BF juni 2012

Grejen är ju den att jag ändå känner bebisen lite då och då, och jag tror ju på att den kan vända sig eller flytta runt i magen, och att rörelserna därför känns annorlunda, men jag har blivit så bra bemött förut, och förväntade mej att få ett "proffsigare" svar eller vad man ska säga. Att bli lugnad...
Kan ju tänka mej att dom har många likadana samtal varje dag och att dom upplever det som jobbigt med nojiga förstföderskor, vad vet jag, men bara att le, lyssna och göra så jag fick höra hjärtljuden hade gjort mej lugnare, istället för att komma med halvkassa svar och sucka...
Känner buffar nu så jag håller mej lugn, men jag ringer igen om jag ändå tycker ngt är fel...

Tack för att ni är så förstående :).
Det känns som att om man jobbar med gravida hormonella kvinnor så måste man ha en lugnande effekt. Jag HOPPAS verkligen att hon hade en dålig dag, det är ingen ursäkt men då kanske hon inte är sån där i vanliga fall åtminstone...
Jag har läst runt lite om fosterrörelser och det verkar helt normalt att bebisen är aktiv mycket ett tag och sen vilar den ett tag, eller att rörelserna känns mindre för att den bytt vinkel eller så, så så länge jag känner den några ggr per dag kan jag nog hålla mej lugn. Jag går på magkänslan..

Min man skulle inte komma hem förens måndag eller tisdag, men han fick inget pass förens imorrn kväll igen så han kom hem nu i em, så han kom till jobbet och kramades med mej, det behövdes! :)

Och nu fick jag precis en ordentlig buff från min lillskit :)

Tack detsamma :)!

Skönt att höra :).
Det här med magen då, någon som upplevt det?
Den känns verkligen mindre helt plötsligt. Inte lika hård som innan. Kan det vara att den vuxit högre upp i kroppen och plötsligt gett bebisen mer plats inåt? Trycks den upp ur bäckenet? Någonting känns inte som innan helt enkelt. Eller så har den blivit bredare och därför ser den mer platt ut framifrån, kan det bli så?

Igår buffade i alla fall bebisen en del på kvällen, så både jag och mannen fick känna att den lever :).

Ja på så vis ändrar sig min mage också under dagen, innan jag ätit frukost är den ju mindre men har ändå varit hårdare. Men det känns som det fortsatt under dan liksom, att den inte blivit som den brukade bli innan i förrgår, och att det kom plötsligt var väl det som gjorde mej lite orolig.. Konstig känsla, men man lär väl vara med om många såna upplevelser under graviditeten :P...
Skönt att höra att ni har lite likadant i alla fall :).

Ja så är det ju, oro för resten av livet har man dragit på sig ;) men det är väl så det ska vara :).

Bejb: tråkigt att det är ett helvete på jobbet, hoppas det löste sig med sjukskrivning.

Speedofsound: grattis till jobbet :)! Husletandet är en jäkla djungel, hoppas ni hittar något fint :).

Ja panik-kissnödig blir jag med rätt ofta. Känns precis som bebben trycker allt vad den har på blåsan hehe :P.

Ni som inte vet vad det är för kön på livet i magen, har ni någon känsla om vad det kan vara? Jag vet inte men tror stenhårt på pojke. Kan inte föreställa mej att det skulle vara en tjej... Alla andra tror dock tjej, konstigt det där...

Bumman79: Ne jag har inte heller någon önskan om kön, därför tycker jag också det är konstigt att det känns så starkt.
Blir spännande att se om man hade rätt sen :).

Vadkramp är förjävligt! Enda nätterna jag slipper det är när jag använt stödstrumpor på jobbet, "hett" tips (hehe) men väldigt skönt!