• Anonym (Superledsen)

    Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.

    Jag och min sambo har varit tillsammans i fyra år och bott ihop över tre av dem. Vi är över 35 båda två. Vi har en liten på elva månader som är vårt allt. Ok, vi har haft det lite upp och ner på sistone- men inget allvarligt. Sånt groll som sambos har. Vi är båda speciella på vårt sätt om man säger så. En av min sambos stora känslomässiga problem är hans misstänksamhet och oförmåga att lita på folk. Han har framförallt ett längre förhållande bakom sig som slutade illa pga hennes otrohet. Men jag har så vitt jag vet ALDRIG gett honom skäl att misstro mig. Jg har knappt varit ute på fyra år ( av eget val). Men så i en helt vanlig dispyt idag så kommer det fram att han haft tvivel länge och vill göra faderskapstest. Jag blev så jävla sårad och ledsen att jag spydde. Och nu vet jag inte hur jag ska kunna gå framåt. Testet är beställt, kommer nästa vecka, men vad gör det? Detta är ett fullständigt misstroendevotum av mig, jag blir illamående bara jag tänker på det. Trots att jag ju vet vad testet kommer att visa. Jag har varit 150% trogen, sådan är jag som person. Skulle aldrig falla mig in attara otrogen och det sårar mig som fan att han kan tro det! Fan jag älskar honom, och har har så många bra kvaliteer, men hur fan går man vidare efter något sånt här? Han har sagt att han tar på sig att be om ursäkt för misstro om testet visar att liten är hans, men som sagt- hur ska JAG nu kunna lita på honom??

  • Svar på tråden Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.
  • hedersknyffel
    Anonym skrev 2012-01-05 21:10:41 följande:
    Du förtjänar ett bättre liv och en bättre man än någon som misstror dig så här otroligt mycket. Han är så respektlös!!! Bottenlöst!
    Snälla TS, ta tillvara på ditt liv på bästa sätt. Kompromissa inte bort din lycka. Ett förhållande utan tillit väger väldigt lätt. Det finns så många fantastiska män därute som skulle dyrka dig. Nöj dig inte med mindre!
    Kolla runt lite på den här sajten så kommer du finna så många respektlösa, bottenlösa kvinnor, som inte har tid med annat än att snoka på sin man och sitta på familjeliv. Sprid ordet: Era män är värda något bättre, nöj er med med någon mindre!
    Det sista som lämnar kroppen är humorn...
  • mion

    Jag tycker det är bra att ni gör det här ts,o tänk på att det är nåt hos han som måste fixas innan han/ni kan gå vidare,det är hos han problemet är o det måste han få hjälp med =) bra lösning ni kommit fram till lycka till

  • Anonym
    The past is now skrev 2012-01-05 20:49:50 följande:

    Jag tycker så här: Har man rent mjöl i påsen så har man ingen anledning att må dåligt och bli arg. Jag har sagt till båda fäderna att skulle dom öht tvivla så varsegod, jag välkomnar det. JAG är ju säker men karl kan inte det.


    Fast misstros man så mår man dåligt över det och blir arg med. Hur säker man än är så är just känslan av att misstros hemsk.
  • Fanny b
    Anonym (Superledsen) skrev 2012-01-05 18:35:54 följande:
    Tack alla för svar. Problemet för mig är att jag känner mig så JÄVLA kränkt. Jag e en jäkligt bra människa, trogen. Och att han kan tro att jag är så kallsinnig och beräknande att jag under en hel graviditet ( och ett jobbigt missfall innan det) och i snart ett år nu efter kan ljuga honom rakt upp i ansiktet! Att jag skulle kunna vara så beräknande, hur kan han tro det efter fyra år ihop?!? Det är det jag menar med att jag inte kommer lita på honom- hur ska jag veta att provsvaret blir slutet på misstänksamheten? Kanske tror han jag knullade runt dan innan eller efter liten blev till, bara hade tur att jag prickade " rätt dag" eller nåt. Suck. Han såg absolut hur ledsen jag blev. Och hörde när jag spydde. :(. Jag gråter fortfarande bara jag ser honom. Efter sju timmar. Vad jag menade med att vi haft det lite hafsigt på sistone var inte alls något så stort att vi bodde isär eller så- som sagt vanligt groll. Jag har kobbat på honom att släppa sina pålitlighetsproblem mm. Har väl varit sådär med lusten efter barn oxo, och jag har väl varit lite hormonell (ammar ej mer) och gnällt på honom om småskit ovanligt mkt. Thats all!! Jag vet att hans ex svek honom, och han har väl haft det sådär innan dess, men vem har inte det? Och borde inte fyra år och ett barn räcka? Jag känner mig så jävla ledse, kränkt och förödmjukad. Ska tilläggas att han e en bra kille, riktigt bra annars. Superbra pappa,en klippa.

    Jag förstår dig. Jag tror heller inte lösningen är ett faderskapstest genomförs, för det är ju ingen garanti för att du inte är otrogen. Även om man kan bli negativt påverkad av det tråkiga saker man får gå igenom så bör man ta ansvar för sig själv och sina känslor. Om man blivit sviken av tidigare partners är det naturligt att man försiktig i början av nya relationer, man kan välja att ta det försiktigt etc, men ens partner ska inte behöva känna att det är dennes ansvar att se till den osäkre parten ska bli mera säker.

    Eftersom som du mår dåligt av detta tycker jag inte ska gå med på faderskapsprovet, med undantag för att din sambo är villig att gå i terapi.

        
  • Mellamella

    Jag förstår att du är sårad, det hade jag också blivit. Jag tror din sambo behöver hjälp med att ta tag i sina problem och sin misstänksamhet. Även om testet visar att barnet är hans så kan han ju fortfarande misstänka otrohet, och det känns knappast sunt att ständigt gå runt och oroa sig för det. Hans förra flickvän svek honom, men det ger honom ingen rätt att behandla dig såhär.


    Thats my story and I'm sticking to it. www.mellas.se/
  • Anonym
    The past is now skrev 2012-01-05 21:23:49 följande:

    Inte under graviditeten..när barnet är nyfött är barnet inte lik någon egentligen..utan utseendet/likheten kommer senare så då kan jag nog tycka att det är konstigt om inte barnet är ett uns lik sin far. Men endå så är det ju inget att hetsa upp sig över tycker jag iaf.

    Men självklart är vi ju olika..  

      

    Varför ät de konstigt om barnet inte blir lik pappan? Jag vet barn som är kopior av sina pappor men inte har någon likhet med mamman och de är ju inte konstigt eller?
  • Anonym (Blä)

    Angående det här med faderskapstest och att de borde vara obligatoriska... Jag kan tycka att de borde vara det, men just nu är de inte det! Därför blir ett krav på faderskapstest en misstroendeförklaring mot kvinnan. Jag hade rätt svårt att förklara detta för min sambo som redan innan vi skaffade barn gjorde klart för mig att det skulle göras faderskapstest på kommande barn "inte för att han inte litade på mig, utan för att det borde funka så i samhället", men till slut verkar det ha gått in. Om vi ska kunna ha en relation så måste vi helt enkelt kunna lita på varandra.  

    Nu blev det inget faderskapstest för vår del, men med tanke på att barnet utseendemässigt än så länge är typ 100% jag så unnar jag nästan honom ett test för att få lite bekräftelse. =)

  • Åsa

    Hade min man velat göra faderskapstest hade han fått göra det men jag betvivlar att jag velat fortsätta med honom efter det; betraktar en sådan begäran som en misstroendemarkering, att man inte tror att partnern är ärlig och en partner som saknar förtroende för mig tror jag inte jag skulle vilja ha.

    Tycker inte det håller alls med att det inte gör något om man vet med sig att man inte varit otrogen. Inte sjutton skulle jag jobba kvar hos en arbetsgivare som begärt utredning om utifall jag stulit pengar till exempel eller valt ut mig för att lämna drogprover. En annan sak om det vore rutin som omfattade alla eller valdes ut med slumpgenerator.

  • mion
    Åsa skrev 2012-01-05 23:01:53 följande:
    Hade min man velat göra faderskapstest hade han fått göra det men jag betvivlar att jag velat fortsätta med honom efter det; betraktar en sådan begäran som en misstroendemarkering, att man inte tror att partnern är ärlig och en partner som saknar förtroende för mig tror jag inte jag skulle vilja ha.

    Tycker inte det håller alls med att det inte gör något om man vet med sig att man inte varit otrogen. Inte sjutton skulle jag jobba kvar hos en arbetsgivare som begärt utredning om utifall jag stulit pengar till exempel eller valt ut mig för att lämna drogprover. En annan sak om det vore rutin som omfattade alla eller valdes ut med slumpgenerator.

    allt är inte svart el vitt....
  • hedersknyffel
    Anonym skrev 2012-01-05 22:13:49 följande:
    Fast misstros man så mår man dåligt över det och blir arg med. Hur säker man än är så är just känslan av att misstros hemsk.
    Tur att inte inte en bråkdel av alla misstrodda här på FL får reda på det! 
    Det sista som lämnar kroppen är humorn...
Svar på tråden Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.