Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.

Anonym (Superledsen)

Äldre 5 Jan 17:50
391 svar

Visa endast Anmäl

Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.

Jag och min sambo har varit tillsammans i fyra år och bott ihop över tre av dem. Vi är över 35 båda två. Vi har en liten på elva månader som är vårt allt. Ok, vi har haft det lite upp och ner på sistone- men inget allvarligt. Sånt groll som sambos har. Vi är båda speciella på vårt sätt om man säger så. En av min sambos stora känslomässiga problem är hans misstänksamhet och oförmåga att lita på folk. Han har framförallt ett längre förhållande bakom sig som slutade illa pga hennes otrohet. Men jag har så vitt jag vet ALDRIG gett honom skäl att misstro mig. Jg har knappt varit ute på fyra år ( av eget val). Men så i en helt vanlig dispyt idag så kommer det fram att han haft tvivel länge och vill göra faderskapstest. Jag blev så jävla sårad och ledsen att jag spydde. Och nu vet jag inte hur jag ska kunna gå framåt. Testet är beställt, kommer nästa vecka, men vad gör det? Detta är ett fullständigt misstroendevotum av mig, jag blir illamående bara jag tänker på det. Trots att jag ju vet vad testet kommer att visa. Jag har varit 150% trogen, sådan är jag som person. Skulle aldrig falla mig in attara otrogen och det sårar mig som fan att han kan tro det! Fan jag älskar honom, och har har så många bra kvaliteer, men hur fan går man vidare efter något sånt här? Han har sagt att han tar på sig att be om ursäkt för misstro om testet visar att liten är hans, men som sagt- hur ska JAG nu kunna lita på honom??
- «
- ‹
- Sida 15 av 38
- 9
- 10
- 11
- 12
- 13
- 14
- 15
- 16
- 17
- 18
- 19
- 20
- 21
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.
Åsa

Äldre 6 Jan 01:46
#141

Visa endast Anmäl

Lugn i stormen: Mitt första resonemang var om partner är "normal" ja. Då är det upp till partnern att bedöma om det är ett för henne acceptabelt beteende att begära faderskapstest i ett fast förhållande eller ej.

Om han har psykisk problematik är det under alla omständigheter kontraproduktivt att "leka med" i hans nojor. Ingen åtgärd kommer att hjälpa mer än tillfälligt och nojorna byggs bara på om omgivningen låter honom styra.
Anonym (Lugn i stormen!)

Äldre 6 Jan 01:48
#142

Visa endast Anmäl

Åsa skrev 2012-01-06 00:59:07 följande:
Om det inte handlar om henne som person så skiljer han ju inte på henne och vilken kvinna som helst därute. Smickrande...
Anonym (Lugn i stormen!) skrev 2012-01-06 00:48:59 följande:
Han har ju själv ett psykologiskt problem han mår väldigt dåligt över. Om detta testet kan få honom att må bättre i SIN "SJUKDOM" så är det väl det jättebra?

Du måste lära dig att hans psykiska problem inte har med dig att göra utan är ett problem/sjukdomstillstånd HAN lider av.
OM denne man skulle lida av verklighetsfrämmande idéer (har detta utsagts så har jag missat det) kommer ett faderskapstest troligen inte att lösa något i det långa loppet; då flyttas fokus snabbt till någon annan aspekt. Är testet verkligen tillförlitligt? Varför gick hon med på det? Kan hon ha varit otrogen även om han är far till just detta barn? etc etc. Att spela med i nojorna hos någon med bristande verklighetsuppfattning är att göra honom/henne en otjänst.
Det handlar om honom själv och inte om någon kvinna överhuvudtaget. Det handlar om ett problem HAN har. Det är inte säkert att han överhuvudtaget är orolig över att hon ska ha varit otrogen, utan mer en oro att älska någon annans barn så otroligt mycket som han inte visste var möjligt. En rädsla över att den kärleken en dag ska tas bort och då har fantasin vandrat iväg.

Det finns många orsaker till att känna en sådan oro. Något även en kvinna kan göra trots att det är hon som burit barnet och självklart logiskt vet att någon annan kvinnas barn inte kan hamna i hennes mage.
Det måste verkligen inte handla om oro över vem partnern hoppat i säng med. Det är känslor och kärlek, så kraftigt som han aldrig tidigare upplevt.
Anonym (Lugn i stormen!)

Äldre 6 Jan 01:50
#143

Visa endast Anmäl

Anonym (för test!) skrev 2012-01-06 01:20:47 följande:
Nu blir jag väl lynchad men jag är man och kommer absolut att kräva ett faderskapstest när våran är född, jag har inga misstankar alls men jag vill självklart ha det på papper så att allt är 100% och inga oklarheter existerar.

Jag anser att alla, kvinnor som män och framför allt barnen, har rätt att få såna bevis.

Men jag förväntar mig inte att kvinnor ska förstå detta till 100%, tror inte det går eftersom ni får ett bevis naturligt och då förstår jag om det blir svårt att greppa hur män kan känna.

Har läst undersökningar om att det var en hel del barn som hade en annan pappa än de själva trodde och så ska det inte behöva vara anser jag. Det är inte rättvist mot någon.
Jag tror att många många känner som du - men knappt vågar tänka tanken och ännu mindre prata om den.
Anonym (Lugn i stormen!)

Äldre 6 Jan 01:58
#144

Visa endast Anmäl

Åsa skrev 2012-01-06 01:46:15 följande:
Lugn i stormen: Mitt första resonemang var om partner är "normal" ja. Då är det upp till partnern att bedöma om det är ett för henne acceptabelt beteende att begära faderskapstest i ett fast förhållande eller ej.

Om han har psykisk problematik är det under alla omständigheter kontraproduktivt att "leka med" i hans nojor. Ingen åtgärd kommer att hjälpa mer än tillfälligt och nojorna byggs bara på om omgivningen låter honom styra.
Om förhållandet ser ut som TS beskriver är det ju trots allt en självklarhet att det finns ett problem hos mannen som inte har ett dugg med tillit att göra.
Men jag tror också att även mamman har en del att jobba med, för att reagera så hysteriskt tyder ju även det på att det finns en bakomliggande orsak. Finns det inte så tar man upp det till en diskussion, man blir då inte så förtvivlad att man gråter i många timmar. Särskillt inte om man från början är medveten om att partnern har den här typen av problem.

Om det är rätt att göra testet eller inte vet varken du eller jag. Därimot vet vi ju att de söker hjälp genom familjeterapi och att han inser att han har problem att bearbeta.
Personligen tror jag inte att detta test gör varken bu eller bä för hans problem, men att hjälpen de får kommer att göra gott för dom båda.
Velour

Äldre 6 Jan 01:59
#145

Visa endast Anmäl

Anonym (för test!) skrev 2012-01-06 01:45:37 följande:
Tycker du inte att alla barn har rätt att till 100% (inget tjat nu om att ett test inte är 100%igt alla vet jag vad jag menar ändå och alla vet att den som gnäller på detta enbart vill mucka gräl) veta vem deras pappa är? Borde inte det räknas som en mänsklig rättighet nästan? Att ingen ska behöva tvivla på sitt ursprung?

Och jag vet ju att det är mitt barn :) Jag litar ju på min fru.
Men det vet jag ju inte om vårt barn gör om 40 år?
Och jag vet ju också att det existerar fall där mannen inte är far till barnet utan att veta det och för att i framtiden kunna förhindra såna tragedier så ställer jag i avantgardet för att göra faderskapstest till normalitet.
För alla människor har rätt att veta sitt ursprung.
Jag ser det inte ens som du ser på saken...än mindre att jag tänker i termer om rättigheter angående gener...
Åsa

Äldre 6 Jan 02:01
#146

Visa endast Anmäl

Anonym (Lugn i stormen!) skrev 2012-01-06 01:48:33 följande:
Det handlar om honom själv och inte om någon kvinna överhuvudtaget. Det handlar om ett problem HAN har. Det är inte säkert att han överhuvudtaget är orolig över att hon ska ha varit otrogen, utan mer en oro att älska någon annans barn så otroligt mycket som han inte visste var möjligt. En rädsla över att den kärleken en dag ska tas bort och då har fantasin vandrat iväg.

Det finns många orsaker till att känna en sådan oro. Något även en kvinna kan göra trots att det är hon som burit barnet och självklart logiskt vet att någon annan kvinnas barn inte kan hamna i hennes mage.
Det måste verkligen inte handla om oro över vem partnern hoppat i säng med. Det är känslor och kärlek, så kraftigt som han aldrig tidigare upplevt.
Mycket möjligt. Men finns det en sådan djupgående problematik löser troligen ett faderskapstest inte dem mer än på kort sikt och det kan som sagt direkt motverka syftet att "hjälpa" honom liksom annat medlöpande i någons nojor.
Sedan, oavsett om det är sjukdom inblandad eller ej, är det inte för mig en självklarhet att partnern skall acceptera något h*n är direkt obekväm med "bara" för att det beror på den andr*s ärftliga eller förvärvade psykiska bagagre.
Anonym (Lugn i stormen!)

Äldre 6 Jan 02:01
#147

Visa endast Anmäl

Velour skrev 2012-01-06 01:59:01 följande:
Jag ser det inte ens som du ser på saken...än mindre att jag tänker i termer om rättigheter angående gener...
Det har nog mer med olika grader av kontrollbehov där. Att ha det man redan vet på papper (som man har med allt annat i vårt byråkratiska land)
Anonym (för test!)

Äldre 6 Jan 02:06
#148

Visa endast Anmäl

Velour skrev 2012-01-06 01:59:01 följande:
Jag ser det inte ens som du ser på saken...än mindre att jag tänker i termer om rättigheter angående gener...
Det behöver du inte göra, som sagt jag vet att kvinnor ofta ha svårt för att sätta sig in i såna känslor eftersom de kan vara helt säkra naturligt. Sen är det ju också individuellt, alla människor har ju olika grader av empati.
Så du behöver absolut inte förstå, jag tycker inte sämre om dig för det.
Men för mig är det viktigt och jag hoppas att fler och fler män inser det i framtiden :)
Velour

Äldre 6 Jan 02:09
#149

Visa endast Anmäl

Anonym (för test!) skrev 2012-01-06 02:06:12 följande:
Det behöver du inte göra, som sagt jag vet att kvinnor ofta ha svårt för att sätta sig in i såna känslor eftersom de kan vara helt säkra naturligt. Sen är det ju också individuellt, alla människor har ju olika grader av empati.
Så du behöver absolut inte förstå, jag tycker inte sämre om dig för det.
Men för mig är det viktigt och jag hoppas att fler och fler män inser det i framtiden :)
Menar du att jag har låg grad av empati?
Barnvagnsdragare

Äldre 6 Jan 02:21
#150

Visa endast Anmäl

Anonym (Lugn i stormen!) skrev 2012-01-06 01:41:02 följande:
Ditt första stycke bygger på en fullt frisk person.
Är deras förhållande så som TS beskriver, vilket iallafall jag utgår ifrån så är det självklart (vilket TS även antyder) att han harsjukliga problem han behöver hjälp med. Vilket han/dom ju trots allt också ska få. Han inser ju att det är just han som har problem och måste jobba med sig själv.

Det TS måste göra är lära sig att INTE ta detta personligt då hon inte alls är involverad i hans problematik. Familjerådgivningen kommer att hjälpa honom till rätt hjälp om de inte klarar av det själva.
Men det allra, allra viktigaste är att TS ser att hon inte är ett dugg delaktig till hans misstro. Han tror ju egentligen inte alls på detta själv utan det är ett sett att gardera sig på för att slippa gå runt och känna en oro över att det barn han älskar inte är hans -trots att grund helt saknas. Det är ett sätt att försöka få må bra och släppa den där klumpen.
He he he familjerådgivning he he he, vad gör de ??? de bara lyssnar men kommer inte tlll några lösningar de får man själv säga). De hjälper en bara vid rådgivning som egentligen inte leder någonstans mer än att den andre föräldern blir rädd pga av namnet social rådgivning.

«
‹
Sida 15 av 38
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.

Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.

INNEHÅLL