IVF Umeå

Jag har precis fyllt 35 och det är väl heller inte last gammalt i sammanhanget men jag känner den biologiska klockan flåsa mig i nacken...

Ska börja med att ta proverna för att sen se hur våra chanser ser ut...

Ja och det har ju blivit hutdyrt sen sist också..säkert påslag med nästan 20.000 vill jag minnas..det är verkligen en klassfråga att skaffa barn om det inte vill sig på naturlig väg dvs...

Hur gör ni med omgivningen? vet alla om det eller är ni mer diskreta?

Jag funderar när och om man ska berätta åt barnen hur det blivit till eller är det onödig information för barn att veta tro?? hur har ni andra tänkt kring detta?

Den närmsta omkretsen vet, dvs familjen och de närmaste vännerna. Även chefen å nån till på jobbet vet det, tycker det känts bäst att inte behövt hitta på lögner när vi varit på äggplock osv. Hela situationen med IVF är nog stressande som den är, att då dessutom behöva komma med bortförklaringar till varför man är borta eller mår som man mår gjorde bara saken värre. Men det där är ju upp till var och en! För oss funkade det bäst att berätta. Vi höll det dock hemligt första tiden men när vi väl berättat så var det en sådan lättnad.

PS. Vi har tänkt berätta för sonen hur han kom till.

Hej på er!!

Hittade er tråd via google då jag sökter info om Umeå.

Lite info om mig:

Är 27 år och gift med mitt livs kärlek på 32 år. Jag fick en son då jag var 18 i ett tidigare förhållande. Jag träffade min man då han var 11 månader.

2009 tog jag ut min spiral och "händer det så händer det" tänkte vi.

Inget hände. Och har ännu inte gjort.

6 IVF, ett avbrutet och 5 misslyckade och 2 FET senare sitter vi här med en 9åring, ett hus, en hund och två combibilar. Jag borde nog vara lycklig över allt jag nyss skrev, men det blir jobbigare och jobbigare att se gravida människor och nyfödda. Ni vet känslan, det för SÅ ont.

Sonen är ett "pillerbarn". Jag är "felfri" även mannen.

Vi har gått igenom alla behandlingar och tester som finns i Svergie. Vissa två gånger.

Vi har gjort alla behandlingar i Falun, VÄLDIGT nöjda.

Vi har ett försök kvar som redan är betalt. Detta kommer vi genomföra i höst.

Vi har (jag) redan börjat fundera på plan B, eller C (då vi anmält oss till adoptionsutredning i år) för alternativ. Dessa är äggdonation eller spermiedonation.

Det är bara Umeå i Sverige som gör äd privat. Dit är det 4h bilresa för oss. Inte så farligt alltså...

Jag är dock orolig då jag hört så mkt negativt om Uneå från andra håll.

Alla ni verkar dock nöjda? Eller?

Berätta gärna om dom och om ni kan rekommendera? Så många tankar nu och att inte få syskon känns inte som ett alternativ...

Förlåt för lång inlägg ;)

Jag har ju bara provat Umeå, men gjort rätt många försök, framförallt syskonförsök, jag är supernöjd i Umeå, underbar personal och jag har fått ändra behandlingarna och provat saker som jag velat, det enda har varit att de haft lite personal, men så är det nog på de flesta ställen... Men jag rekommenderar dem absolut!!!

Ingrid89 - Falun är ändå den klinik i Sverige som är mest positiv till att testa IL, trombyl, fragmin och lite andra saker i sina behandlingar än vad övriga kliniker i Sverige i dagsläget gör.
Så jag skulle nog inte byta från Umeå till Falun i just det avseendet. Har själv gjort flera försök i både Umeå och Falun. Blev till sist gravid naturligt och har blivit det ännu en gång nu.

Gör du något själv för att förbättra oddsen inför dina IVF försök?
Finns en hel del att göra :)

Hur ser alla dina hormonvärden ut i siffror? Tänkte främst på prolaktin, progestrone, LH, FSH, AMH, TSH, DHEA-S.
En så enkel sak som att TSH inte ska ligga för högt kan vara avgörande.

Har någon kollat upp hur det ser ut i din livmoder?

Förstår din känsla.....längtan är lika stor oavsett om man kan tycka att man har "allt" och en själv och många andra kanske tycker att man borde vara nöjd. Men känslor kan man inte styra över och du har all världens rätt att längta hur mkt du vill efter det du önskar och så väl borde få. Kram till dig och ge inte upp! Du är fortfarande ung i sammanhanget. Och fortsätt med hemmaförsöken, förkasta inte dom.

VI har testat både Falun och Umeå...skulle aldrig någonsin återvända till Falun...var en hemsk upplevelse då jag fick göra äggplocket utan smärtlindring....då jag är allergisk mot viss pencilin..?? var ingen som helst sekretess då vi var på fyrsal och alla skynken var öppna och jag låg mitt emot en karl som var i sjukhuskläder (alltså kunde jag räkna ut att han hade fått "pocka ut spermier" ) ja hemsk var upplevelsen...

så Umeå kan jag rekommendera...har egentligen inget negativt att säga där...

Ingrid : vad är det du hört om Umeå som är negativt?? *nyfiken*

Jippi! idag ringde de från kliniken och bokade in ett första möte!! 28 maj! Då får vi ett datum för när vi kan sätta igång.

Någon som vet hur lång väntetid det kan vara? Kan jag hålla mina förhoppningar uppe om att vi ska få göra vår första IVF innan sommaren eller är det mer troligt att det blir till hösten?

Sååå glad att det äntligen drar igång :D

Jojan allt beror på var i din cykel du befinner dig och om du ska göra långa eller korta protokollet. I vilket som känns det tajt att komma till äggplock och insättning innan dom stänger men ni får säkert börja behandlingen under sommaren, speciellt om ni kör långa för då är det en lång period med nässpray för nedreglering av kroppen. Brukar inte vara väntetid när man väl fått komma till kliniken utan då är det planering inför första försöket och allt beroende på hur det ser ut i just erat fall... Hoppas mötet går bra för er!

Här är jag på sprutdag 6 idag och blodprov. På fredag har jag VUL och äggplock hoppas jag blir på måndag. Det här blir tredje försöket senast blev det helt misslyckats då inget ägg befruktades. De har inte sagt nåt om att vi ska måsta betala för detta försök. Så jag hoppas det ingår i landstinget. Jag kör långa protokollet. Någon fler som kör just nu?