Velociped skrev 2011-10-07 20:39:12 följande:
Jag lyssnade på en föreläsning igår med en psykolog som arbetar med patienter med ADHD, han sa tyvärr att det är en sjukdom med 70% ärftlighet. Tråkigt att behöva säga det. Samtidigt vet jag att graden av besvär varierar kraftigt mellan patienter och att det handlar mycket om vilken typ av stöd man har under uppväxten.
Jo jag har förstått det oxå som att risken är ganska hög med ärftlighet...Lite skrämmande...men oxå som du säger att grovheten kan variera
fabler skrev 2011-10-07 20:46:59 följande:
wicky81: det är olika men vet dem som fått utredning så tidigt på sina barn. Det beror väl helt på vad barnets utveckling visar och där handlar de nog även om drivande föräldrar som vet vad dem pratar om. språkets utveckling är ju något du kan se på redan vid 3års ålder bland annat.
Håller med dig....I bland kan man ju reagera tidigt att nått inte stämmer ljust med tal och så. Och jag håller med dig angående drivande föräldrar...det är ju dom som lever med barnet och jag tror på en förälders intution när nånting känns fel att det då gäller att driva på och få en utredning.
jordgubbe0812 skrev 2011-10-07 20:47:52 följande:
Jag tror de grövre formerna av npf-diagnoserna (autism) kan sättas redan från 2-3 årsåldern. Ännu tidigare i extremfallen. När det gäller ADHD och liknande har jag fått uppfattningen att de inte gärna drar igång utredningar förrän i 4-års åldern.
Småbarn är ju egosenterade, lyssnar bara på det som är intressant, kan vara lättstörda, etc. Så det måste ju upp i motsvarande ålder för att kunna ställa beteende-diagnoser. Många föräldrar ser väl tendenser.
Min dotter har sen språkutveckling vilket har stark överrepresentation hos just nfp-diagnoser. Barnläkaren vi är i kontakt med pratar om att det viktigaste är att barnen är färdigutredda innan skolstart så att det får en bra början på skolgången.
Jag hade oxå uppfattningen att adhd testades straxt innan skolåldern pga det du beskriver. Men det kanske spelar mycket in dels vart du bor i landet och vad exakt det är med barnet man reagerat på...vissa saker kanske man vill avvakta med osv för att se om det kommer igång av sig självt...I vissa fall kanske det är förskola/skolan enbart som reagerat fastän föräldern inte ser nått problem, ibland BVC och i vissa fall föräldern själv fastän ingen annan gör det.....
Så det är nog så himla olika....