Förmodligen finns det många fler än mig som är evinnerligt trötta på bb-väntan. Och jag vet att det startats trådar i detta ämne förut men jag kände att det nog behövs en till... Så välkomna hit, alla ni som liksom jag snart funderar på att gräva ner er någonstans och (nästan) ge upp det här med barn. Eller iallafall håller på att bli lite galna på kuppen. Här kan vi stötta varandra eller bara ösa ur oss all frustration.
Insåg precis att vi väntat nio månader idag. Undrar om det betyder att vi gått över tiden och att de kommer att ringa när som helst, eller om vi bara kommit halvvägs än.
.
.
, jo det är nog från SA tyvärr. De som väntat längst har väntat sedan mars 10 och det blir ju snart 18 månader.
Oj! Trodde ingen hade väntat så länge... Usch, vad jobbigt det måste vara! Jag som tycker vi har väntat länge, och det är "bara" 13 månader. Jaha då kanske man ska ställa in sig på att vänta några månader till...
När jag pratade med AC för några veckor sedan sa de att de väntar med att skicka ner fler ansökningar nu eftersom det går så trögt. De vill låta de som ännu inte startat upp få chans att kanske välja ett annat land. Det låter ju inte jättepositivt men ändå juste mot dem som ännu inte skickat. 17 månaders väntan på bb är jättlänge! Jag tycker att varje vecka över 12 månader varit tortyr.
Hej
Jag lider med er, ni som väntat så länge på BB från SA. Jag förstår att flera av er tycker att ni borde få BB snart på ett helt friskt litet barn och väljer att vänta lite till men samtidigt såg jag precis att AC söker föräldrar till både små och lite äldre barn med HIV som väntar på att få föräldrar! HIV låter ruskigt för många men jag fick helt andra tankar när jag varit på en föreläsningsdag med AC Stockholm Söder förra året där en mycket trevlig HIV- syster, Christina Ralsgård som jobbar på Karolinska sjukhuset i Huddinge. Jag rekommenderar verkligen er som inte vill vänta på barn längre att ringa henne för att få veta hur det fungerar i vardagen att vara förälder till ett HIV- smittat barn och hur prognosen för barnen ser ut. Jag kan lova att det som inte är väldigt insatt i HIV kommer att bli förvånad över det hon har att berätta!