Augustibebis 2012
Spännande ändå Blomsterfröna!
Men håller det i sig tänker jag iaf åka dit. Är det inte på riktigt får de skicka hem oss igen eller så tar vi in på patienthotellet.
Spännande ändå Blomsterfröna!
Men håller det i sig tänker jag iaf åka dit. Är det inte på riktigt får de skicka hem oss igen eller så tar vi in på patienthotellet.
Blomsterfröna - det tar nästan en timme dit så jag vill inte ha monstervärkar i bilen eller riskera att föda i bilen. Mina två tidigare förlossningar har tagit ganska lång tid så än törs jag avvakta, men åker som sagt hellre in för tidigt än för sent. Skönt för dig att ha nära och kunna slappna av hemma.
Nu har det lugnat ner sig lite för mig men än håller det på så jag håller tummarna!
Albasmamma - ja, det är sunderbyn. Låter bra! Jag är oxå nöjd med de jag haft tidigare, dock hade de lite mycket att göra sist och skiftbyte så jag minns inte vem jag hade då. Första gången hade jag Elisabet Palo, hon var kanonbra.
Nu har det satt igång ordentligt igen, sista fyra värkarna har gjort riktigt ont, även i magen. Det gör mer ont för mig när jag sitter ner. Vi åker nog snart...
Tack hörrni, men nu går jag besviket och lägger mig. Verkar som skruttungen har ändrat sig och vill stanna ett tag till. Sjukt besviken men vad ska man göra...värkarna har i princip försvunnit...
Jo, Piteå.
Vi åkte aldrig in. Men det har börjat om igen och jag kan inte längre ligga i sängen. Har iaf sovit 1-2 timmar. Hoppas det blir som för dig Albasmamma.
Tråkigt Blomsterfröna, men kanske det startar upp för dig igen oxå.
Ni är så snälla som hejar på mig. Dessvärre är vi ff hemma. Klockan 6 somnade jag tillslut om och sov till 9.30. Sen dess har jag inte haft en värk. Kvar är en ihållande smärta i ljumskarna, ryggen och nedre delen av magen. Alltså som riktigt mycket träningsvärk. Men jag ger inte upp, det kanske börjar om igen.
Så klokt Lindhaz! Att åka i väg menar jag.
Mina barn är hos mina föräldrar och min mamma tror stenhårt på att jag ska föda när som helst, hon tycker inte att de ska komma hem igen. Det blir vääääldigt långtråkigt! Skickade ut gubben i garaget så vi slipper sitta och titta på varandra som några fån och sucka. Imorgon börjar min 6-åring skolan och min pappa har tänkt följa med honom. De är så snälla men jag får lite prestationsångest. Tänk om inget händer...? De kan ju inte bo där hur länge som helst, det vill jag inte heller.
Chalelotten - Håller med dig, det är väldigt skönt att få skriva av sig här. Spelar ingen större roll om någon läser det, bara man får ut det.
Läste lite på babycenters hemsida och fick lite tröst av dessa ord iaf: "För vissa kvinnor börjar och avstannar latensfasen flera gånger, medan den hos andra övergår i den aktiva fasen utan att avstanna" (NCCWCH 2007).
Lindhaz - väldigt segt. Dagen har gått ut på att vänta. Nu ikväll ringde jag fl igen för att höra vad jag ska göra, blir ju helt slut av dessa förvärkar som inte leder till något. Går inte att sova. Hon sa att jag skulle ta fyra Alvedon och gå och lägga mig. Imorgon får jag komma in på undersökning och ev hinnsvepning. Känns ingen skillnad med alvedonen och jag kan omöjligt sova. Det moler på så hemskt i ryggen och ljumskarna.
Håller tummarna för dig imorgon, att du får utdelning av hinnsvepningen!
Stort grattis EmelieOfGbg och LillJag! Så härligt!
Randiga Rut - Fy bubblan för de där +dagarna. Stackare! Hoppas att det är över snart, det måste det ju!
Husmodern - Hoppas det hänt något för dig och att du kan få lite hjälp på vägen idag hos BM.
Challelotten - Lycka till idag! Håller tummarna!
Lindhaz - Wow, öppen 3-4 cm?!
Då kan det inte vara långt bort. Eller vad sa BM? Spännande! Hoppas det blir allvar snart.
LiJon - Oj! Inte kul. Så du kan inte få något riktigt svar vad det beror på?
Själv var jag in på förlossningen i natt. Tog ju fyra alvedon (enligt fl rekommendation) och gick och la mig, det resulterade bara i starkare värkar och jag kunde omöjligt somna. Så jag tänkte, det får bära eller brista, nu åker vi. På vägen in blev de ännu starkare och kom med ca fyra minuters mellanrum. Jag blev helt lycklig och började gråta för nu kändes det som att det var på riktigt. Vi kom in i ett rum och fick ligga med ctg. Under en halvtimme hade jag EN värk! Ghaa! Fick värsta prestationsångesten! Jahapp....kul! BM kom in och gjorde en undersökning och det visade sig att INGENTING hade hänt! Tappen var så långt bak att hon inte kunde få tag i den, bara känna att den var där. Hon hade tänkt dra fram den, men nådde alltså inte. Jag bad om en sovdos och så begav vi oss besvikna hem. Dock fungerade sovdosen och jag har sovit som en gris i natt. Nu orkar jag inte hoppas mer, har hämtat hem hunden och barnen kommer snart. Ska bli så skönt att få något annat att tänka på.