Januaribebis 2012

Jo, det är väl bra att Medistore reagerade, men jag börjar desperat sakna en Angelsound....måste nog åka förbi Teknikmagasinet i veckan.

Ni alla skriver hur ni känner fladder och till med att babyn sparkar. Jag känner INGENTING! Jo, jag har ju ont i ryggen, lite foglossning, jag kräks...men inget från babyn och har aldrig gjort. Detta är mitt första barn så jag vet inte heller hur det ska kännas. Jag är i v 15+0 idag. Men ni är ju några som har typ känt fladder från v 11...jag försöker ju tänka att det inte betyder något. Att vissa inte känner något på länge, men ett litet livstecken hade ju varit fint!

Jopp...nu får jag åka och införskaffa en ny Angelsound! Och det är jäkligt frestande att inte testa den Angelsounden som jag har liggande i garaget som Medistore har sagt att jag ska kassera. Tur att de hörde av sig idag annars hade jag nog gjort det!

Jag vet inte…det här med att vänner ”försvinner”. Jag har ju stått på andra sidan också, att vara den barnlösa när mina vänner fått barn och jag har upplevt att de ”försvunnit”. De får nya vänner i sina mammagrupper och de umgås på dagarna och är för trötta på kvällarna när ”vi” barnlösa har tid att umgås. Så jag vet inte, vissa vänner växer man bara ifrån. Så har det nog alltid varit genom livet. Vissa finns kvar och andra inte och nya vänner kommer. Jag har ju andra vänner som fått barn som jag umgås jättemycket med fortfarande och det blir ju himla kul nu om det går vägen för oss. Och det är en vän som jag speciellt tänker på som ”försvann” när hon fick barn. Och jag tror inte vi kommer att börja umgås nu igen bara för att vi också ska ha barn. Och vi umgicks mycket innan hennes baby kom till världen. Kommer ihåg vi satt hemma hos mig och drack te en kväll och hon hade gått 6 dagar över BF och sa ”nu är jag inte redo…har så jäkla ont i ryggen”. Men det visade sig vara värkarna som startat! Nästa dag kom hennes baby och sedan har de bara varit hemma på en fest hos oss en gång när jag fyllde 30 i våras….

I alla fall, ville bara säga att det inte alltid är den barnlösas fel att vänner växer isär. Det är nog bara livets gång!

Jag berätta på jobbet i fredags. Då kändes det som jag blev "officiell" med det! Då var jag i v 14+5 och kände stort behov av att berätta för att det blev jobbigt att hålla in magen. Jag ville inte att mina kollegor skulle se det och snacka bakom ryggen så de fick reda på det innan min chef fick reda på det.

Men familjen och nära vännerna fick reda på det redan i slutet av v 9. Då berättade vi för att min man skulle åka utomlands på jobb i två månader och vi ville att de skulle veta om det hände något medan han var borta och jag behövde sällskap på sjukhus etc.

Men det är upp till var och en när man vill berätta! Och vill man inte berätta så är det ju bara att låta bli, och vänta in frågorna istället! Det kan ju också vara roligt!    

Håller med! Jag kommer aldrig skriva det på Facebook!
Man är ju "vän" med folk där som man inte är så nära vän med och när jag fick X i höstas tyckte jag det var jobbigt med folk på FB som malade på om sina graviditeter i sina Status-rader och när man gick ut så såg man gravida överallt, kändes som jag inte kunde fly någonstans, inte ens FB kunde jag läsa utan att gravida dök upp... så nej, jag kommer inte skriva något om det här på FB. Lägger väl ut en bild om allt går väl och då får de veta i så fall. De riktiga vännerna kommer ju få veta innan!

Fråga: Ibland gör det liksom ont i livmodern. I mitten...ej på sidorna, för då hade jag trott det var foglossning.Svårt att förklara hur det känns men det kommer några gånger per dag och känns som molvärk/växtverk/mensverk på något sätt, men inte exakt så. Brukar hålla i sig några sekunder men sedan är det borta. Det känns verkligen som det är livmodern som gör ont ibland och inte tarmarna...är det någon som känner igen sig? Jag har inte haft växtverk sedan jag blev gravid så det känns lite obehagligt nu när det kommer....det är säkert normalt men man börjar ju fundera...

MaHo89: Min frukost kom också upp i morse. Så det blev en andra frukost på jobbet. Är himla less på att kräkas nu...jag är ändå i v 15+3. När tar det slut?

Jag längtar faktiskt också till hösten!

Såklart "bästa" sommaren ever skulle komma i år när jag inte tål värme och när jag dessutom är ensam hemma (mannen jobbar utomlands) med mitt illamående och ingen som sköter om huset. Tack och lov kommer svärfar och klipper gräset ibland åt mig och halva gräsmattan ser ut som en öken för jag har slarvat LITE med vattningen så jag behöver inte klippa så ofta! Väldigt praktiskt! Och nu har jag ringt och bokat städhjälp också! De ska komma på ett första möte idag! Hoppas de kan komma och städa första gången snart! Så underbart det kommer bli att kunna fly ut till stranden med hunden och skita i städningen, för det löser sig ju av sig själv! :)

Men ljuva hösten....den får gärna komma snart!       

Det vanliga är att man gör sitt första ultraljud i vecka 18-20, dvs RUL. Det är först i vecka 18-20 man kan se de inre organen. Vissa motagningar, särskilt privata erbjuder UL tidigare. Men då kontrollerar man inte hjärtat, hjärnan, ryggraden etc. Och såklart, har man en "historia", som i mitt fall och många andra här så har man antagligen varit på VUL tidigit i graviditeten. Men då kollar man ju i stort sett bara att fostret lever och att det sitter rätt! 

Grattis ni som har varit på RUL!

Själv har jag drygt två veckor kvar till mitt och det känns som en evighet! Än så länge är det ju bara lyckade RUL här i tråden och jag hoppas verkligen det håller i sig! Och jag dretans nervös, hoppas dessa två veckor går snabbt!
     

Håller med! Jag har ju också den 19 aug!

Idag har jag börjat fundera på namn...hade egentligen lovat mig själv att inte börja med det förrän efter RUL men... Jag har fastnat helt för Julie. Julie Aune Helena....Aune från mannes släkt och Helena från min släkt. Det känns ju som en tjej så det känns konstigt att ens fundera på killnamn... Men man ska ju vara två om att bestämma! Min man kommer hem om drygt en vecka från sin arbetsresa och en vecka efter det blir det RUL så då får jag börja vänja mannen vid mina namn! Oj, vad förvånad jag kommer bli om det kommer ut en liten grabb på förlossningen!    

Men först håller vi tummarna för ALLA rul!