TimesAreAChangin

Äldre 10 Jan 13:33

662 svar

Högt IQ.

Hej! Hur många här är det som har ett IQ högt över genomsnittet och känner att det påverkar er?
Jag har det, jag har 140, och det känns...skit. . Jag känner mig så jävla konstig i jämförelse med alla andra, och har gjort det hela mitt liv för att jag så ofta har helt annorlunda tankebanor.
För att inte nämna att jag bara möts med ilska eller tjat och förutfattade meningar om jag berättar om mitt IQ, så ingen förutom mina allra närmsta vet.
Helst av allt vill jag bara vara själv.

Säg att jag inte är ensam om att känna såhär! Någon annan måste det finnas. Blä.

Kajee

Äldre 12 Jan 22:44

#591

janniahlholm skrev 2011-01-12 22:34:29 följande:

Har haft problem med mina mattelärare i grundskolan/gymnasiet eftersom jag aldrig skrivit uträkningar utan bara skrivit svaren direkt, då sa alla att jag ju måste visa hur jag gjorde, vilket totalt fick mig att tappa lusten att jobba med matte.

Då tycker jag att din mattelärare inte tillräckligt tydligt har förklarat varför du ska redovisa dina uträkningar.
Nu för tiden ingår det till och med i kursplanen att klara av att göra det. Det ingår också i de nationella proven. Det har att göra med att det krävs ett visst matematiskt tänk att kunna redovisa hur man tänker, både muntligt och skriftligt. Själv arbetar jag mycket med att mina elever ska diskutera olika lösningar, alternativa vägar och arbetssätt inom matematiken. Det är bra mycker mer intressant att diskutera tänkandet kring en matematisk uppgift än att bara få ett svar.

?I, not events, have the power to make me happy or unhappy!

Anonym (också testad)

Äldre 12 Jan 23:14

#592

Jag hittade en intressant IQ-test... Sen när har färgseende och intelligens ett samband?

Anonym

Äldre 12 Jan 23:18

#593

Anonym (också testad) skrev 2011-01-12 23:14:30 följande:

Jag hittade en intressant IQ-test... Sen när har färgseende och intelligens ett samband?

Det är för att den som gjort det där, har förstått den oerhörda vikten av IQ-test för mänsklighetens bästa

MrsMurphy

Äldre 12 Jan 23:25

#594

janniahlholm skrev 2011-01-12 22:34:29 följande:

Jag har inte gjort något riktigt IQ-test, men är faktiskt riktigt lockad att göra ett. Har iallafall fått >126 på mensas internettest (vilket förmodligen inte är över huvud taget något att gå på). Med det sagt skulle det iallafall vara riktigt intressant att få veta hur det ligger till.

Vill nog kalla mig smart, dock vet jag ju inget specifikt om min egen hjärnas kompetens, vet att jag har enormt lätt för att lära mig saker, både praktiskt och teoretiskt, jag har ett bra minne, har aldrig behövt plugga, irriterar mig på folk som inte kan se logiska förklaringar på problem utan att ha ställt upp en problemlösning i 20 minuter när svaret var solklart från början.

Har haft problem med mina mattelärare i grundskolan/gymnasiet eftersom jag aldrig skrivit uträkningar utan bara skrivit svaren direkt, då sa alla att jag ju måste visa hur jag gjorde, vilket totalt fick mig att tappa lusten att jobba med matte.

Nu får jag väl ris utav bara farten eftersom jag inte ursäktar mig själv för att jag anser mig bra på någonting. Men det här är jag, jag är stolt och anser mig smart. Deal with it :P

Jag fick också högsta på Mensas provtest på internet,(var bara tvungen att testa när man såg denna tråd

) har aldrig haft en tanke tidigare att jag skulle prestera högt på denna form av test. Har iofs aldrig tänkt på vad det riktigt innebär, men aldrig klassat mig som "smart". Logisk är jag, inom arbetet så har jag alltid haft en egenskap att direkt se vad som ska fixas/förbättras för att öka omsättning vilket gett klara besked i räkenskaperna.

Men faktum är att jag aldrig pallade med gymnasiet, jag har alltid tolkat mig själv att jag inte har någon form av språkhuvud, matte har jag väl varit halvhygglig på men inte strålande.

Nu läser jag på högskolan för att bygga på min "egenskap" för lönsamhet. Jag har ett hinder eftersom jag egentligen inte har så mycket grundkunskaper. Men samtidigt, finner jag bara grunderna och logiken så rasslar förståelsen till och jag ser helheten och via mundiarré så kan jag spåna och resonera vilt. Men ämnen som rör inlärning där det inte finns logik i grunden utan enbart korvstoppning, där är jag en fullkomlig sopa.

Lite lustigt att se vilken skillnad det ändå kan vara.

Allt är såååååååå naturligt så...

randigadamen

Äldre 12 Jan 23:59

#595

Man kan ju alltid ange sin IQ på Cattellskalan utan att ange skala om man vill få det att låta som om man är intelligentare än man är.

Se exempelvis följande tabell: http://sv.wikipedia.org/wiki/Intelligenskvot

Personligen föredrar jag Wechsler eller möjligen Stanford-Binet.

klocka

Äldre 13 Jan 00:02

#596

återigen, det är absolut inte givet att högintelligenta människor har större sociala problem, snarare tvärtom, visar studier som gjorts nyligen.

"American gifted girls especially, have been found to be more depressed than equally able boys, often underestimating their abilities because of conflicts between of success and 'femininity' (Luthar, Zigler, & Goldstein, 1992). Yet at least as much evidence provides the entirely opposite picture; the gifted being at least as emotionally well balanced as any others. For example, a recent study of over 220 gifted and non-gifted American children in their first year of high-school concluded that the gifted saw themselves as being more intimate with friends, took more sports-related and danger-related risks, and felt that they were at least as good in social-skills as their non-gifted peers: their teachers agreed (Field, Harding, Yando, Gonzalez, Lasko, Bendell and Marks, 1998)."

Jag kan rekommendera www.joanfreeman.com. Där finns en väldig massa studier att läsa i detta ämne, nedladdningsbara. Joan Freeman är en världsledande forskare i ämnet.

randigadamen

Äldre 13 Jan 00:04

#597

janniahlholm skrev 2011-01-12 22:34:29 följande:

Jag har inte gjort något riktigt IQ-test, men är faktiskt riktigt lockad att göra ett. Har iallafall fått >126 på mensas internettest (vilket förmodligen inte är över huvud taget något att gå på). Med det sagt skulle det iallafall vara riktigt intressant att få veta hur det ligger till.

Vill nog kalla mig smart, dock vet jag ju inget specifikt om min egen hjärnas kompetens, vet att jag har enormt lätt för att lära mig saker, både praktiskt och teoretiskt, jag har ett bra minne, har aldrig behövt plugga, irriterar mig på folk som inte kan se logiska förklaringar på problem utan att ha ställt upp en problemlösning i 20 minuter när svaret var solklart från början.

Har haft problem med mina mattelärare i grundskolan/gymnasiet eftersom jag aldrig skrivit uträkningar utan bara skrivit svaren direkt, då sa alla att jag ju måste visa hur jag gjorde, vilket totalt fick mig att tappa lusten att jobba med matte.

Nu får jag väl ris utav bara farten eftersom jag inte ursäktar mig själv för att jag anser mig bra på någonting. Men det här är jag, jag är stolt och anser mig smart. Deal with it :P

Tyvärr måste man nog kunna visa hur man räknar om man vill jobba med matte (som matematiker mm).

Jag har alltid visat hur jag räknar, dels för att det är kul att kunna visa (i alla fall lite svårare beräkningar), dels för att få bra betyg. Man har ju vetat att man måste. Sen kan de säkert bli bättre på att förklara varför man ska vi sina beräkningar men att man ska det är ju egentligen inte så svårt att förstå.

randigadamen

Äldre 13 Jan 00:07

#598

klocka skrev 2011-01-13 00:02:36 följande:

återigen, det är absolut inte givet att högintelligenta människor har större sociala problem, snarare tvärtom, visar studier som gjorts nyligen.

"American gifted girls especially, have been found to be more depressed than equally able boys, often underestimating their abilities because of conflicts between of success and 'femininity' (Luthar, Zigler, & Goldstein, 1992). Yet at least as much evidence provides the entirely opposite picture; the gifted being at least as emotionally well balanced as any others. For example, a recent study of over 220 gifted and non-gifted American children in their first year of high-school concluded that the gifted saw themselves as being more intimate with friends, took more sports-related and danger-related risks, and felt that they were at least as good in social-skills as their non-gifted peers: their teachers agreed (Field, Harding, Yando, Gonzalez, Lasko, Bendell and Marks, 1998)."

Jag kan rekommendera www.joanfreeman.com. Där finns en väldig massa studier att läsa i detta ämne, nedladdningsbara. Joan Freeman är en världsledande forskare i ämnet.

Herregud, är det människor i den här diskussionen också som hävdar att de med hög IQ har sociala problem? Eller är det TS du syftar på?

Jag säger bara: ALLT bra korrelerar positivt med hög IQ. På det stora hela är hög IQ positivt för relationer, karriär, alla typer av begåvningar... Och EQ (att kunna tolka och hantera sina och andras känslor) det har också ett positivt samband med IQ. Hoppas verkligen att det inte finns någon på familjeliv som tror något annat.

Anonym

Äldre 13 Jan 00:08

#599

klocka skrev 2011-01-13 00:02:36 följande:

återigen, det är absolut inte givet att högintelligenta människor har större sociala problem, snarare tvärtom, visar studier som gjorts nyligen.

"American gifted girls especially, have been found to be more depressed than equally able boys, often underestimating their abilities because of conflicts between of success and 'femininity' (Luthar, Zigler, & Goldstein, 1992). Yet at least as much evidence provides the entirely opposite picture; the gifted being at least as emotionally well balanced as any others. For example, a recent study of over 220 gifted and non-gifted American children in their first year of high-school concluded that the gifted saw themselves as being more intimate with friends, took more sports-related and danger-related risks, and felt that they were at least as good in social-skills as their non-gifted peers: their teachers agreed (Field, Harding, Yando, Gonzalez, Lasko, Bendell and Marks, 1998)."

Jag kan rekommendera www.joanfreeman.com. Där finns en väldig massa studier att läsa i detta ämne, nedladdningsbara. Joan Freeman är en världsledande forskare i ämnet.

Osh då bevisar de som har problem med den sociala biten här, att det är en psykolog dom behöver hjälp av, för att komma tillrätta med sina problem, inget annat.., om nu nån trodde nåt annat..

klocka

Äldre 13 Jan 00:15

#600

Anonym skrev 2011-01-13 00:08:36 följande:

Osh då bevisar de som har problem med den sociala biten här, att det är en psykolog dom behöver hjälp av, för att komma tillrätta med sina problem, inget annat.., om nu nån trodde nåt annat..

Öh, du får nog uttrycka dig lite klarare för att jag skall förstå vad du menar. Menar du att för att Joan Freeman, som forskar om intelligenta barn, i botten är psykolog, skulle dessa barn från början ha stora psykologiska problem?

Du får nog läsa om litegrann.

Högt IQ.

INNEHÅLL