Noll tolerans!

För att en del barn ifrågasätter och bråkar om allt.

Då gäller det att bestämma sig för vad som verkligen är viktigt att bråka om.

Min dotter som är 6 år har eb vilja av stål och vi har fajter vare dag om det mesta så man får ju välja sina strider. När hon var mindre så tyckte hon att det var otäckt att tvätta håret tex men jag tvättade det i alla fall, hon lärde sig då att tvätta håret måste man göra ibland. Men med maten är det annorlunda, då hon matvägrar så är det inte lönt att tjata utan hon får äta det hon äter (hon växer dåligt och är ofta sjuk). Plockar undan gör vi tillsammans annars händer inget alls.

Alla barn är olika likasåvi föräldrar. 

Men vad blir det för konsekvenser om hon inte gör det då? För det är ju inte kul att städa. Kommer hon undan med att inte städa så är det ju klart att hon struntar i det. Och saken e den att om man "hotar" med att ta bort något som dom tycker om eller så, så går det väldigt fort för dom att inse att det e så mycket lättare att bara göra det lilla dom blivit bedda om. Och att ge dom uppskattning kommer man väldigt långt med, visa hur stolt man är över det dom klarat av alldeles själva osv..

Tror du att han till slut gick med på det för att det var obehagligt att tvingas att öppna munnen, eller för att han förstod att om han inte gjorde det så skulle det så småningom bli hål, ni skulle få gå till tandläkaren och borra och det skulle göra ont?

Men alltså, om man har ett barn som blir helt hysterisk när man tvättar håret eller kniper ihop munnen och ålar sig allt hon kan när man försöker borsta tänderna, då är det väl väldigt befogat att fråga andra hur de gör i sådana lägen. För visst, allt går med våld men frågan är om man verkligen vill vinna alla strider över sitt barn med våld. Man kanske till och med väljer att inte ta vissa strider vissa perioder.

Ställer man en sån fråga som TS ställer så visar det bara att de eventuella barn man har är av det väldigt lugna, accepterande och otrotsiga slaget...

Då va han liten och slutade självklart för att det inte alls va något roligt att bli fysiskt tvingad till något man inte vill göra. Nu gör han det själv för att han förstår vad som händer om han inte gör det. 

OnlyZ, får erkänna att när det kommer till städningen har hon faktist inte fått några konsvekvenser. Att hota med att slänga saker funkar ju bara om det verkligen görs. Har du nåt annat tips?

Vad menar du att man ska göra då med ett barn i värsta trotsåldern som tar en konflikt med föräldrarna om precis allt. Alltså det är ju inte så att vi tar konflikter med henne om allt men en period runt 2,5 år så bröt hon ihop för precis allt man gjorde, typ ställde glaset fel på bordet, tog fel glas, fel förälder hällde upp mjölken, hällde upp för lite mjölk, osv osv.

Ja. Du slänger sakerna! Och det behöver du förmodligen inte göra mer än en gång.

Eller att du bara plockar ihop alla hennes saker och är på väg ut genom dörren, då kommer hon nog inse att du menar allvar och då kan du säga lugnt och sansat "om du nu städar ditt rum så får du tillbaka sakerna, annars åker dom!"

Ja det där är ju fjomperier. Så kunde min son oxå göra. Om det va tex jag som hälde upp något att dricka till honom och det va pappa som skulle göra det enligt hans mening så sa vi att antingen dricker du det här eller så får du inget. Ingen annan kommer att ge dig det osv..