Juni-barn

Sprack inget när jag födde dottern heller, fick två stygn totalt även fast det va en lång förlossning. Därimot hade jag fått hemmorojjder under graviditeten som blossa upp MASSOR under förlossningen så var pga dem jag hade så jävla ont efteråt. Har kvar dem fortfarande fast de gör ej ont, men är livrädd för att de ska blossa upp under förlossningen igen när man tar i så mycket.. Ingen som har tips på hur man blir av med dem??? Xyloprox eller hur det stavas smörjer jag med varje dag, men hjälper inte ett skit mer än att den tar bort smärtan om man har ont av dem..

Jag har haft två snabba vaginala förlossningar och ett akut snitt men i vaket tillstånd och jag skulle aldrig aldrig välja ett snitt. Fy satan va jobbigt det är efteråt första 3 dagarna. Nä vaginalt e bäst för mig. Sprack ganska mycket med första som vägde 4,2 och dessutom kom ut med en knuten näve som stålmannen typ så huvudomfånget blev ännu större. Med andra sprack jag ingenting. Men jag hade inga stora problem efter med första. Hon föddes på kvällen och vi åkte hem dagen efter vid 12 och jag kommer ihåg att jag promenerade till affären och så direkt. Klart första toabesöket e apläskigt efteråt, man vet ju inte hur ont det ska göra men det brukar gå bra. Vid snittet däremot var det hemskt.
Men alla har ju olika erfarenheter och om jag hade sprukit baktill så hade jag kanske inte kännt samma sak.

Skruttens mamma: Hur har du det nu då, e allt återställt. Sex å så tog det lång tid innan det kändes bra igen??? 

Efter drygt ett halvår efter kändes det väl som normalt igen och hade inge bekymmer. Men nu när jag blivit gravid igen så spänner det när jag sitter på toa för länge och gör nästan ont. Vet inte varför det blivit så nu igen när jag var bra innan, kanske har nåt med hormonerna att göra.

Det ser ju absolut inte likadant ut därnere och jag är betydligt slappare/öppnare men sex går bra och det är skönt och det fungerar bra för oss båda. Efter 3-4 veckor efter förlossningen provade vi att ha sex och det gick fast det var inte skönt, så vi väntade ett tag till och sen var det väl fortfarande inte skönt men gjorde inte ont. Jag fick lära mig att ha det skönt igen eller hur jag ska uttrycka mig. Det som fortfarande kan göra ont är när maken ibland oavsiktligt kommer åt skiljeväggen mellan slidan och analen ibland. Den skiljeväggen är fortfarande öm och betydligt tunnare än förut, men det är ju inte konstigt med tanke på att den är återkonstruerad.

Pga alla stygn så fick jag inte trycka på när jag skulle gå på toa för nr 2 vilket resulterade i en fruktansvärd förstoppning. Kom även mycket koagulerat blod i rejäla klumpar efteråt. Kunde inte sitta ner utan flera kuddar under mig och första promenaden till butiken i närheten kunde jag göra efter kanske 1-2 veckor.

busbus, jag förstår dig helt och hållet. VAd jag menade (såg att mitt inlägg lät lite spydigt) var att min läkare sa just det nu när jag var där i går, att vila och variera ställningar är det enda som hjälper. Man måstte tänka på att man ska hålla hela graviditeten, det är ju trots allt ganska länge kvar. Däremot när man måste göra något kan TENS vara bra. Jag satt i bilen i två timmar häromdagen, riktig pina. Sen några dagar efter skulle jag sitta i bilen igen då tog jag TENS apparaten och resan gick mycket bättre. Dessutom var jga inet lika dålig efter. Lycka till och slit inte ut dig, det är ingen som tackar dig. Mina tre första graviditeter gjorde jag det, inte var någon gladare för det.

Fick mail av FL att det var bra att ändra sin signatur pga hackerförsök, så gör jag som de skriver så att inte min nya signatur ska stå på de gamla inläggen och så blir det så ändå...då känns det ju rätt onödigt att ha bytt....*suck*

Jag är i alla fall Skruttens mamma :P

Har oxå funderat på planerat snitt pga va den förra förlossningen resulterade i...ja vågar påstå att d absolut inte e fråga om "förlossningsrädsla", för d e tex inte smärtan ja e rädd för, eller hur d hela går till, eller nåt sånt...tvärtom vill ja inget hellre än att föda vaginalt igen...men samtidigt, äre värt att riskera att gå sönder fullständigt där nere igen? Står inför d värsta valet i mitt liv känns d som... :(

Kunde ha varit jag som skriivt det där! Känner precis som du!!

Så himla jobbigt!! Hur resonerar du? Har du fått prata me nån läkare?

Har ingen rädsla inför förlossningen alls. Hoppas denna går lika bra som förra, gick inte sönder något och åkte hem dagen efter. Sex funkade efter två veckor. Däremot är jag lite rädd för att det ska gå fö fort, så jag liksom föder i hallen typ. Dottern gick fort, 3 timmar från vattnet. Denna gång har BM sagt att jag borde åka vid första värken eftersom det kan gå ännu snabbare med andra barnet... Blev ju bara rädd ju! :/

Danica: vad är dykmetoden eller va du skrev?:-P