Hej på er!
Vår underbara dotter Enja tittade ut redan i v 31+0 och har nu hunnit blivit 4 veckor gammal.
Det skulle vara kul att samla fler prematurföräldrar i den här tråden så vi kan följa varandras bebisar och ge stöd och råd till varandra! =)
Både text och bilder är varmt välkomna i den här tråden! 
hej ! jag beklagar verkligen sorgen :(
min sofia mår faktiskt väldigt bra just nu. för det måste jag säga att hon gör. inga nålar inge dropp ja ni vet ect. hon har den jäkla tuben kvar så lungorna behöver utveckla sig ytterligare då. men hon klarar cpap 4 tim som redan lite ansträngd då.
hon har nu 2 gånger haft en förmåga att harkla tuben till fel läge / strupe så syresättningen och pulsen försvunnit nästintill helt och början på att bli helt vit och vem står och panikar i all högsta grad och biter på naglarna. båda gångerna legat på mitt bröst. andra gången fick hon ligga kvar så kunde hålla hennes hand och sånt vilket kändes väldigt bra. ni förstår säkert hur jag menar.
i torsdags vart det mätning igen 35,5 cm lång +1,5 cm och huvudet 25,5 cm +1 cm=) och nu ska ni få höra på en som blivit en riktig tjockbulle 1116 g vägde hon idag :D det är ju helt fantastiskt =D
dag 24 avklarad nu <3
Angelica1991:
Hon är jättefin! 
Skönt att slippa infarter och hoppas det går fortsatt bra med cpapen.
Härligt vikt, när Moa var lika lång var hon nere på 913 som lägst...
Sköt om lilltjejen och dig själv, glöm inte dig själv. Kram
instemmer med wockatz, underbart fin o härligt att följa utvecklingen! Heja Sofia
Angelica: Så duktig liten tös du har 
Vad är det hon har på kinden?
Mina flickor har blivit flyttade från Lund till Helsingborg p.g.a. platsbrist i Lund. Var jättenervös och orolig när transporten gick. Värst var att åka ifrån med Elvira när Amanda skulle flyttas sen. Körde bakom ambulansen hela vägen, dem körde lugnt och fint och allt gick bra. Amanda kom 3 oroliga timmar senare men allt gick bra med henne också.
Elvira växer på bra men Amanda som har haft det svårare med det mesta växer inte lika bra 1036g vägde hon i förrgår och Elvira 1226g igår, idag är dem 31+2. Man ser att det blivit större skillnad mellan dem. Idag gjorde dem ett syrabas test och Elvira hade lågt HB så hon ska få blod antagligen kommer Amanda få blod på onsdag för hon låg på gränsen och då skulle ett nytt test tas. Elvira har under veckan i helsingborg gått från 40% syrgas till 21% som är lägsta ju
Båda har fått svullna och geggiga ögon så blir ögondroppar med!
Måste säga att jag är så enormt trött på sjukhus redan nu 
Ändå har vi många veckor kvar. Känns som en evighet!!!!
Ja Tack det är hon. om du tänkte på översta bilden med cpapen så är det märke efter tejp när hon haft respertor. dom hade fått akut dragit av tejpen för hon extuberat sig 2 dagar i rad. sen dels för hon haft tejp så länge så huden har blivit öm. :) hon envisas med att andas själv hela tiden. så nu i går kl 14: fick hon sin nya maskin "nava". resperatorn är borta hihi. grinade nästan när dom stängde av den. var så glad. nu får Sofia andas fritt i sin takt osv. men det går en signal till diafragman eller mellangärdet som ger henne en liten puff varje andetag hon gör. för det är den där lilla extra styrkan hon behöver för att få igång ett riktigt andetag en längre tid. sen här gör även att när hon bestämmer sig för att hålla igen så går det för långt gör maskinen ett bestämt andetag åt henne. sen blir hon för trött kan man genom att bara ändra på maskinen så gör maskinen andetag åt henne. sen när jon vilat så. får hon andas själv igen. hon har klarat 13 Tim igår och idag 10 Tim vad jag vet för är på hotellet nu xD förmodligen vilar hon nu :)
Hej
Hoppar in i den här tråden. Vi fick vårt första barn i v 26+1 i slutet av april pga svår preeklampsi hos mig. Fått en underbar liten son som gått upp från sina 850 gram till 1700 nu. Har nu avverkat 6,5v och idag var första dagen utan resp el CPAP! Fantastiskt! Tänk att se sitt barn utan slangar och tuber - vi bara grät trots att det var ett glädjefyllt ögonblick. Lungtrassel och ductusoperation har vi gått igenom men annars har det hittils gått ok. Vi tar dag för dag.
Styrketankar till er alla!
Moa föddes i v.28+1 den 9e dec 2011. Jag hänger ju i denna tråd eftersom hon föddes så sent på året.
Idag "fyller" hon ett halvår och på min blogg har jag gjort en sammanfattning av de första 6 månaderna. Läs gärna! :)
Välkomen in gullvivorna, hoppas ni får en len fortsatt resa och att det kommer att bara går framåt från o m. nu! födde Enya i v. 28+6 120312 då vägde hon 1005g och just nu ligger hon på min bröstkorg o sover hemma på vår soffa, och väger troligtvis över 3,5 kg den dagen kommer snabbbare än vad man tror,
När enya bara var ett par dagar gammal skrev jag_
” man kastas verkligen mellan tårar och lycka, ikväll tog de bort sepappen och så jag fick se hennes ansikte. hon låg och myste utan andningshjälp på min bröstkorg i tre timmar och klarade det med bara en andningsdipp (någon gång var syresättningen uppe vid hundra) och det kändes alldeles magiskt.... det är fortfarande svårt att fatta men så länge hon mår bra börjar jag se fördelarna och lyxen med att få se henne redan nu.”
Jag har aldrig varit så lycklig och ledsen som under tiden på NEO.. man lär sig mycket om bäde sig själv sin partner osv.... så även jag ilikhet med många andra prematurföräldrar började blogga. Jag har funnit stor tröst i att läsa andras bloggar så tänkte tipsa om det, min adress finns här nere och wockats har en fin summering av hennes tid, man kan finna bloggare för prematurer födda så tidigt som v. 22+5 som klarat sig, själv tycker jag att det inger hopp. är de med på facebook så tänkte jag även tipsa om grupperna för tidigt födda barn
och öräldrar, anhöriga och vänner till extremt prematura barn. Där finns det många samlade erfarenheter och personer som varit med om liknande situationer...
Lycka till!