• mammatill5

    God doesn´t make mistakes

    Måste få dela med mig av denna underbara sång. God doesn´t make mistakes. Den får mig att grina varje gång. Det är ju just så det är.. Just så! Ingen, som inte är sk normal, är ett misstag.. INGEN.

    Var så god..

    http://puffeltufflan.wordpress.com/2011/08/31/god-doesn%C2%B4t-make-mistakes/


    Kan ju passa på att säga hej från Hanna.. Skrev mycket om henne här tidigare.
    Hanna har hunnit bli 10 och går i fjärde klass.. Hanna har Downs Syndrom.



    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-08-31 11:51

    Därför är detta så fruktansvärt och kränkande mot dom människor med Downs syndrom som finns ute i vårat samhälle. puffeltufflan.wordpress.com/2011/07/17/rasfor.../

    Att inte samhället räknar in dom här barnen som utan man har möjligheten att selektera bort barn med tester.. fast dom vill ha barn. ( Det här handlar inte om sk vanlig abort)

    puffeltufflan.wordpress.com/2011/07/17/rasforadling-alla-nazitiden-brott-mot-dom-manskliga-rattigheterna/

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-09-02 16:50
    Jag har varit en fördomsfull människa.

    puffeltufflan.wordpress.com/2011/09/02/utveck.../
  • Svar på tråden God doesn´t make mistakes
  • Aoife
    Seka skrev 2011-09-01 09:14:52 följande:
    Det här med rashygien låter jag bli att kommentera för det känns så verklighetsfrånvänt.

    Att enskilda föräldrar har en samhällsekonomisk agenda , kan någon på allvar tro det? "Nu måste jag göra kub så inte mitt barn blir en börda för samhället!" Kom igen. Jag vet inte om det är det ts påstår heller för jag orkar verkligen inte läsa hela tråden med allt tjafs.

    Att politiker kan ha det ser jag emellertid som ganska klart. Samhällets resurser är knappa och här är ett sätt att spara, de är ju ett faktum om man ser till rena siffror. Eventuella förluster med en sådan politik skulle ligga på andra områden, som kanske inte låter sig mätas så lätt.
    Jag tycker att det är bra att debatten förs men jag tycker inte att det i dagsläget handlar om någon form av "rashygien".
    Det vore en annan sak om KUB och fostervattensprov vore obligatoriskt och om det enda alternativ som fanns var abort eller att allt stöd till barn och vuxna med funktionshinder försvann.
    Då hade det kunna handla om "rashygien"
    Idag ser det inte ut på det viset.
    Den som skrattar sist tänker långsamt.
  • HeidiiD
    Jakkolina skrev 2011-09-01 13:24:37 följande:
    Men är inte alla barn underbart söta!??
    Det har jag väl inte sagt att dom inte är, eller ?! 

    Ursäkta mig för att jag bara såg denna härliga bild på ts dotter och tillade att jag tyckte att hon var underbart söt! 

    Vad gjorde så ont i dig att du var tvungen att yttra dig ? För jag inte nämde ditt barn ? Så du menar att alla barn som är söta när dom är små blir fula som vuxna då eller vadå? (Lika dum fråga som du ställde mig)  
  • Sven Erik Johansson
    FrökenUmami skrev 2011-09-01 13:25:58 följande:
    Jag tycker att det är bra att debatten förs men jag tycker inte att det i dagsläget handlar om någon form av "rashygien".
    Det vore en annan sak om KUB och fostervattensprov vore obligatoriskt och om det enda alternativ som fanns var abort eller att allt stöd till barn och vuxna med funktionshinder försvann.
    Då hade det kunna handla om "rashygien"
    Idag ser det inte ut på det viset.
    Men vissa tankar är ju ändå de samma även om det inte är statsdirrigerat.
  • Boll

    Jag undrar verkligen om någon skulle vilja att jag tvingades föda ett barn med DS trots att jag inte ville. Jag är inte stolt över det, men när jag ser barn med DS mår jag illa, jag blir äcklad. Samma med vuxna. Jag kan inte se dem som människor, jag kan inte respektera dem, jag skulle inte älska barnet och jag, som själv har ett funktionshinder, skulle inte klara av att ta hand om barnet särskilt bra.

    Är det inte en bra sak att jag då kan göra fostervattensprov och ta bort ett barn med DS om jag skulle bära på ett sådant? Tror ni verkligen att ett barn med DS skulle bli lyckligt med mig som mamma? En mamma som inte älskar det, som tycker att barnet är äckligt och som inte kan ge det vad det behöver. Är det att tänka på barnens bästa?

  • Roisin Dubh
    Sven Erik Johansson skrev 2011-09-01 13:30:55 följande:
    Men vissa tankar är ju ändå de samma även om det inte är statsdirrigerat.
    Och hur vill du motverka dessa tankar?

    På ett konkret plan.
  • Jakkolina
    HeidiiD skrev 2011-09-01 13:29:53 följande:
    Det har jag väl inte sagt att dom inte är, eller ?! 

    Ursäkta mig för att jag bara såg denna härliga bild på ts dotter och tillade att jag tyckte att hon var underbart söt! 

    Vad gjorde så ont i dig att du var tvungen att yttra dig ? För jag inte nämde ditt barn ? Så du menar att alla barn som är söta när dom är små blir fula som vuxna då eller vadå? (Lika dum fråga som du ställde mig)  
    Känns lite som att folk tror att ts behöver höra det som tröst...jag tycker alla ungar är söta oavsett handikapp eller inte.

    Mitt barn har du väl aldrig sett,hon är lika söt som alla andra,men alla lägger inte in bilder på sina barn och som du vet så finns bara den bilden här just för att hon har ds och inget annat.

    Det låter lite som att ni säger "jo ts men hon är söt ändå" det är väl inte det som det handlar om,utan att ts tycker att folk med vett o vilje ska föda fler ds barn till världen!
  • Sven Erik Johansson
    Boll skrev 2011-09-01 13:31:16 följande:
    Jag undrar verkligen om någon skulle vilja att jag tvingades föda ett barn med DS trots att jag inte ville. Jag är inte stolt över det, men när jag ser barn med DS mår jag illa, jag blir äcklad. Samma med vuxna. Jag kan inte se dem som människor, jag kan inte respektera dem, jag skulle inte älska barnet och jag, som själv har ett funktionshinder, skulle inte klara av att ta hand om barnet särskilt bra.

    Är det inte en bra sak att jag då kan göra fostervattensprov och ta bort ett barn med DS om jag skulle bära på ett sådant? Tror ni verkligen att ett barn med DS skulle bli lyckligt med mig som mamma? En mamma som inte älskar det, som tycker att barnet är äckligt och som inte kan ge det vad det behöver. Är det att tänka på barnens bästa?
    Jag tror inte någon här har skrivit att du ska tvingas i lag. Däremot
    vill jag tala för Downs-drabbades människovärde.
  • HeidiiD
    Boll skrev 2011-09-01 13:31:16 följande:
    Jag undrar verkligen om någon skulle vilja att jag tvingades föda ett barn med DS trots att jag inte ville. Jag är inte stolt över det, men när jag ser barn med DS mår jag illa, jag blir äcklad. Samma med vuxna. Jag kan inte se dem som människor, jag kan inte respektera dem, jag skulle inte älska barnet och jag, som själv har ett funktionshinder, skulle inte klara av att ta hand om barnet särskilt bra.

    Är det inte en bra sak att jag då kan göra fostervattensprov och ta bort ett barn med DS om jag skulle bära på ett sådant? Tror ni verkligen att ett barn med DS skulle bli lyckligt med mig som mamma? En mamma som inte älskar det, som tycker att barnet är äckligt och som inte kan ge det vad det behöver. Är det att tänka på barnens bästa?
    Nej tror jag verkligen inte och jag hoppas aldrig du någonsin får ett barn! Du verkar vara en riktigt hemsk människa.
  • Aoife
    Sven Erik Johansson skrev 2011-09-01 13:30:55 följande:
    Men vissa tankar är ju ändå de samma även om det inte är statsdirrigerat.
    Nej vet du jag tycker ärligt talat inte att det är på samma nivå.
    Det handlar istället om möjligheten att skapa de bästa förutsättningarna för de barn som föds.
    Det är inget tvång att göra fostervattenprov eller KUB och det är absolut inget tvång att göra en abort.
    Det är tvärtom bra tycker jag personligen att möjligheten finns och det innebär inte att antalet aborter måste öka utan istället så handlar det om information. Jag har så svårt för svart-vitt tänk och att det endera är jubel eller blääh.
    Var och en måste utgå från sina egna förutsättningar och det som är den enes buh kan vara den andres jubel.
    Den som skrattar sist tänker långsamt.
  • Alessia
    Boll skrev 2011-09-01 13:31:16 följande:
    Jag undrar verkligen om någon skulle vilja att jag tvingades föda ett barn med DS trots att jag inte ville. Jag är inte stolt över det, men när jag ser barn med DS mår jag illa, jag blir äcklad. Samma med vuxna. Jag kan inte se dem som människor, jag kan inte respektera dem, jag skulle inte älska barnet och jag, som själv har ett funktionshinder, skulle inte klara av att ta hand om barnet särskilt bra.

    Är det inte en bra sak att jag då kan göra fostervattensprov och ta bort ett barn med DS om jag skulle bära på ett sådant? Tror ni verkligen att ett barn med DS skulle bli lyckligt med mig som mamma? En mamma som inte älskar det, som tycker att barnet är äckligt och som inte kan ge det vad det behöver. Är det att tänka på barnens bästa?
    Du är mycket ärlig med att redovisa dina åsikter, värderingar och innersta tankar i denna debatt. Det känns rätt befriande med sådan ärlighet, men jag kan tänka mig att många ryggar tillbaka i fasa. Dock inte jag.
Svar på tråden God doesn´t make mistakes