God doesn´t make mistakes

Jag tror att det finns olika sätt att betrakta det hela på. Som förälder till ett barn med DS tror jag att man ställs inför helt andra frågeställningar än människor som inte har funktionshindrade barn. Jag tror att det här som ragatan tar upp i sitt inlägg är frågor man börjar bolla med, i någon form. För oss andra är det lättare att avfärda fosterdiagnostiken och aborterna som alla människors fria val och där sätter vi punkt. För en förälder av den här sorten är det inte lika enkelt. 

En av mina närmaste vänner har en dotter med DS och min vän arbetar med att föreläsa om just DS, om alla dessa myter som florerar, om hur vården borde anstränga sig att bemöta dessa föräldrar, om vad hon anser om den här fosterdiagnostiken - och hon får väldigt mycket uppmärksamhet för det. Det vore synnerligen förenklande att tro att hon använder sin dotter för att få uppmärksamhet. Jag ser den som att hon använder de erfarenheter som livet har givit henne, för att sprida det budskap hon anser vara viktigt. Varför kan det inte vara samma sak med TS? Man behöver inte hålla med henne, men att avfärda hela hennes karaktär känns märkligt. De flesta använder sitt eget liv och sina egna erfarenheter som grundstomme för det vi anser vara rätt.  

Den här frågan diskutera ofta, och DS får vara symbolen för barn med funktionsnedsättningar. Dels för att DS är en av den få diagnoser man faktiskt kan se med dagens tester, dels för att i allmänhetens ögon är intellektuell funktionsnedsättning synonymt med DS.

........  

Diskussionen om sorteringen av människor handlar om så mycket mer än enbart DS, men den når sällan längre än till just DS.
Vilket alla förlorar på.

så att ts sitter och vrålar att folk håller på med rasförädling och nazistfasoner ska man bara låta passera?

Hon är ingalunda ensam om dessa åsikter, jag tycker att det finns många poänger i att vara försiktig med hur man använder dessa tekniker - just med tanke på vad slutresultatet kan bli. Det innebär inte att jag tycker att alla som tar tester på sitt foster är någon sorts Alva Myrdahl, men att diskussionen är viktig. 

kom ihåg att förståndshandikapp också är ett funktionshinder.

Hon är ingalunda ensam om dessa åsikter, jag tycker att det finns många poänger i att vara försiktig med hur man använder dessa tekniker - just med tanke på vad slutresultatet kan bli. Det innebär inte att jag tycker att alla som tar tester på sitt foster är någon sorts Alva Myrdahl, men att diskussionen är viktig. 

Menar du att TS är förståndshandikappad?

Jag kan tycka att det är fantastiskt att dessa barn får födas till föräldrar som vill ha dem och kan ge dem en bra framtid, just därför är det helt rätt att de som känner att de inte klarar av det/vill inte kan välja abort...alla barn bör få födas älskade och efterlängtade, att du TS sen tycker att detta var gudsgåva till dig får ju stå för dig och dina åsikter men du måste kunna förstå att andra inte känner samma sak.

Har själv barn med funktigonshinder och skulle lätt ändra på det om jag fick chansen, jag vill att mina ungar ska få chansen att leva ett vanligt liv och inte ett där de hela tiden måste kämpa hårt för att ta sig fram och få leva som alla andra. Jag skulle göra vad som helst för att mina ungar skulle få vakna upp i morgon och slippa sina funktionshinder.
naturligtvis så vill jag ha mina barn nu när de är här men helt ärligt jag är inte så jäkla säker på att jag inte hade valt abort om jag hade fått reda på vilka funktionshinder de skulle drabbas av...nu är jag lyckligast i världen för att de finns så dra inga dumma åsikter i det jag skriver nu.

kan vi åtminstone vara överrens om att det inte ok att vråla om nazism och komma med såna anklagelser i ds-diskussionen?

Jag förstår faktiskt. Men det är ändå ett faktum att föräldrar ges möjlighet till att kvalitetssäkra sitt barn..

Är man säker på att barnet som sen kommer är av en "bra kvalité"