Juni-barn

O jag är definitivt inte lätt att leva med just nu...

Men nu kanske han börjar tänka sig in på bebisbanan, nu när han inser att det inte blir abort. När han fått smälta det kanske det blir lättare för honom...

Jag hoppas att ni har rätt...

Nu var det dags för 2 nätters jobb IGEN!! Detta enda jag tänker på är att timmarna ska gå fort så jag får åka hem o sova! Men 12 timmar går väldigt väldigt sakta Hade möte på jobbet idag i när jag fick tillfälle och prata med chefen utan andra öron i närheten så berättade jag att jag var gravid o att jag verkligen kämpar på jobbet för att orka med passen.. Kände att hon behövde veta det eftersom jag fått en läkartid nästa vecka för att jag känner mig skjutfärdig och aldrig hinner återhämta mig o få vila upp mig.. Ont i hela kroppen:( Är det någon här som känner till något om det provet man tar på MvC på sköldkörteln?! Tso? Eller vad det heter? Tydligen har jag för höga värden, någon som vet vad det innebär? Måste ta nya prover med 14 dagars mellanrum..

LillaGrynet: Lycka till med nattpassen. Kan förstå att 12 timmar går sakta... Hade aldrig orkat det...
Under förra graviditeten jobbade jag skift, dag och kväll, hade stora problem med just vilan. Illamående på det och det slutade med sjukskrivning i tre veckor pga utmattning!
Så ta vara på dig och kämpa lagom hårt. Inget jobb är värt att gå in i väggen för!!! Hälsan är alltid viktigast!

Vet tyvärr inget om proverna...

Jag har oxå nattjobb o det är jävligt jobbigt mellan 1-4 på morgonen

Gullgrodan: Hur har det gått idag?

Busbus och ni andra med män som inte vill ta sitt ansvar: Jag hoppas att era män kommer till insikt att de gjort hälften av barnet och att det smälter in med tiden :). Jag var rädd att jag skulle ha det likadant som er eftersom min man inte heller ville ha det från början, men han smälte det ganska snabbt at är väldigt glad över det kommande livet nu :).

     

Lite uppdatering om läget med min man. Dubbelseendet är borta vilket är skönt, men han är fortfarande väldigt yr och ser som en kråka, kan inte läsa varken på nära eller långt håll. Kan inte titta på TV eller liknande.

Just nu misstänker läkarna mest att det är en liten blodpropp som satt sig i ett litet kärl i hjärnan och därför väntar de på MR för att se om deras misstankar stämmer. Dock har vi väntat på den här MR:en i tre dagar redan och de sade att de trodde det skulle ske inom 1,2 kanske 3 dagar, men fortfarande ingen MR :(. Börjar bli orolig för att han kommer få skador för livet eftersom han inte får hjälp i tid.

Min morfar fick en propp i hjärnan för ett par år sedan och blev blind på ena ögat eftersom han inte fick hjälp i tid. Nu får han inte köra bil eller någonting.

Börjar bli så frustrerad över att vänta och det är självklart jobbigt att vara hemma med barnen och sköta allt själv samtidigt som man är orolig för det ena och det andra och mår apilla och spyr 2-5 gånger om dagen :(.       

Vill inte behöva sova ensam i sängen mer eller känna mig dum när jag inte kan svara på barnens frågor om när pappa kommer hem :(. Vi hade iallafall en mysig stund inne på hans sjukrum en timme idag hela familjen.

 

Ni som är i eller förbi vecka 8 (7+*), har ni haft mycket molvärk?

Jag har inte haft mycket molvärk tidigare i graviditeten men det började lite smått igår och idag (v 7+3) har det gjort mer och mer ont. Inte så ont att jag behöver ta värktabletter, men så att jag gärna velat lägga mig ner och vila ett tag. Är självklart orolig fast jag vet att jag haft mycket molvärk "växtvärk" i mina tidigare graviditeter. Men kommer inte ihåg hur mycket, därför vill jag gärna fråga er hur ni upplever det? :)   Hoppas ju på att det bara är ett tecken på att det växer för fullt.

Dancia: Hoppas det löser sig med mannen. Men skönt att ni fick en liten stund att vara familj på iaf... Det kan vara värt mycket när man mest väntar...

Angående molvärk så hade jag nog mest i vecka 5-7+ tror jag. Har lugnat sig lite nu och nu är jag i 9+ nåt...