• Anonym (Jag vill!)

    Varför inte donera lite ägg?!

    Hej! 
    Jag tycker det finns för lite information om Ägg-donation och jag tror att alldeles för få vet att man faktiskt kan hjälpa barnlösa par att få barn! 
    Själv hade jag ingen aning om att man ens kunde donera ägg innan jag och min sambo själva tråkigt nog råkade ut för barnlösheten. Nu har jag blivit jättepeppad att donera ägg för att hjälpa andra par som har svårt att bli gravida!
    Hos oss ligger inte problemet hos mig, utan hos min sambo, så därför kan jag förhoppningsvis utan problem donera ägg efter att vi själva är färdiga med tillverkningen av våra egna barn (inga än, väntar på behandling). 
    Så nu vill jag slå ett slag för äggdonation och för att ni kvinnor där ute som kan och vill hjälpa kanske tar tag i saken och kollar upp äggdonation lite närmre!
    Vad jag förstått ska man vara fullt frisk (såklart) och ha fött minst ett eget barn själv.
    Kram på er alla där ute! 

  • Svar på tråden Varför inte donera lite ägg?!
  • Anonym

    När min bästa vännina och hennes man inte kunde få barn dök frågan upp för mig. Jag anmälde mig för donation men ratades efetrsom ett av mina fyra barn har aspergers syndrom. Alla i min släkt inklusive mig själv är fullt frisk och jag var under 30 år och akademiker. Och, det är alldeles för ont om donatorer. Jag trodde att det alltid var att köpa grisen i säcken för alla när man får barn men vid donation vill ingen ha ägg från en som jag. Det kändes lite hemskt faktiskt eftersom nästan alla människor bär på alla möjliga defekter som man inte vet om och som kan ligga latent tills man träffar "rätt" i kombination. Man vet ju aldrig vad spermiebäraren har i sina gener. De ratar tom sådana som lider av helt ofarliga åkommor som psoriasis osv..

    Sä det räcker alltså inte att vara unga och frisk och ha en skock fina barn om någon av dessa eller någon annan i släkten har någon "defekt". Tänk på det.

  • Irma01
    Anonym skrev 2010-12-28 18:00:09 följande:
    När min bästa vännina och hennes man inte kunde få barn dök frågan upp för mig. Jag anmälde mig för donation men ratades efetrsom ett av mina fyra barn har aspergers syndrom. Alla i min släkt inklusive mig själv är fullt frisk och jag var under 30 år och akademiker. Och, det är alldeles för ont om donatorer. Jag trodde att det alltid var att köpa grisen i säcken för alla när man får barn men vid donation vill ingen ha ägg från en som jag. Det kändes lite hemskt faktiskt eftersom nästan alla människor bär på alla möjliga defekter som man inte vet om och som kan ligga latent tills man träffar "rätt" i kombination. Man vet ju aldrig vad spermiebäraren har i sina gener. De ratar tom sådana som lider av helt ofarliga åkommor som psoriasis osv..

    Sä det räcker alltså inte att vara unga och frisk och ha en skock fina barn om någon av dessa eller någon annan i släkten har någon "defekt". Tänk på det.
    Trist att det blev så och att du kände på det viset. Men, ja reglerna är hårda, och det finns säkert goda förklaringar för det. Men som frivillig donator orde man verkligen känna sig välmottagen.

    Mvh,
  • Anonym

    Jag har donerat och tänker inte ens på att jag kan ha fler barn än den som jag har. Jag tror dessutom att jag har bra egenskaper för både jag och min son är kärnfriska och har lätt för studier och idrott. dessutom är vi snygga och inga sjukdomar i släkten. Alla blir gamla som gatan. Vårt problem är att vi är väldigt magerlagda i tonåren och är kanske lite för flamsiga och busiga.

  • Myzan

    Tyvärr e det så att ALLA vill ha blod om en olycka händer dom själva. MEN hur många lämnar egentligen blod.
    Själv tycker jag att det borde vara lag på att om man vill ha blod ska man även lämna blod. Undantag vissa sjukdomar och sånt såklart.

  • villsågärna38
    Anonym skrev 2010-12-28 18:00:09 följande:
    När min bästa vännina och hennes man inte kunde få barn dök frågan upp för mig. Jag anmälde mig för donation men ratades efetrsom ett av mina fyra barn har aspergers syndrom. Alla i min släkt inklusive mig själv är fullt frisk och jag var under 30 år och akademiker. Och, det är alldeles för ont om donatorer. Jag trodde att det alltid var att köpa grisen i säcken för alla när man får barn men vid donation vill ingen ha ägg från en som jag. Det kändes lite hemskt faktiskt eftersom nästan alla människor bär på alla möjliga defekter som man inte vet om och som kan ligga latent tills man träffar "rätt" i kombination. Man vet ju aldrig vad spermiebäraren har i sina gener. De ratar tom sådana som lider av helt ofarliga åkommor som psoriasis osv..

    Sä det räcker alltså inte att vara unga och frisk och ha en skock fina barn om någon av dessa eller någon annan i släkten har någon "defekt". Tänk på det.
    Hej!
    Det är inte donatorerna som säger nej till dina ägg, det är sjukhusen. Hade vi fått vara med och välja hade jag absolut inte haft något emot att ta emot dina ägg. Trist att du inte fick hjälpa till. En väninna till oss (som har barn) fick inte korsdonera för vår räkning pga att hon har endometrios. Vi förstod aldrig varför de sa nej till henne men enligt de riktlinjer som finns godkändes hon inte pga att hon själv gjort ivf för att få sitt barn (pga sin endometrios). Lite konstigt tycker jag då det råder brist på donatorer.... Självklart ska man ställa krav på donatorerna så att man inte för farliga ärftliga sjukdomar vidare men det får ju också vara lite rim och reson tycker iaf jag...
  • Mumlan74

    Innan jag själv var i ivf-cirkusen hade jag inte ens funderat över det här med att donera ägg. Men nu känner jag att om jag hade ägg så det räckte skulle jag lätt dela med mig! Nu har jag väldigt få ägg, så det går inte. Jag är oerhört tacksam mot de kvinnor som faktiskt donerar. Hoppas än så länge på att få barn med egna ägg, men går det inte är äd ett självklart alternativ för oss.

  • Anonym
    Anonym skrev 2010-12-28 18:00:09 följande:
    När min bästa vännina och hennes man inte kunde få barn dök frågan upp för mig. Jag anmälde mig för donation men ratades efetrsom ett av mina fyra barn har aspergers syndrom. Alla i min släkt inklusive mig själv är fullt frisk och jag var under 30 år och akademiker. Och, det är alldeles för ont om donatorer. Jag trodde att det alltid var att köpa grisen i säcken för alla när man får barn men vid donation vill ingen ha ägg från en som jag. Det kändes lite hemskt faktiskt eftersom nästan alla människor bär på alla möjliga defekter som man inte vet om och som kan ligga latent tills man träffar "rätt" i kombination. Man vet ju aldrig vad spermiebäraren har i sina gener. De ratar tom sådana som lider av helt ofarliga åkommor som psoriasis osv..

    Sä det räcker alltså inte att vara unga och frisk och ha en skock fina barn om någon av dessa eller någon annan i släkten har någon "defekt". Tänk på det.
    Skönt, då slipper jag ens fundera på om jag ska donera eller inte. Jag är precis som du fullt frisk, likaså alla i min släkt, inga hjärt-kärlsjukdomar, ingen övervikt osv, vi dör av hög ålder. Även jag är akademiker och under 30.
    Har också ett barn med asperger, och två med en annan pappa som är "normala".
  • Barapåbesök

    Ägg och blod upplever jag som helt olika saker att donera. Blod är en del av dig som kommer att användas för att rädda en annan männskas liv, ett ägg är ju ett barn... det krävs mycket mod och en otrolig empati och osjälviskhet för att donera ägg, jag applåderar er som klarar av det, jag fixar det dock inte.

    Jag blev däremot blodgivare tidigare i höst, jag har länge velat göra det men jag har inte kommit mig för innan, och när jag väl tänkte göra det fick jag inte för att jag var gravid, men till sist blev det av, och jag kan verkligen rekommendera det. Ett litet stick och ligga och slappa i en liggstol i 20 minuter och sippa lite lemonad, och vips! du har räddat en människas liv:) också får man en liten present som tack, kanske ett par strumpor eller en liten trisslott, men känslan av att ha hjälpt en annan människa är ju ändå det bästa. kom igen, gör det!

  • Irma01
    Barapåbesök skrev 2010-12-28 18:24:35 följande:
    Ägg och blod upplever jag som helt olika saker att donera. Blod är en del av dig som kommer att användas för att rädda en annan männskas liv, ett ägg är ju ett barn... det krävs mycket mod och en otrolig empati och osjälviskhet för att donera ägg, jag applåderar er som klarar av det, jag fixar det dock inte.

    Jag blev däremot blodgivare tidigare i höst, jag har länge velat göra det men jag har inte kommit mig för innan, och när jag väl tänkte göra det fick jag inte för att jag var gravid, men till sist blev det av, och jag kan verkligen rekommendera det. Ett litet stick och ligga och slappa i en liggstol i 20 minuter och sippa lite lemonad, och vips! du har räddat en människas liv:) också får man en liten present som tack, kanske ett par strumpor eller en liten trisslott, men känslan av att ha hjälpt en annan människa är ju ändå det bästa. kom igen, gör det!
    Hej,

    Vill bara påpeka att ett ägg är inte ett barn. Det är celler, som utan spermier inte kan bli befruktade och utan den miljön som krävs inte kan utvecklas till en foetus,och till sist en bebis. Men att det kännskonstigt förstår jag till fullo.

    Underbart att du blev blodgivare, det behövs. Var det själv länge men efter cancerbeskedet fick jag inte längre donera blod.
Svar på tråden Varför inte donera lite ägg?!