God doesn´t make mistakes

hittar dom inte. hänvisa tack.

Det hör i högsta grad hit. Om livet för en DOWNSDRABBAD inte påbörjats
är det inte et sådant etiskt problem men om det påbörjats så är det.
Och det är ju just ab ort som görs på Downs-individer.

Jag hör i o för sig tilld en som sörjer över de höga svenska abortsiffrorna
som ju inte mest handlar om Downs syndrom-drabbade,men här
fokuserar jag på Downs o andra handikapp.

Abortdiskusisonerna har mer än en dimension. OM man tänker sig ett koordinatsystem
med två axlar-en juridisk o en etisk så finns ju väldigt många möjligheter för
var en persons åsiktskombination kan ligga. Därför är det en STARK FÖRENKLING
att tala som om det bara fanns två definierade alternativ "FÖR" aborteller "MOT" abort.
Det är inte så enkelt att definera vad som är "FÖR" eller "MOT". På ett sätt är väl
så gott som alla mot i den meningen att jag aldrig hört någon efterlysa fler
aborter för sakens egen skull. Å andra sidan skulle även jag som är starkt abortkritisk
föredra abort framför att min fru dog i komplikationer.I det fallet skulle jag önska att
hon valde abort.

Du vill ha svar som redan finns.. leta..

Ja, men hävdar du då att abort är okay, men inte om barnet har DS? Vad är det för dubbelmoral? Jag är för fri abort och tycker att man ska få abortera oavsett anledning (förutom könsspecifikt, eftersom det är otroligt samhällsonyttigt i längden om fler av det ena könet föds). Är barn med DS mer värda än andra barn? Varför ska jag få abortera ett friskt barn men inte ett med DS?

Jag tänker så här. Jag har ett funktionshinder själv. Jag skulle aldrig kunna ta hand om ett barn med DS, jag har inte den styrka som krävs för det. Är det då inte bättre att jag får möjlighet att ta bort ett sådant barn, så att jag inte tvingas föda det och måste lägga all min energi och tid på att ta hand om det barnet? Vem ska ta hand om mina andra barn då? Är mina andra barn mindre värda än ett barn med DS?

Rosin...
Tror du inte att man som förälder till ett barn med DS, som är ett fuktionshinder som får klä skot för en hel del i debatten om funktionshindrade, reagerar på artiklar om fosterdiagnostik som åtföljs av uttalande som Tännsjö's? Jag vet att JAG reagerade. TS åsikter är vanliga inom ex DHR, folk känner sig helt enkelt oönskade i samhället.

Jag har inte DS utan CP en annan diagnos som är lika med "dum i huvudet". Bara några inlägg högre upp skrev en mamma "..hon ser CP ut men är helt klar i huvudet..". Well, jag är helt klar i huvudet och "ser inte ens CP ut". Jag är för fosterdiagnostik och för pre-implantorisk diagnostik. Men jag tror att det är vansinnigt viktigt att det förs en debatt om vilket samhälle vi har och hur vi vill att det ska utvecklas. Tännsjö är en utilitarist. Vill vi ha ett utilitaristiskt samhälle? Om så är fallet då borde vi fullfölja detta och erbjuda möjlighet abortera andra av föräldrarna oönskade egenskaper. Om inte är det vi vill uppnå med vårt samhälle kanske vi måste diskutera mer om vad erbjudandet av fosterdiagnostik innebär för de individer som föds med de funktionshinder man screenar för? Det är klart att budskapet från samhället blir dubbelt, eller kanske detta att man faktiskt inte är önskvärd?

Du säger /Om jag vore du skulle jag rikta in mig mer på att framhålla verkligheten och hur livet ter sig med ett DS-barn. / Slut Citat.

Jag har alltid gjort det. Men dina ord låter som om jag borde göra det =)

Inlägg om selektiv fosterdiagnostik ÄR en del av våran vardag. Eller är det för mycket om jag som DS förälder säger min åsikt..  Jag tycker inte rubriken var speciellt magstark..

kar kompisar som har ds-barn. kul att byta bajsblöjor på en våldsam utflippad tioåring liksom. då är det så lagom gulligt. har aldrig sett nåt repotage om det.

Du vill ha svar som redan finns.. leta..

Nä - precis! Jag har f.ö. en väninna som jobbar på ett korttidsboende, som får göra just det med fullvuxna, stora, tunga ungdomar med DS... Och hon är inte glad, kan jag säga..!

Intressant också förresten, att så många lämnar bort sina barn till fosterhem eller korttidshem. Korttidshemmen blir f.ö. ofta långtidshem, eftersom föräldrarna försvinner på semester utan att hämta ut barnet och gör sig oanträffbara i flera veckor, och sådana knasiga grejer, har min väninna berättat... Om det vore _så_ idylliskt för alla att ha ett handikappat barn, så skulle ju inga föräldrar göra så.

Ja, men hävdar du då att abort är okay, men inte om barnet har DS? Vad är det för dubbelmoral? Jag är för fri abort och tycker att man ska få abortera oavsett anledning (förutom könsspecifikt, eftersom det är otroligt samhällsonyttigt i längden om fler av det ena könet föds). Är barn med DS mer värda än andra barn? Varför ska jag få abortera ett friskt barn men inte ett med DS?