45 år och planerar IVF

Nefer, har du gjort IVF här på annan klink tidigare? Hade du samma problem då?

Idag är det vår dag! Jag är säker på att ingen av oss vill tillhöra denna dag, "De ofrivilligt barnlösas dag". Dock bra att dt uppmärksammas och kanske väcker tankar och förståelse hos ytterligare några, för ökad förståelse behövs! I morgon är dt tyvärr inte vår dag. Kramar till oss alla idag!!

Lully, landat på marken, men inte landat riktigt mentalt. Glad f att jag ändå fick relativt goda kommentarer om min fertilitet, men chanserna är ju ändå så små! Dt var skönt att komma ifrån och vara långt borta fr allt här hemma. När jag kom hem började allt kännas oöverstigligt igen. Känslorna f att min syster är gravid förlamar mig, kan inte tänka på annat än i vilken situation hon är i. Vad hon än gör, så är hon ju precis där jag vill vara. Känns så orättvist och jag är så ledsen. Dt går mkt lättare med andra som är gravida, men inte min syster. Jag är medveten om att dt säkert är svårt att förstå hur jobbigt detta är. Andra tycker säkert att "var glad f din syster" och "jämför dig inte m henne" "hon är hon och jag är jag", men så enkelt är dt inte....... Jag säger fortf att dt inte finns ngt som f mig skulle känts mer orättvist, sårande, ledsamt, stressande, svårhanterligt, panikslaget, förlamande som att hon mot alla odds o inget graviditetsförsök ändå blir gravid m fjärde barnet. (Min man som är insatt håller med.) Jag låter säker bitter och missunnsam, men dt är precis dt jag är. Denna stress och deppighet försämrar ju f min kropp och f min initiativ- o handlingsförmåga. Vissa dagar är helt outhärdliga. Hur ska jag komma fr denna hemska känsla? Lully, jag känner verkligen glädje m dug och din graviditet, tro inget annat!!  Kram o hoppas du mår bra!

Lully, en fråga; har du blivit svullen i dina fötter och anklar efter IL-dropp? Jag har sedan jag kom hem varit MKT svullen, inte benen, bara anklarna o fötterna. Dt har varit ganska extremt. Trodde st var flygningen, f då brukar jag svullna, men dt har varit än mer i förrgår och igår, naturligtvis värre på eftermiddagen i kvällen. Min akup trodde dt var njurarna som inte riktigt orkade med två ivf två månader efter varandra.

Nä, jag har inte haft så. Däremot kan man ju svullna av värmen. Maila till Dr D och hör vad han tror!

Tjejer hoppas ni mår bra, jag läser här varje dag.
Jag känner att det är inte bra cykel denna gång (har bara en känsla).
Förlåt att jag är så detaljerad det här gången.
Igår fick jag lite fläckar bara men tidig på morgon det rann ur bara... så jag byte sänglakan!!! Förlåt.
Det var kanske dumt att springa och yoga igår sen 1 timme promenad på kvällen!!
Imån ska jag börja med sprutan.

Tack! Ja, det finns ju en liten möjlighet att de sätter fart, men det är troligt att jag behöver helt andra protokoll. Och det kommer kännas förtvivlat om jag måste avbryta igen, eftersom jag inte har facit om att det verkligen kommer att fungera i framtiden med andra protokoll. Och sommar och semestrar och stängda kliniker på det... :(

För din del tror jag att Dr D kommer att fixa biffen. Du får jättefina embryon och har immunproblem. Dr D fixar immunproblemen. För övrigt tänker jag låta Dr D kolla min immunitet, bara jag kommer vidare från det här dödläget.

Nej, jag har inte gjort några försök att få barn tidigare ö h t. Har skyddat mig noga, eftersom jag inte har befunnit mig i någon bra situation.

Och eftersom mina värden har varit OK, så är det nog inte rätt att anklaga någon för att jag verkar tillhöra de som oförklarligt reagerar dåligt på vanliga IVF-protokoll. Bara otur... :(

Det verkar inte vara många som skriver om "low responders" här på Familjeliv, men mellan raderna så verkar de inte få hjälp utan bara anses hopplösa och stängas av från vidare behandlingar. Det är tråkigt, med tanke på att ändå många får hjälp av lyhörda kliniker utomlands.

Här är lite ny info att hoppas på inför framtiden, om allt annat misslyckas:

www.fertility.ca/2012/02/sperm-and-eggs-for-everyone-not-yet-but-when-we-succeed-with-mice-the-clinic-won’t-be-too-far-behind/

Det vetenskapliga genombrottet för att kunna bygga nya ägg (och spermier) från våra egna stamceller närmar sig. 

Världen är schizofren. Jag hade inte räknat med att få ett äggdonations-tal på morgonen, av samma gynekolog som några dagar tidigare uppmuntrat mig med att det finns nya protokoll som kan hjälpa svårstimulerade som mig och att danskarna har haft stor framgång med sitt senaste. :(

Äggen stod fortfarande stilla på 6 mm, vilket jag i och för sig räknat med eftersom alla tecken tydde på att jag är en "low responder", även om jag in i det sista hoppades på att jag bara var en "slow responder".

Vi får se hur Estland reagerar.