Hej på er!
Vår underbara dotter Enja tittade ut redan i v 31+0 och har nu hunnit blivit 4 veckor gammal.
Det skulle vara kul att samla fler prematurföräldrar i den här tråden så vi kan följa varandras bebisar och ge stöd och råd till varandra! =)
Både text och bilder är varmt välkomna i den här tråden! 
sen måste jag säga att det känns hoppfullt för min lilla stjärna fast hon är lite mindre än några här. men hon är så stark. behöver vänta ut hennes lungor bara. tänk att hon bara är i v 27 nu, klart lungorna inte är klara fast jag hann få 2 lungmognads sprutor. måste tänka " det är inte för evigt" bara kanske tills hon skulle kommit igentligen. hon får "bakas" färdig i kovösen istället :) kram
Tack så mycket alla 
Mina flickor har fått namnen Elvira och Amanda 
Shiri: I vilken vecka kom Enya? Hade hon några problem?
Här är Amanda utan CPAP när dem skulle kolla hennes näsa:
och storasyster Elvira:
vad fina tjejer
Wokatz skönt att du säger fråga och undra om syftet. Kände mig som en skitjobbig mamma igår när jag la mig i. Har inte orkat det innan men nu när man lärt känna Helmisen har jag mycket synpunkter och undrar varje grej de gör. Och förklarar för nya hur han visar vad han vill och att nu är han minsann rosslig och behöver sugas ;o)
Vilka söta tjejer strong! Och så mycket hår och gulliga namn. Var de i lördags de kom?
Idag ska de försöka få till ett ultraljud och se om ductus håller på att stängas. Hoppas det gör det själv eller med medicin. Känns som mina nerver skulle gå av om de skulle behöva operera honom.
wockatz, din blog var en av dem som fick mig att börja en egen, borde ha tipsat om den men valde att ta så tidiga bloggar som möjlig för det är viss skillnad att föda i v. 28 som vi och 23... men visst borde jag ha tipsat om din också särskilt viktresan i mitten den gillar jag.
Underbara tjejer och härliga namn, vi hade också Elvira bland förslagen.
Håller tummarna att de inte behöver operera Helmer, men vet att det brukar gå fint när de gör det.
Sen vill jag åter igen sägaorkar ni och om barnen är starka nog så är hud mot hud underbartpåfrestande men bra för både barn och förälder, vi märkte tydligt hur både Enyas och hennes rumskamraters värden blev bättre av att ligga på sina föräldrars bröst,
Mycket kortfattat kan jag skriva om Enya att hon plockades ut i v. 28+6 och vägde 1005g, jag han få kortisånet och hon andades själv. Hon hade cepap de första två dagarna och hade ett minimalt syrebehos som satt i till och från till v. 35+ 1 i början hade hon navelkateter och massa sladdar, vi låg först på Östra och sen på NÄL fram till v. 36+6 hon har dock klarat sig klarat sig mycket bra dock med vissa magproblem. hon har två små hål i hjärtat som de inte kommer göra något åt och inte haft varesig infektioner eller hjärnblödningar ;) när hon började äta var det kärlek vid första ögonkastet och blev av med sonden 35+4. En mycket tuff tjej
Resan var bland det mäst lärorika men svåraste jag varit med om med upp och nergångar. Man får sällan svar och två dagar innan hon togs av övervakningen (v 35+3) sa de att det kunde ta flera veckor innan vi blev av med övervakningen, veckan därpå var vi utskrivna. Förvirrande... så bli inte förvånade om ni får luddiga svar, saker vänder fort på NEO och det är barnen som bestämmer inte vi och inte läkarna. mer om detta kommer att komma på min blog, när jag hjunnit skriva om det..
Ja det där med snabba svängningar känner jag igen. Lärde mig det när vi skulle bli av med respiratorn. Först till helgen sen inte sen imorgon sen inte på ett par dar och så ringde vi morgonen efter och då skulle det ske.
Idag är vår Helmis lite piggare. Men lite svajjig i syret men ska börja få medicin för ductus. Hoppas hoppas att det funkar.
Längtar så till vi ska få sitta hud mot hud.
Lisen- Grattis till din Helmis :)
Beklagar till ängeln som inte klarade sig :( Det så ont i hjärtat när jag läste de! :(
Vår pluttis hade också Ductus men den syntes inte i början utan efter några veckor hörde de ett blåsljud.. Vi var väldigt oroliga, men den stängdes av sig själv.
Jag håller med om att det är lite hopp fram och tillbaka på neo. De sa till oss att han skulle ligga i kuvös 1-2 v, han låg bara 4 dagar, sen fick han komma ut till oss över dagen, innan dagen är slut säger de att han kan sova hos oss.. Vi blev väldigt paffa.. Först fick vi veta att vi skulle ligga på neo till början på maj, men fick åka hem i mitten på april :) men sen är det självklart barnet som avgör takten.
Lycka till till alla som fått nyligen!
Hej igen, jag blev uppmärksammad på att jag råkat länka fel när det gällde min blogg, det är shirienya.blogspot.com med ett g inte två som däruppe... hur går det för våra nykomlingar?
hälsningar Shiri
Idag är en riktig skitdag! Tröttheten börjar ta ut sin rätt och ensamheten/instängdheten börjar bli riktigt jobbig... Jag tror också att jag fått någon slags orestationsångest vad det gäller amnngen. Det är på den det hänger om vi ska få åka hem snart eller inte... Elias suger sämre och jag pumpar mindre mängder och det är ju så stressande. Och sen alla utifrån som frågar om man får åka hem snart... Vi kommer att åka hem tids nog, men det känns bara jo bigt att få frågan hela tiden. Idag är dessutom dag 12.... Med förra sonen åkte vi hem dag 12... 12 dagar kanske inte låter långt för många av er men det känns som en evighet! Det var ju inte så här det skulle vara... jag vill ju vara hemma hos familjen! Ursäkta, behövde bara skriva av mig lite....