäller att vikta viljan att göra saker med hur mycket ork man har.

    Min son är likadan. Han har bl.a. svårt att koppla av inför sänggåendet. (Kommer däremot från sambon, för att variera person) :O) Det blev lättare att hjälpa sonen att komma till ro när han började ta med någon leksak att leka med. Det är som om han behöver distrahera sig från själva tanken på att sova, då somnar han lättare.

    Han vill också väldigt gärna slå bestick i bord och tallrik. Det fungerar inte hos oss så han får inte det men för att hitta något alternativ får han leka med maten. Då och då slinker det ner en bit potatis eller grönsak. Det roliga är att han tydligen har bra borsskick på förskolan :O) även om han gärna äter sist när de andra är klara och det inte finns så mycket intressant att bli distraherad av.

    Va gott att din son har kommit på att han kan roa sig själv med att sjunga och babbla. Det är dessutom något han kan göra själv för att sysselsätta sig.

    Det fungerade lite annorlunda hos oss. I början fick han pinnar, grässtrån, barkbitar och allt möjligt att hålla i, vända och vrida på. Så småningom har vi kunnat  prata om bilar, fåglar och hundar m.m. Och nu hoppar han i och ur vagnen beroden på om det finns maskar, vattenbrunnar och fina stenar att titta på. :O)

  • viljestarkmamman

    Intressant att sånt funkar bra på dagis som bordsskick och vila middag osv

  • viljestarkmamman

    En sak som jag tänker på är att min son är så väldig i sitt sätt i alla känslor, de är så stora.. Han kan vara helt i trans ibland i sin egen värld och sjunga o dansa för sig själv ibland beter han sig på något vis "udda" han clownar o spexar o babblar som han är mitt i en saga. Har ni upplevt detdär?

  • PollyPop

    Vågar knappt skriva det, men just nu är det mkt flyt på hemmaplan. Äntligen känns det roligt att vara förälder, äntligen känns det som att "ja, det är så här det ska kännas att ha barn, det måste inte vara så krångligt". Min man kanske inte håller med till fullo, han tycker det är jobbigt att ungen knappt äter vanligt mat, men jag ser att han är gladare. Dottern är inne i en period då det händer mkt, jag upplever henne som äldre nu när hon passerat ett årsdagen, det är roligare nu när det går att hitta på saker ute så som gunga tex. Hon går bättre och bättre och då blir hon också nöjdare märker jag. Hon vill fortfarande bli buren mkt och har stark vilja, men som jag skrivit tidigare (tror jag) så har jag börjat duscha med henne och det har öppnat till känslan av stor lättnad för mig - det sparar tid då jag inte måste vänta tills hon somnat eller maken kommer hem om jag är ensam med henne, och eftersom hon älskar vatten blir det en mkt positiv stund för oss båda. Rekommenderas!

  • Opappan

    Dendär tråden är bra o skriva upp och sätta upp på gymnasieskolor   Det är nog många ungdomar som inte tror/tänker att det kan bli såhär :D

  • Ronjan709
    viljestarkmamman skrev 2012-06-02 20:00:56 följande:
    En sak som jag tänker på är att min son är så väldig i sitt sätt i alla känslor, de är så stora.. Han kan vara helt i trans ibland i sin egen värld och sjunga o dansa för sig själv ibland beter han sig på något vis "udda" han clownar o spexar o babblar som han är mitt i en saga. Har ni upplevt detdär?
    Det som du skriver att han kan sjunga o dansa för sig själv o e som upp i en saga tycker jag låter jättenormalt för många barn faktiskt.
  • viljestarkmamman

    Va kul att de börjar funka PollyPop!! Liljan75, ok han har verkligen massa saker för sig! Massa fantasier och idéer. Idag började han morra åt en tant i kön i affären för han tyckte hon gick före. Han sa även att han var arg på henne med nån konstig basröst som han lagt sig till med:)

Svar på tråden Överlevnadsbarn