45 år och planerar IVF

Lully, otroligt Dr D har redan svarat! En fråga till dig, hur kommenterade han din ålder? Kram

Åh så roligt!! Han gav mig inte så stora chanser med egna ägg pg a min ålder. Rekommenderade ÄD. När jag sa att jag ändå ville försöka hjälpte han mig med goda råd. Han ville gärna själv göra IVFen och tyckte att CFC stimmulerade mig för hårt bla. Han förespråkar att kolla FSH och Östradiol på CD2. Om värdena är under en viss nivå kör man igång samma dag med låg dos. Då är det en fertil cykel. Vi gamlingar har inte lika många fertila cykler. Kör man i en icke fertil cykel blir det taskiga el inga ägg tror jag. Sakta sakta stimmulerar man fram äggen. De blir fler då säger han om man har trötta äggstockar. Att chocka med höga doser då stannar äggblåsorna av. Jag tror på hans metod. Har läst att USA klinikerna kör med nått liknande för oss gamlingar. Men jag fick inte ihop IVFen med Athen så det blev CFC.

hej hej,, jag läser er inlägg både med glädje och sorg
lilly så härligt att höra att allt går bra trots din pappa, en styrkekram
snart lycklig en styrkekram

Lully, ja visst är det fantastiskt att han svarade så snabbt! Det är man ju inte bortskämd med här hemma i vår ålder..Han uttryckte dock att det inte är säkert mina misslyckanden beror på immunologi då chanserna för graviditet med egna ägg är mkt små i min ålder. Men han skrev samtidigt att han hjälper oss om vi vill. Ärligt men rakt vilket jag uppskattar. Det var därför jag frågade om han sa ngt liknande till dig. Jag är nämligen väldigt rädd och misstänker starkt att jag har urusla ägg. Har ju bara fått ett enda fyrcelligt, alla andra har varit två eller trecelliga och fragmenterade.

Hej Alla! 
Följer er här i bakgrunden för just nu är jag så vilsen och vet inte hur jag ska orka ta mig vidare eller om jag ska göra det. Ni vet med alla frågorna. Efter 5 missfall så vet jag inte om det är någon idé. Känns så  tungt varje gång. Måndag så öppna Calanderska och jag ska ta ställning på hur vi ska göra. Ni som är på CFC hur mycket större blir kostnaderna än vad som står på hemsidan jag menar med resor och mediciner och då måste man ta ledigt några dagar. Puhhh vad mycket att ta hänsyn till och vi har kämpat så länge. Pengarna börjar ta slut och min har starta eget och kan inte ta ut någon lön. Det löser sig säkert men det känns ibland som det inte kommer att bli något och jag slänger pengarna i sjön! Nääää jag ska inte tynga ner er med mina problem. Kände bara att jag var tvungen att skriva av mig. 
Jag är jätte tacksam att ni finns här och jag hänger med eran samtal. Styrkekramar till ER alla här.

Hej alla rara!

Jag har inte varit mig själv i några dagar, så jag har bara orkat att läsa era inlägg, utan att svara,

Jag vill verkligen tacka för er omtanke och alla varma styrkekramar. Jag har faktiskt gråtit när jag läst era inlägg, men inte för att ni gjort mig ledsen. TACK!

Denna insemination var ju verkligen en "bonus" som kom till tack vare att min kropp funkade som en klocka efter vårt fjärde IVF-försök och bara för att jag kom på att vi kunde göra den, så slapp vi kasta sedan tidigare infrysta sädesceller. Jag klarade verkligen av att hantera det och tänkte i så mkt på det i ca 1 1/2 vecka, men sedan kom jag in i den vanliga känslan av hopp och förtvivlan. Jag som inte skulle hoppas allt för mkt, utan ta detta med ro......

Eftersom jag alltid fått mens långt tidigare än testdag vid samtliga IVF-försök (använde Crinone då oxå) och aldrig heller haft sen mens i mina naturliga cykler, så gav det ju mig naturligtvis hopp när dag efter dag gick och inte en droppe av ngt färgat, varken på papper eller på Crinonehylsan dök upp. Jag passerade alla tänkbara datum för att mensen skulle komma och inget kom. Får man inte hoppas då? Klart att jag gjorde....... Hur ska man tänka egentligen, får man hoppas eller ska man tänka "att det funkar säkert inte"?. Jag blir inte klok på alla tankar och känslor.

Jag kan bli så arg på kroppen, på medecinerna, hormonerna och de som arbetar på klinikerna. Varför fungerar det så olika, ska jag få mens, så varför får jag inte det då när det är dags. Varför säger inte de arbetande på klinikerna vad man kan förvänta sig under "väntetiden"? Ska man fatta allt själv. Varför inte säga att det kan vara olika vid olika tillfällen med liknande medeciner t.ex. Klart att de inte vet hur min kropp fungerar, men de borde väl ha lite erfarenhet om hur det kan vara. De har ju träffat så många av oss...... Det har jag f ö tyckt ända sedan jag kom in i denna cirkus, att det inte lämnas ngn information om vad som väntar under den s k "väntetiden". Vad kan man känna och vad betyder det osv. Jag vet att alla är olika, men ngn form av info i alla fall.

Jag hade min officiella testdag i fredags och blankare test får man leta efter. Lite brunt på gamla Crinoneklumpar visade sig först då (ursäkta äcklet), sedan har lite brunt fortsatt att komma och idag verkar mensen komma igång.

Jag får nu bara börja att ladda om till vårt kommande och enda FET. Jag startar troligen med Progynon ikväll och ringer kliniken imorgon bitti för att meddela misslyckandet och ny start.

Läser om och tänker på er alla! Kramar.

Jag tänkte nu inför FET börja med 10 mg Prednisolon istället för 5 mg som jag tagit sedan jag fick receptet, knappt en vecka efter inseminationen.

Är det någon som tycker att jag gör fel? Jag kan ju inte gärna fråga min klinik här i Sverige, för de skriver ju inte ens ut receptet. CFC skrev ju 5 mg per dag.

Det känns som jag inte har ngt att förlora.