Januaribebis 2012

Hej på er!
Har inte skrivit nått på FL tidigare men följt noga med.. speciellt i denna tråden eftersom jag och sambon väntar vårt första mirakel beräknat den 28 januarii (v11+6). 

Vi vill båda veta könet, jag tror och har trott sedan plusset att det är en pojke... medan min sambo tror det är en flicka. Kanske blir det en vadslagning om detta ;) 

Tackar!
det är sååå spännande. Jag bor i Norge (mycket som är annorlunda här med mödravården, verkar det som), men ser dom på UL om det är pojke eller flicka så får vi veta det... fast det är ju långt till dess. 

Ja så så länge det känns bra så står jag på, trände mycket hög intensiv konditionsträning före grav men har jag fått trappa ned på och går inte över 75% av maxpuls. Pulsklockan är min bästa vän.
Bara lyssna på kroppen, vila när det behövs, träna när du är motiverad och har energi.

Kan varmt rekommendera yoga/grav yoga. Det gör under inte vara för min stela kropp men för graviditetshormonerna som löperamok och gör mig til en trafikfara. Kan vara så arg/uppgiven men efter lite yoga så är livet mindre svart.

Nu har vi vart på första ultraljudet (köpte ett privat då vi inte kunde vänta har RUL 1 sept).
Bebis i v13. Galet, aktiv liten tjej (gissade barnmorskan på) jag som skrivit ett inlägg tidigare att jag trott det är en pojke. Magiskt att se den lille för första gången allt blev verkligt, jag började nästa gråta (gravidhormoner JA).

ja detta kan nog vara den finaste lilla 13 veckors räka jag nånsin sett ;)

Ja hon menade att hon såg det ganska tydligt.. men det är ju såklar inte 100%-igt ;) Blir spännande att höra om hon säger samma sak i september då vi ska tillbaka.

Grattis! han/hon ser ut att ha det gott ;)

Gjorde UL idag vecka 13. Och magen har stått rätt ut sedan vi gick därifrån ;) Helt plötsligt såg jag gravid ut och som du säger väldigt spänd. 

Ja precis så.. en klump. Ska bli gott å sova o se om det släpper.
Hehe min barnmorska var ganska våldsam tyckte jag då.. så hon rörde sig massor. Vet inte om jag tycker det var obehagligt. Bara lite ovant.

Är det nån här inne som börjat köpa mammakläder? Tycker att det börjar spänna över magen även om det fortsatt inte syns. Har ni några tips med bra bas kläder att köpa upp?

Fint att du skriver iblanad iaf ;) Jag är en riktig träningsnörd och kan inte sitta stilla fram tills vecka 6... sen låg, osv, sov sov.. när jag inte sov så åt jag eller skällde på min stackars sambo som funderade på vem jag egentligen var. Otroligt frustrerande att inte kunna/orka eller vara motiverad till någon som helst aktivitet... orkade knappt göra det sj¨lvklara som att duscha/bortsa tänderna eller ens byta plats från soffan till sängen.
Nu börjar det äntligen släppa och jag känner mig lite piggare om dagarna även om jag fortfarande halvdör i soffan efter jobbet.

Jag har inte gått upp så mycket än, ett par kg men det måste bero på att jag mådde sjukt illa och inte klarade att få ned så mycket. Ja de jag ville säga var väl hang in there jag hoppas värsta illamåendet släpper.

jag har verkligen svårt att acceptera dessa extra kilon som smyger sig på... jaja det är helt naturligt och vi behöver dessa extra kilon bla bla bla... Jag tycker fortfarande det är pest. Behövde bara få ur mig det!