Januaribebis 2012

Är inte rädd för förlossningen ÄN. Trots att min förra var plågsam.

Jag har inte heller varit det än.. i med att det är ju faktiskt 6 månader kvar.. men man kan inte låta bli att tänka på det när man får en hel jobbig berättelse berättad :S

paet-jag är LIVRÄDD, trotts att jag gjort de 2 ggr innan....denna gång hoppas jag verkligen att jag hinner få ryggbedövning, hann inte få den meed nr 2

När jag va gravid med sonen så tänkte jag för varje hemsk berättelse att det minimerade chansen för mig för att få en skräck förlossning för jag intala mig själv att oddsen för att det jag fick höra skulle ske två ggr månste va minimala. Och då fick jag höra en av de värsta historierna man kan tänka sig men som ändå slutade lyckligt från en av mina dåvarande studiekompisar, hon har idag endast ett barn och kommer aldrig skaffa mer.

Jag är inte det minsta nervös än, snarare tvärt om =P
Ser fram emot denna upplevelse som alla pratar så vitt och brett om. Hinner säkert ångra mig.
Men till och med när jag kollar program som "livet på bb" och "en unge i minuten" längtar jag.

Men som sagt fråga mig gärna igen i nov-dec ;) Jag är ju dessutom först födeska, så kan ju inte jämföra med NÅGOT!

 

Jag var inte rädd före min första förlossning. Upplevelsen sen var väldigt mycket ondare än jag någonsin kunnat räkna med. Men jag är ändå inte rädd inför nästa. Det var samtidigt den bästa och häftigaste upplevelsen jag varit med om (såklart!) och det ska bli spännande att få göra om det. Stoltheten man känner efteråt är enorm :) Känner också att det är helt onödigt att oroa sig över det, för man har absolut ingen aning om hur det kommer bli. Jag längtar :)

Åå, vilken härlig dag! Har precis kommit hem från andra delen av KUB/NUPP-undersökningen, vilket innebar vägning och ett efterlängtat ultraljud.

Det har som inte känts på riktigt tidigare. Förra gången vi fick se pyret var i vecka 9+2 och då såg man mest bara en jordnöt med ett pickande hjärta. Idag, vecka 13+1, fick vi se en liten krabat som sparkade, viftade med armarna och krumbuktade sig. Såg t o m fingrar och tår - helt fantastiskt, det är på riktigt!

Risken blev 1:10925, vilket också var en riktig lättnad. :D Nu känns det som att vi kan berätta för folk utan att det känns konstigt. Det är ju faktiskt ett litet barn därinne, även om jag inte har nån mage ännu. :) Wow!

Finns en bra bok " Med kroppens samtyckte, för en lättare graviditet och naturligare förlossning" av Therese Bertherat. Finns inte att köpa ny utan att köpa på bokantikvariteter (eller hur det stavas). Lite gammalmodig men bra fakta.

Fråga: Ibland gör det liksom ont i livmodern. I mitten...ej på sidorna, för då hade jag trott det var foglossning.Svårt att förklara hur det känns men det kommer några gånger per dag och känns som molvärk/växtverk/mensverk på något sätt, men inte exakt så. Brukar hålla i sig några sekunder men sedan är det borta. Det känns verkligen som det är livmodern som gör ont ibland och inte tarmarna...är det någon som känner igen sig? Jag har inte haft växtverk sedan jag blev gravid så det känns lite obehagligt nu när det kommer....det är säkert normalt men man börjar ju fundera...

Jag var rädd inför in första förlossning, men ju längre in i graviditeten jag kom och hur jobbigare det blev och vara stor, ha ont och längtan efter mitt barn så försvann rädslan och jag började verkligen längta. Jag hade inte en rolig förlossning jag hoppas jag får en lättare denna gång, MEN jag är inte minsta rädd....jag ser tillbaka nu idag att det ändå var hälftigt!. Det gjorde ondare än jag nåågonsin kunde föreställa mig och jag trodde jag skulle dö...men nää jag längtar :D haha.

Hoppas bara det inte tar 38 timmar denna gång!!! Och att jag faktiskt inte går sönder lika mycket som jag gjorde...för det gör ont att bli sydd efter man fött ut en unge!

Nu ska jag börja fixa för kalas, min lilla gosse blir ju 2 år idag :D