Augustibebis 2012

Karo77: underbart!! :)

Min man gillar ananasskivor på burk, har märkt att jag nästan klöks av den doften. Blä!

Jag har haft ätstörningar när jag var yngre och fastän jag kommit över det så tycker jag fortfarande det känns jobbigt att gå upp i vikt (i vanliga fall alltså). Nu när jag är gravid tycker jag fortfarande det är scary, det är svårt att trolla bort hjärnspökena men jag försöker tänka ungefär som du. Jag försöker att äta sunt för det allra mesta (jag menar IBLAND så råkar det ju bli kebab tex ) och så är jag ute och går mycket. Ska skriva in mig på gymet och komma igång ordentligt där också. Så länge jag äter bra och tränar så ska jag försöka strunta i vad vågen visar. Men tyvärr kan jag helt och fullt förstå de som är rädda för att gå upp för det är nåt jag själv får tampas med. 
Jag skulle såklart aldrig banta eller nåt liknande under graviditeten, det kanske va det de gör och det är ju direkt ohälsosamt, men jag försöker helt enkelt bara tänka på att inte äta för två. Så KANSKE, om man har tur, det inte blir massa kilon att gå ner när bebben är ute. 
Tror mycket av min noja har med mamma att göra. Hon var smal innan hon fick mig men under graviditeten så blev hon överviktig och hon har förblitt överviktig sen dess. Det är min stora skräck.  

Gadget: ja jag förstår vad du menar. Jag tänker precis så, att 10 kg är det normala och att allt där över är ett slags misslyckande. Inser ju att det inte är så eg och att alla går upp olika men 10 kg känns som nån slags smärtgräns ändå. :( min kompis skröt så i helgen över att hon minsann bara gick upp 7 kg. Tycker det låter lite men kände ändå att jaha, det är det man ska sikta på eller?
Har faktiskt pratat med min bm om dessa tankar. Hon sa också att det är olika men för att generalisera så rekommenderar de mellan 10-15 kg. Sen är det inte hela världen om man bara går upp 8 eller om det råkar bli 30, sa hon.
Nä jag försöker tänka sunt på saken, äta nyttigt och bra för bebis och sen träna så får väl vågen bli vad den blir. Jag äter nog med bättre nu än innan. Mer varierat och oftare. Det hjälper ju mig på traven också att jag ratar sötsaker och har extra sug på surt och fisk; då blir det mer frukt och mindre godis. Jag tackar så länge det varar! ;)

A R: va härligt! Och fint att de vill vara delaktiga! :)

Aprilia: min växtvärk har också blivit annorlunda. Som nån sa så sticker, hygger och drar det liksom. Obehagligt men antagligen helt normalt.
Hur mycket har du gått ner i vikt? Tycker du gör rätt som kontaktar någon och då menar jag främst för oron. Inte bra för varken dej eller bebis att oroas så mycket!

Saajmon: du hade någon länk till nån sida där man såg lite datum och vad som händer undan för undan. Kan du länka den igen? :)
 

Jamen se! Det var ju den!  Tack!

Haha! USCH!! 

Ni som har barn sen innan, hur länge brukar man orka jobba?

Jag pluggar ju, men hittade ett extrajobb som jag tänkte söka. Känns dock så lustigt att söka nåt nu, magen syns ju. Undrar om man ens har en chans liksom?! Funderar lite på hur länge man vågar säga att man är tillgänglig liksom...