• Anonym (Yrja)

    ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

    Hej!

    Jag tänkte att vi kan ha en mötesplats för att diskutera livet med ADD/ADHD som vuxen. Både styrkor och svagheter. Bekymmer man stöter på hemma eller på jobbet. Tips på att få vardagen att fungera, mediciner, boktips osv. Hur utvecklar man de positiva sidorna?

    Alla är välkomna! Med eller utan diagnos. Anonym eller inte Glad

    För att diskutera symptom på ADD hänvisar jag till den här tråden: www.familjeliv.se/Forum-4-50/m55084114.html

  • Svar på tråden ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen
  • Tillalamm
    MissSummer skrev 2012-02-03 08:58:41 följande:
    Jag bloggslampar mig lite men jag blev så upprörd över ett debattinlägg jag såg i metro igår, så trött på att alla som gapar om att ritalin och concerta är "knark"
    epicblonde.blogg.se/2012/february/utkast-feb-...
    Bra skrivet! Tror att de flesta med ADD/ADHD kan känna igen det ständiga ifrågasättandet ifrån omgivningen och mycket ofta uttalar sig människor som inte, som du påpekar, har den blekaste aning om hur det är att leva med detta funktionshinder. Jag kan många gånger känna att jag skulle behöva förse mig med ett antal argument för att kunna bemöta den typen av kommentarer på rätt sätt. Kanske snor jag lite från din text nästa gång någon som inte har kunskap uttalar sig om hur vi med ADD/ADHD borde vara eller bete oss.
  • Anonym (frissan)
    Anonym (gk) skrev 2012-01-28 19:21:25 följande:
    Har skrivit tidigare i tråden men det var ganska länge sen. Psykiatrikern tyckte jag skulle genomgå en utredning för ADD och nu har den kommit igång. Jag var på första besöket för någon vecka sen och snart ska en av mina föräldrar dit för att prata. Sen väntar dom där testerna som jag inte kan låta bli att vara jättenervös för.
    Är det någon som har lust att berätta lite mer om dom?
    Jag gjorde testerna för något år sedan. Minns inte så jättemycket. 
    Det jag kommer igår är att jag fick göra minnes tester. Fick se en bild på ett kort och sen skulle jag komma ihåg hur den såg ut. Tror det var tal rader också som jag skulle upprepa. Och så tror jag att det var matte. Och ordförståelse.

    Jag tyckte allt detta var urlöjligt. Kändes som dagis. Var så lätta saker.
    Sen visade det sig dock att jag hade varit ganska "dålig". Helst på att förstå vad innebörden av ord betyder.

    Det kan hända att det var fler saker också. Gjorde testet i flera omgångar. Och som sagt så är mitt minne inte så bra så jag har svårt att återberätta också .

    Men de är absolut inget att vara nervös för!!

    "Lycka till" och hoppas du får diagnos. Det har hjälpt mig otroligt mycket. Mitt liv har helt förändrats sedan jag fått kognitiv hjälp och medicin.

    Berätta gärna vad du fick göra? 
  • Anonym (gk)
    Anonym (frissan) skrev 2012-02-06 10:39:10 följande:
    Jag gjorde testerna för något år sedan. Minns inte så jättemycket. 
    Det jag kommer igår är att jag fick göra minnes tester. Fick se en bild på ett kort och sen skulle jag komma ihåg hur den såg ut. Tror det var tal rader också som jag skulle upprepa. Och så tror jag att det var matte. Och ordförståelse.

    Jag tyckte allt detta var urlöjligt. Kändes som dagis. Var så lätta saker.
    Sen visade det sig dock att jag hade varit ganska "dålig". Helst på att förstå vad innebörden av ord betyder.

    Det kan hända att det var fler saker också. Gjorde testet i flera omgångar. Och som sagt så är mitt minne inte så bra så jag har svårt att återberätta också .

    Men de är absolut inget att vara nervös för!!

    "Lycka till" och hoppas du får diagnos. Det har hjälpt mig otroligt mycket. Mitt liv har helt förändrats sedan jag fått kognitiv hjälp och medicin.

    Berätta gärna vad du fick göra? 
    Tack snälla för ditt svar.
    Jag verkligen avskyr såna där tester. Jag får en massa prestationsångest och så där.

    En av mina föräldrar var där för några dagar sen och pratade i nästan två timmar med utredaren. Måste säga att det känns väldigt obehagligt att ha andra som pratar om en så länge.
  • mammamia78

    Var hos psykologen idag o han säger att med sin kunskap utefter vad jag berättat är han övertygad att det rör sig om en ADHD problematik o han nämnde att i vissa fall när det finns så stor säkerhet kan man få börja med mediciner innan utredningen o han skulle prata med en kollega om det o höra med specialistläkarna o dra min "historia" då för dem.


    Jag har redan fyllt i screening blanketter o lämnat in av vilka min problematik framgick ännu tydligare. Alt skulle han se om det gick att skynda på utredningen då det i stort sett bara tar ett par eftermiddagar sa han.


    Fick med mig screening blankett som min mamma ska fylla i också om hur jag var som barn (ingen idé o be pappa då han knappt minns vilka barn han har pga sin Alzheimer) sen ska jag skicka in den till psykiatrin. Sen får vi se om de behöver prata med henne också.

    Har ny tid inbokad i slutet av februari hos psykologen o då får jag veta mer!


  • örnet

    Hejsan, har nu efter en lång utredning med tester samtal och intervjuer fått diagnosen ADHD, det är jobbigt att gå igenom en sådan här utredning,men en väldig lättnad att få bekräftat att man inte är allmänt "dum" i huvudet.

    nu hart jag en diagnos äntligen och nästa steg blir samtal med läkare om val av medicin, därefter startar en självhjälpsgrupp som jag ska delta i o.s.v.

    så alla ni som tvekar men misstänkar att ni har adhd,sök hjälp, du blir tagen på allvar.själv började jag med att kontakta min vårdcentral,där jag först fick träffa en läkare och psykolog, och fick göra flera tester,fick då en remiss till vuxenpsykiatrin där själva utredningen började. sånt här tar tid men är värt mödan,  
      

  • mammamia78

    Någon som känner till någon bra tråd/grupp här på familjeliv eller kanske facebook för föräldrar till BARN med ADHD/ADD?? Vore kul/skönt o komma i kontakt med andra i liknande situaton och få vädra lite med de som vet hur det är oavsett man har fått diagnos på barnet eller om det ska göras en.

    Sj har jag en dotter på 7 år som väntar på utredning nu för att få diagnosen ADHD, hon är otroligt hyperaktiv och en riktig vilding det har hon iofs alltid varit men nu börjar man fatta varför. Hon är otroligt begåvad och duktig, inga inlärningssvårigheter bara svårt o koncentrera sig och sitta stilla.

    Jag behöver lära mig mer också om vad som är pga ADHD:n och vad som är vanligt trots hos barn typ. Ensamstående är jag och har varit sedan hon var 1,5 och jag ska själv också utredas för ADHD. Så vi har haft det rätt slitigt under åren innan det började uppdagas och man började förstå lite VARFÖR vissa saker var som de var.


  • MissSummer

    Kul att ni gillade inlägget :) debattinlägget tror jag går att hitta på metro.se, de brukar ha arkiv med tidningen i nätupplaga.

    Jag blir bara så galen på alla som envisas med att kalla concerta och ritalin för knark. Det är inte knark för någon som hamnar på normalnivå!

    Bara att sno på om ni vill det :) min syster tyckte också jag skulle korta ner den och maila till metro, ska absolut ta bort "upp i arslet"-delen ;D

    Vad har ni andra för sjukvårdskontakter? Går ni hos psykolog eller liknande?

  • Anonym (struktureratkaos)
    mammamia78 skrev 2012-02-09 08:37:31 följande:
    Någon som känner till någon bra tråd/grupp här på familjeliv eller kanske facebook för föräldrar till BARN med ADHD/ADD?? Vore kul/skönt o komma i kontakt med andra i liknande situaton och få vädra lite med de som vet hur det är oavsett man har fått diagnos på barnet eller om det ska göras en.

    Sj har jag en dotter på 7 år som väntar på utredning nu för att få diagnosen ADHD, hon är otroligt hyperaktiv och en riktig vilding det har hon iofs alltid varit men nu börjar man fatta varför. Hon är otroligt begåvad och duktig, inga inlärningssvårigheter bara svårt o koncentrera sig och sitta stilla.

    Jag behöver lära mig mer också om vad som är pga ADHD:n och vad som är vanligt trots hos barn typ. Ensamstående är jag och har varit sedan hon var 1,5 och jag ska själv också utredas för ADHD. Så vi har haft det rätt slitigt under åren innan det började uppdagas och man började förstå lite VARFÖR vissa saker var som de var.

    ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

  • Minifer
    MissSummer skrev 2012-02-09 08:41:41 följande:

    Kul att ni gillade inlägget :) debattinlägget tror jag går att hitta på metro.se, de brukar ha arkiv med tidningen i nätupplaga.

    Jag blir bara så galen på alla som envisas med att kalla concerta och ritalin för knark. Det är inte knark för någon som hamnar på normalnivå!

    Bara att sno på om ni vill det :) min syster tyckte också jag skulle korta ner den och maila till metro, ska absolut ta bort "upp i arslet"-delen ;D

    Vad har ni andra för sjukvårdskontakter? Går ni hos psykolog eller liknande?


    Do it!

    Apropå knark var jag och snackade medicin idag med en sköterska. Skulle kissa för drogtest, inte alls stressigt när någon står och glor på en när man ska kissa! Fick bara ut tre droppar så fick sitta kvar och bälga i mig vatten för att få fart på blåsan. Lite sådär. Det gick till sist i alla fall och blev såklart neg på allt. Lurigt att negativt ser ut som positivt gravtest
  • Anonym (M)

    Hmmm - det var här jag tänkt skriva inlägget från början. Så jag klistrar in det här också:


    Kikar in i den här tråden efter att ha läst lite i er andra. Inser att jag känner igen mig i väldigt mycket av det som skrivs, men allt skrämmer mig lite grann.

    Jag är sjukskriven med utmattningssyndrom just nu och väntade på att bli "antagen" till ett stressrehabiliteringsprogram, men idag ringde psykologen som jag haft bedömningssamtal med och sa att de ville remittera mig till öppenvårdens psykiatrimottagning för att eventuellt ställa en differentialdiagnos. Dvs utreda om det finns en underliggande problematik som gör att jag hamnar i utmattning. Jag är livrädd för detta (vet inte varför), men jag inser också (särskilt efter vad jag läst i era trådar) att mycket mycket av de upplevelser jag haft under mitt liv hittills (är 41) skulle få förklaringar genom detta.

    Denna tanke är helt ny för mig och jag vet inte alls hur jag ska förhålla mig till det. Har inte ens vågat ringa min man och berätta om beskedet från rehabiliteringen, så jag tänkte att jag skulle hänga lite här och se om jag kan reda ut lite trassel i hjärnan. Sitter och gråter, men vet inte om jag gråter för att jag är rädd för en diagnos i sig och vad det innebär eller om jag gråter för att jag är lättad över att jag äntligen är "avslöjad" och inte behöver "låtsas vara normal" längre...
Svar på tråden ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen