Jag läser en massa trådar där folk frågar "hur får du ditt barn att äta bla bla och hur får du ditt barn att bla bla"
Och det handlar om helt vardagliga saker som bara ska göras! Jag har aldrig haft några problem med detta, och jag förstår inte hur folk kan låta det ens hända? Saker som att borsta tänderna, plocka undan vissa saker efter sig osv.. Det ska ju bara göras? Inget tjafs om saken? Eller?? Är det bara jag som tycker så här.. Är jag för hård? Vad säger ni andra?
Mad as snow- tröst är väl kanske inte de hon söker de gångerna i början när hon sprang upp och ber och kastade ut saker från hennes rum, mer testande av gränser. Tror inte vi behöver säga detta längre för hon kommer inte ut till oss längre. Hjärtat höll på att brista första natten men sen tänkte jag att jag lär henne somna själv vilket kommer stärka henne. Jag själv har skitsvårt att sova själv och jag samsov som liten...
I övrigt tror jag att det är bra med rutiner på att man alltid plockar upp efter sig, dukar ut efter maten och så vidare. Men det som kallas "trots" i den här tråden har ofta ett syfte och en mening och barn måste få öva på att säga "nej" också. Att inte alltid göra exakt som de är tillsagda eller vana att göra. Det är en balansgång alltihop, men "nolltolerans" är inget ord jag är förtjust i när det kommer till barnuppfostran. Barn är inga robotar, utan människor som vi och alla konflikter och allt "trots" är verkligen inte av ondo, tvärtom.
Taitas- du får tycka vad du vill, vi känner båda att detta är rätt. Vi ligger ju och läser aha och gosa innan vi säger godnatt.
Hejja TS! Jag tänker precis likadant som du!
