• DreadOn

    Juni-barn

    Fick vårt underbara plus igår på BIM-2 och är helt klart upp över öronen fulla med kärlek och glädjerus. Tänkte att dom som vill följas åt med funderingar, historier, frågor och svar och framförallt stöd får gärna skriva in här. Själv så mår jag toppen och det känns som jag går på moln, lite molvärk och trötthet får man räkna med.
    Vi har redan en pojke på lite över 2 år som kommer bli den bästa storebron i hela världen. Med honom i magen hade jag en super bra graviditet så man kan bara hoppas på samma tur denna gången. Är lite nervös inför mitt jobb eftersom det är ganska fysiskt påfrestande, men ska till Willys idag och storhandla snack som jag kan stoppa i mig för att försöka hålla ett möjligt illamående borta. Några snack-tips Kanske?

    Kärlek & Respekt 
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-09-27 21:34
    www.familjeliv.se/Forum-2-14/m61294009.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-09-27 21:35
    Juni BF listan i ovanstående länk.
  • Svar på tråden Juni-barn
  • Uddabus

    Nä men någonstans inom mig tror att det hade varit skönt att slippa smärtan osv...
    Är nog lite av kontrollfreak... Då vet man att man kommer ha ont men där finns iaf smärtlindring att få...

    O börjar jag tänka på att bli skuren i så blir jag rädd att behöva ligga inne mer än vad jag vill...

    Vill helst hem direkt efter... Knäpp ja kanske...

    Mitt yngsta var jag inte inne mer än över natten bara sen åkte vi hem...

  • Dancia

    För er som är rädda för förlossningen och framför allt smärtan, men även för er andra som ska föda rekommenderar jag verkligen att läsa denna tråden :). Där finns väldigt mycket tips om avslappning m.m för att förlossningen ska gå smidigt och mindre smärtsamt. Finns även boktips och berättelser från andra mammor som fött barn med eller utan dyktekniken :).

    m.familjeliv.se/forum/thread/52647483-att-foda-med-dyktekniken-3

  • Dancia
    OHs mamma skrev 2012-01-20 10:06:55 följande:
    Ah okej, vad är det du är rädd för?

    Jag är rädd för att spricka så ofantligt mycket som jag gjorde sist och konsekvenserna av det. Så för mig känns det nog som den enda utvägen att ta ett snitt om man ser till konsekvenserna efteråt för min del.



    Det är inte så vanligt att man spricker så mycket andra gången. Jag sprack också väldigt mycket första gången, nog för att jag hade för bråttom i slutet. Andra gången behövde jag bara 3 ynka stygn och kunde i princip sitta normalt efter och det var en sån lättnad :). Det viktiga är att berätta för BM att man är rädd för att spricka så kan hon se till att använda perinatalskydd och guida dig i ditt krystande för att minimera risken.
  • OHs mamma
    Dancia skrev 2012-01-20 10:26:29 följande:
    Det är inte så vanligt att man spricker så mycket andra gången. Jag sprack också väldigt mycket första gången, nog för att jag hade för bråttom i slutet. Andra gången behövde jag bara 3 ynka stygn och kunde i princip sitta normalt efter och det var en sån lättnad :). Det viktiga är att berätta för BM att man är rädd för att spricka så kan hon se till att använda perinatalskydd och guida dig i ditt krystande för att minimera risken.
    Visst är det många som inte går sönder mycket andra gången men det finns ingen garanti. Tänk om jag spricker lika mycket och i värsta fall får avföringsinkontinens?

    Med sonen fick jag i alla fall ligga kvar 3 dygn pga komplikationer och enorm smärta och jämfört med det känns snitt mycket lindrigare och mindre riskfyllt. Självklart är alltid en operation en risk, men jag har nästan aldrig hört om nån vars snitt gått fel.
  • Dancia
    OHs mamma skrev 2012-01-20 10:36:14 följande:
    Visst är det många som inte går sönder mycket andra gången men det finns ingen garanti. Tänk om jag spricker lika mycket och i värsta fall får avföringsinkontinens?

    Med sonen fick jag i alla fall ligga kvar 3 dygn pga komplikationer och enorm smärta och jämfört med det känns snitt mycket lindrigare och mindre riskfyllt. Självklart är alltid en operation en risk, men jag har nästan aldrig hört om nån vars snitt gått fel.



    Du kanske ska prata med din BM om det så du har möjlighet att välja snitt om det känns bäst?

    Men vill iaf dela med mig av min egen uppfattning som i princip inte sprack nåt alls andra gången och då var ändå andra barnet mycket större än första :). Jag fick också ligga i 3 dygn med massa smärtlindring och isbinda och allt vad det gav mig :P. Jag upplevde verkligen allt helt annorlunda efter andra gången än första eftersom jag själv kunde gå redan första dagen och åka hem dagen efter :).
  • OHs mamma
    Dancia skrev 2012-01-20 11:07:12 följande:
    Du kanske ska prata med din BM om det så du har möjlighet att välja snitt om det känns bäst?
    Men vill iaf dela med mig av min egen uppfattning som i princip inte sprack nåt alls andra gången och då var ändå andra barnet mycket större än första :). Jag fick också ligga i 3 dygn med massa smärtlindring och isbinda och allt vad det gav mig :P. Jag upplevde verkligen allt helt annorlunda efter andra gången än första eftersom jag själv kunde gå redan första dagen och åka hem dagen efter :).
    Låter ju jättehärligt om det blir så! Tack för att du delar med dig
    Men vet som sagt inte om jag vågar den risken...samtidigt om jag ändå väljer vaginalt så vet jag att jag måste försöka klara mig utan epiduralen för det var den som ställde till det för mig sist. Kände inget annat än ett jävla tryck som jag inte kunde kontrollera och därför gick det som det gick. Förlossningen i övrigt är jag nöjd med.
  • PIO

    Jag är livrädd för att föda men de e nog pga av den dramatiska förlossningen som blev när ja skulle föda sonen. Slutade med akutsnitt i narkos. Så just nu vill ja helst inte tänka på att bebisen måste ut :)

    Ang om att vara gravid så trodde ja att den här gången då minsann då ska ja få må bra o njuta o äntligen få trivas men så har ja inte upplevt det. Först illamåendet i början som va en pärs sen blödningen som skrämde slag på mej o nu sammandragningarna så nee ja gillar inte att vara gravid. Går bara runt o är rädd o oroar mej för allt. Vill att de ska vara juni nu så lilla bebisen kan komma ut ist.

  • conda

    Jag har för mig att jag läst någonstans att i jönköping använder de en ny teknik vid krystning som innebär att väldigt få kvinnor spricker. Det var en artikel i lokaltidningen om det, tyvärr används inte den tekniken överallt. Själv sprack jag lite andra förlossningen men bara några få invärtes stygn. De andra tre förlossningarna har jag inte spruckit alls.


    Själv är jag livrädd för kejsarsnitt, jag är dessutom rädd för att inte få den "hormonchock" som man får efter förlossningen, den som gör att man kan sitta timme ut och timme in och beundra sitt underverk. Jag har dessutom en fobi som gör att jag svimmar lätt när jag hör talas om blod och ingrepp vilket skulle innebära att jag skulle krävas att bli sövd vid kejsarsnitt...


    Bäst för mig är alltså en vaginal förlossning... =D

  • Sweet life

    Nu när jag vet hur fosterrörelserna ska kännas så känner jag det jätteofta! Sååå mysigt ju!

    Appropå förlossning är jag rädd, men inte livrädd. Är mest rädd för att det ska gå för fort och att jag ska spricka massor...