• Anonym (Meija)

    Du kommer alltid vara nummer två!

    Hej på er,

    Det är en sak som slagit mig varje gång jag läser i trådar gällande bonusföräldrar. Alltid skriver folk till en bonusförälder att "du får acceptera att du alltid kommer att komma i andra hand".  "Barnet kommer att komma först, sedan du". Och sedan klassikern , "barnet var där först"!

    Nu är jag förvisso inte bonusmamma, utan biologisk mamma till min dotter som jag har tillsammans med min man. Vi är alltså en "kärnfamilj" om man vill sätta stämpel på det och jag älskar min familj mer än allt! Men, jag är inte alltid i andra hand för min man, efter mitt barn. Och min man är inte heller  alltid nummer två för mig efter vårt barn. 

    Jag förstår verkligen inte vart ifrån denna tanke kommer ifrån att man alltid kommer efter barnet och barnet kommer alltid först! Lika många gånger som min dotter kommer först. kommer även min man först. Vi är en familj! Hos oss finns ingen rangordning kring vem som kommer först och vem som blir tvåa. Ibland får maken stå undan för att dotterns behov är viktigare och ibland får dottern stå åt sidan för makens.

    Hur tror ni världen ser ut och framför allt, vad lär sig dessa stackars barn som hela sitt liv för höra/uppleva att de minsann kommer först? Och hur fungerar det sedan på dagis? Om alla barn lärt sig att just han/hon kommer först?

    Hur tänker ni som skriver till dessa bonusmammor- eller pappor att "du kommer alltid komma efter barnet". Vad menar ni egentligen med det? 

  • Svar på tråden Du kommer alltid vara nummer två!
  • Anonym (123)
    Kattdamen skrev 2012-07-03 09:48:02 följande:
    Jag väljer i många fall, eftersom dottern är liten nu så är hennes behov större än min make. Han kan fixa mat själv, det kan inte min dotter. Min man kan ta sig hem från jobbet själv, min dotter kan inte gå hem från förskolan själv. Det kan kanske vara lättare att leva i en kärnfamilj på det viset, både jag och min make älskar vår dotter och sätter henne först. Eftersom det är vårt barn, det är inte bara mitt, eller min mans utan vårt.
    En kopp te, tack.

    tror inte att någon bonusmamma emotsätter sig att barnen hätas och skjutsas till från dagis. eller att någon måste fixa mat. min man och jag älskar vår dotter och hans son också mest men lär dem ändå att kärlek ska räcka till alla, lär dem visa respekt, lär dem vänta, lär dem att det finns andra. skillnad när er dotter blir lite större och om eller ev får syskon kan jag tro.
  • Kattdamen
    Anonym (123) skrev 2012-07-03 09:52:50 följande:
    tror inte att någon bonusmamma emotsätter sig att barnen hätas och skjutsas till från dagis. eller att någon måste fixa mat. min man och jag älskar vår dotter och hans son också mest men lär dem ändå att kärlek ska räcka till alla, lär dem visa respekt, lär dem vänta, lär dem att det finns andra. skillnad när er dotter blir lite större och om eller ev får syskon kan jag tro.
    Några syskon kommer hon inte få.

    Men hon kommer bli äldre och inte ha samma behov. Men hon kommer ändå gå först, eftersom hon är mitt barn.

    Annars kan vi se det att den här listan ni pratar om börjar under barnen med nummer ett, två och liknande. Barnen har inte någon siffra alls, utan finns ovanför bara.
    En kopp te, tack.
  • Ess
    Kattdamen skrev 2012-07-03 09:48:02 följande:
    Jag väljer i många fall, eftersom dottern är liten nu så är hennes behov större än min make. Han kan fixa mat själv, det kan inte min dotter. Min man kan ta sig hem från jobbet själv, min dotter kan inte gå hem från förskolan själv.

    Det kan kanske vara lättare att leva i en kärnfamilj på det viset, både jag och min make älskar vår dotter och sätter henne först. Eftersom det är vårt barn, det är inte bara mitt, eller min mans utan vårt.
    Just när det kommer till prioritering utav personer då är det lättare och mer självklart i en kärnfamilj.
    Jag och min man prioriterar varann och våra barn utefter behov.
    När det kommer till hans barn så prioriterar han dem betydligt högre än vad jag gör. Jag prioriterar både mig själv och släktingar långt före dem. När dom hos honom faller in i raden "utefter behov".
  • Jeff

    Helt ärligt, när vår dotter föddes blev min man nummer två i mina ögon och jag blev nummer två i hans. Vi älskar varandra ofantligt men älskar henne mer. Det betyder så klart inte att hon kommer ha företräde i alla vardagssituationer eftersom vi hoppas uppfostra en hänsynsfull och socialt fungerande människa men i skarpt läge skulle vi båda sätta henne först.

  • glad i livet
    Anonym (moi) skrev 2012-07-03g 09:50:57 följande:
    Njae, det beror ju lite på vad man menar med kramas. men en spontan kram bara det hinner man ju med innan spel, men om sambon skulle ha "behov" av att kramas i sängen skulle jag lämna sambon där och se efter barnet istället.

    om vi bara skulle ha en 2 godisbitar kvar och sambon vill ha men även barnen skulle jag gett dem till barnen (förutsatt att det var lördag)

    för min del kommer barnens behov alltid först. visst kan man försöka att få både barn och partners behov att bli åtgärdade samtidigt, men det är ofta svårt så då får sambon helt enkelt vänta. barnen träffar jag inte lika mycket som sambon så jag tar vara på varje minut



    Så här resonerar inte jag. Håller jag om min man för att han behöver tröst och mitt eller hans barn kommer och vill leka säger jag antingen inte nu, säger åt barnet att gå och leka själv, sätter på tvn eller låter barnet vara med och kramas. När det gäller godiset så blir troligen barnet gladare än den vuxne..
  • Anonym (moi)
    glad i livet skrev 2012-07-03 10:07:29 följande:
    Så här resonerar inte jag. Håller jag om min man för att han behöver tröst och mitt eller hans barn kommer och vill leka säger jag antingen inte nu, säger åt barnet att gå och leka själv, sätter på tvn eller låter barnet vara med och kramas. När det gäller godiset så blir troligen barnet gladare än den vuxne..
    fast mina barn är inte så gamla ännu så de förstår inte att vänta en stund =) så som det är just nu så kommer partnerns behov efter barnen. Det kommer ju bli en annan sak när barnen blir lite äldre men att säga till en 1,5 åring att gå och lek själv istället när denne kommer med sitt pussel eller så är bara grymt =/
  • Jeff

    Äh, del av inlägget försvann. Hursom, en ev ny partner skulle bli lika mycket "nr 2" som min man nu är var väl poängen.

  • Anonym (x)
    Kattdamen skrev 2012-07-03 09:48:02 följande:
    Jag väljer i många fall, eftersom dottern är liten nu så är hennes behov större än min make. Han kan fixa mat själv, det kan inte min dotter. Min man kan ta sig hem från jobbet själv, min dotter kan inte gå hem från förskolan själv.

    Det kan kanske vara lättare att leva i en kärnfamilj på det viset, både jag och min make älskar vår dotter och sätter henne först. Eftersom det är vårt barn, det är inte bara mitt, eller min mans utan vårt.
    Men det handlar väl inte om kärlek? Det handlar om behov, praktiska behov eftersom hon är liten. Går aldig din mans känslomässiga behov före dottern? Om mannen vill göra något med bara dig, för att stärka er relation, men dottern tjatar och vill följa med, fast du vet att hon har det kul hos mormor. Får dottern då sin vilja igenom?
  • Anonym (moi)
    Anonym (x) skrev 2012-07-03 10:13:19 följande:
    Men det handlar väl inte om kärlek? Det handlar om behov, praktiska behov eftersom hon är liten. Går aldig din mans känslomässiga behov före dottern? Om mannen vill göra något med bara dig, för att stärka er relation, men dottern tjatar och vill följa med, fast du vet att hon har det kul hos mormor. Får dottern då sin vilja igenom?
    hehe, det där problemet har inte vi då vi inte har barnvakter värst ofta. skall dock ha nu i helgen några timmar, men det för att fixa en flytt =)
  • Kattdamen
    Anonym (x) skrev 2012-07-03 10:13:19 följande:
    Men det handlar väl inte om kärlek? Det handlar om behov, praktiska behov eftersom hon är liten. Går aldig din mans känslomässiga behov före dottern? Om mannen vill göra något med bara dig, för att stärka er relation, men dottern tjatar och vill följa med, fast du vet att hon har det kul hos mormor. Får dottern då sin vilja igenom?
    Det skulle inte hända, då dottern älskar att vara hos sin farmor.
    En kopp te, tack.
Svar på tråden Du kommer alltid vara nummer två!