• OnlyZ

    Noll tolerans!

    Jag läser en massa trådar där folk frågar "hur får du ditt barn att äta bla bla och hur får du ditt barn att bla bla" 

    Och det handlar om helt vardagliga saker som bara ska göras! Jag har aldrig haft några problem med detta, och jag förstår inte hur folk kan låta det ens hända? Saker som att borsta tänderna, plocka undan vissa saker efter sig osv.. Det ska ju bara göras? Inget tjafs om saken? Eller?? Är det bara jag som tycker så här.. Är jag för hård? Vad säger ni andra?

  • Svar på tråden Noll tolerans!
  • Malena C

    Jag tror att ouppfostrade tonåringar och lata unga vuxna har en helt annan orsak än bortskämdhet och flathet. Jag tror att orsaken är att vi idag inte låter våra barn bli fullvärdiga medlemmar i familjen. Vi stänger dem ute från alla vuxenbeslut och all t vuxenansvar och förväntar oss bara att de ska ta ansvar för sig själva och knappt det. De lever dessutom i en slags barnvärld på fritiden som vi vuxna sällan besöker. Jag tror att det är viktigt att göra saker, även tråkiga saker, tillsammans och jag tror att det är jätteviktigt att redan barn förstår att det är viktigare att hjälpa till att städa huset än att att ha ordning på sitt rum. Det är viktigare att hjälpa till med middan åt alla än att fixa frukostmackor åt sig själv.
    Jag tror också att vi förväntar oss för lite av våra barn och kliver in alldeles för tidigt och hjälper till med större saker som att orna id-kort på banken, prata med en lärare om försenade läxor eller gå med i en förening. Om man bergfast tror på sitt barns förmåga i allt från att äta själva när de är två till att kontakta myndigheter när de är själva när de är 14 och låter dem begå sina egna misstag men finns där och svarar på frågor så lär de sig att ta hand om sig själva. Om man behandlar dem som en viktig del i familjen och involverar dem i både stora och små beslut så lär de sig ta ansvar för andra - om man faktiskt tar dem på allvar.

  • Tom Araya
    zelia skrev 2011-10-24 20:29:20 följande:

    TS: Hundar uppfostrar man till att lyda. Barn däremot uppfostrar man till självständiga och empatiska människor. Det gör man inte med hjälp av lydnadsdressyr, utan genom att behandla barnen som människor.


    Människor som växer upp i ett samhälle som har regler. Vissa saker förstår vi knappt ens som vuxna men vi kan ändå acceptera att så är det, så måste man göra och det går att lära barn också.

    Att förstå att det finns gränser och regler är ingen motsats till empati och självständighet för i så fall skulle de flesta av oss sakna empati och självständighet.
  • Tom Araya
    Queenie70 skrev 2011-10-24 20:44:05 följande:
    Nolltolerans.....är inte det ett uttryck som används när man talar om typ brottslingar på säkerhetsfängelser och dylikt förresten?
    Man kan väl ha nolltolerans utan att vara benhård och efterkräva blind lydnad.
    Man kan väl se det som en målsättning man jobbar för fast man ibland tvingas acceptera nederlag.
    Lite grand som en fotbollsmatch, man går ju inte in för en förlust men ibland kan man vara rätt nöjd bara av att ha gjort bra ifrån sig.
  • Tom Araya
    Queenie70 skrev 2011-10-24 20:47:12 följande:
    Ibland behöver man faktiskt inte smaka för att veta att man inte gillar det.
    Eh...nähä, hur vet man då? Ser på färgen eller?
  • Mad as snow
    Queenie70 skrev 2011-10-25 06:35:50 följande:
    Jag älskar dig.
    Äntligen!! 

     
    Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för att slippa höra dem.
  • Tom Araya
    RedTopaz skrev 2011-10-24 21:39:05 följande:
    jag menar självklart slänga mat tex på golvet, kladda med maten på bordet osv. Jag har redan skrivit att os oss smakar man en liten bit, vill man sedan inte ha så måste man inte, mao får man slänga maten i soporna sen om man vill.
    Varför slänga i soporna? Äter ni aldrig rester hos er eller har matlåda till jobbet?
    Lägg inte upp mer än en smakbit om du inte vet om de tycker om så slipper du slänga mat.
  • Tom Araya
    Yavannie skrev 2011-10-24 21:39:49 följande:
    Exemplen var allmänna, de syftade inte på dig.

    Regler är inte en grund för konsekvenser. Tänk såhär. Konsekvensen av att man skjuter någon är att denne dör (eller blir skadad). Straffet är fängelse. 
    Straff är även en konsekvens för den som skjuter.
    Dock är inte konsekvensen för den dödade likställt med straff.
    Alltså...straff är konsekvens men konsekvens behöver inte vara straff.
  • Tom Araya
    RedTopaz skrev 2011-10-24 21:49:15 följande:
    Blodpudding tex ser otrevligt ut och luktar konstigt, men många gillar det ändå för det smakar inte so,m det ser ut och luktar. Man kan omöjligt veta hur det smakar utan att faktiskt smaka på det. Jag gillar inte blodpudding.
    Precis och den rätten blir sannolikt inte attraktivare av att innehållet beskrivs.
  • Tom Araya
    Yavannie skrev 2011-10-24 21:41:49 följande:
    Att behöva gå från bordet är inte en konsekvens av att slänga mat på golvet, det är ett straff. 
    Även straff är en konsekvens.
    Den enda skillnaden är att det ena är en naturlig konsekvens medan straffet är en skapad konsekvens.
  • Tom Araya
    Bonanza skrev 2011-10-24 22:09:41 följande:
    Jag blev tvingad att smaka på allt och äta allt som barn.

    Idag har jag ett mycket komplicerat förhållande till mat och det är väldigt mycket jag helt enkelt inte klarar av att äta.  
    Det är stor skillnad på att smaka och att äta.

    Jag skulle också smaka allt som barn. Så började jag också tidigt gilla mat som inte anses vanligt för barn att gilla. Jag har heller inga problem med mat idag. Äter verkligen det mesta med god aptit.
Svar på tråden Noll tolerans!