Ja jag tror det. Men så länge dom inte gör ont eller är regelbundna så är det ingen fara.
Ringde till bm, ska fortsätta behandla mot svampen, gärna med vagitorier, men det vet jag inte om jag törs, har hört från en del kompisar att dom fått jätteont och att det "bränt" där inne. Men jag får la testa.
Sammandragningarna och svampen har förmodligen inget samband.
Jag har bara köpt strlk 56 och 62 till och med, men hoppas på att syrran har ett par bodies eller så i strlk 50.
/fd längtar 86 (passade på att byta namn när det ändå var gratis ;) )
Tycker inte ni att storlekarna skiljer sig mycket från butik till butik? På en del ställen ser 56 stort ut och på andra ställen ser det litet ut?
Jag har antagligen legat konstigt i natt för imorse när jag vaknade hade jag världens hugg på högersidan, från en bit under revbenet neråt på sidan och lite mot ljumsken, där vecket efter magen är.
Det gör ont att gå från sittande till stående eller från liggande och upp eller om jag drar upp benet, när jag går känner jag inget. Och det gör ondare när jag varit still en stund.
Blev så klart orolig och kollade runt lite, blindtarmsinflammation och skit. Sen ringde jag 1177 och hon som jag pratade med lugnade mej. Antagligen är det något ligament eller så som blivit sträckt...
Jag har fått en liten puff på utsidan av magen av bebisen och har känt den lite svagt tror jag (varierar verkligen massor från dag till dag hur aktiv den är!), så jag hoppas det inte är någon fara..
Kameleonten: jag köpte barnvagn igår, en teutonia mistral s -09, begagnad, 4000:-. Min syrra hade en sån fast 07 och jag älskade den vagnen. Vart supernöjd med den jag köpte, det enda som behöver fixas är att det är grus inuti däcken (punkteringsfria). Har läst att en del fått nya gratis eftersom det är konstruktionsfel, så jag har mailat inköpsstället och teutonia, så får vi se. Annars köper jag nya däck.
Köpte även spjälsäng igår :). Och så har jag lagt bud på ett skötbord. Tidigt kanske, men varför inte? Lika bra att passa på medans man känner att man orkar, sen vet man inte hur det blir ;).
Magontet har gått över :). Och bebis har levt rövare på eftermiddagen :).
Halvtid imorrn :D!
Jag står och går på jobbet hela dagarna och det börjar bli tungt nu, så jag ska söka från mitten på april (så mycket man får söka), men jag går och inbillar mej att det inte kommer bli beviljat :/.
Men om det blir det så kommer jag i vilket fall som helst jobba så länge jag kan.
Sen tar jag nog ut semester dom där 11 dagarna innan BF och fram till BF tror jag...
Vet ni hur det funkar med fp?
Min man jobbar borta varannan vecka, han jobbar 7 dagar, är hemma 7 dagar. Kan vi göra som så att jag bara tar ut kanske 2-3 dagar den veckan han är borta och han tar ut 7 dagar den veckan han är hemma? Han får ju ut bättre fp än mej och vi skulle kunna spara dagar på så vis, men får man göra så?
Jag har fyllt i blanketten och skrivit ett personligt brev om mitt jobb (DET var det svåra!!!) som jag ska skicka med, ringt om moderskapsintyg (får det imorrn eller i övermorrn). Det är en del med den där blanketten, årslön, årsarbetstid och så där, men min chef hade väldigt bra koll på det tack och lov!
Jag ska ansöka om hel grav.penning från 60 dagar innan BF (49 dagar eller vad det blir med ersättning), men sen jobba så länge det går ändå tänkte jag..
Det måste man inte, men just lönebiten behövde jag hjälp med.
Den blanketten du fyller i och om du skriver ett sånt där brev, det är inget du måste visa chefen.
Men din chef ska fylla i en blankett om att du har sökt omplacering, och där är det lite frågor om jobbet som dom får svara på, liknande den vi fyller i...
Ja, det är ju bara tre raden "beskriv din arbetsdag", där får man ju inte plats med någonting, så jag skrev ett brev (2 1/2 A4) om hur det är på mitt jobb och vilka problem som uppstår.
Mindre trevlig tur på sjukan idag. Tyckte inte att bebisen hade rört på sig som innan, varken i förrgår em, igår eller idag, fegade med att ringa men bestämde mej sen för att det är bättre att ringa en gång för mycket. Den hade rört sig på samma ställen som vanligt men det kändes liksom "slött" och så sällan jämfört med hur det hade varit i en veckas tid innan dess, och trots att jag försökte "få igång" den med lite buffar, och det har den oftast reagerat på förut, så hände inget. Magen kändes dessutom helt plötsligt mindre och "slapp" på något vis.
Hon som jag fick prata med på förlossningen lät trött och lite sur, efter några frågor så sa hon att jag VÄL fick komma in.
Väl där så fattade jag inte vart jag skulle vänta, stog utanför ett kontor där tre stycken satt och drack kaffe, dom såg mej men sa inget. Jag knackade på och frågade vart jag skulle. En av barnmorskorna reste sig med en liten suck och kom och sträckte fram handen (det var hon jag hade pratat med i telefonen). Hon letade rätt på en apparat och visade mej in i ett rum. Jag fick lägga mej på britsen och hon grejade med apparaten. Hon sa ingenting. Sen sa hon "nu är bebisen så liten så det här kommer nog ta tid" (leta efter hjärtljud). Hon hittade dom på en gång och sen sa hon "där ser du, det var ju inget" lite drygt. 150 slag/minut. Jag frågade om det bara är det som spelar roll och hur jag upplevt rörelserna. Förklarade att jag var orolig för det här med magen. "ja det har jag inget bra svar på men det kan nog vara så där ibland". Jag började gråta och hon sa "vad är det som är så jobbigt?".
Hon försökte inte lugna eller trösta alls, kändes verkligen bara som hon ville tillbaka till sin kaffekopp. Så jag tackade för mej och gick.. Lättad över att hjärtat slog men fortfarande orolig ändå, och skärrad. Jag åkte ju inte för att bli lugnad...
Jag försöker vara lugn nu, behövde bara skriva av mej lite :(.