• Anonym (Meija)

    Du kommer alltid vara nummer två!

    Hej på er,

    Det är en sak som slagit mig varje gång jag läser i trådar gällande bonusföräldrar. Alltid skriver folk till en bonusförälder att "du får acceptera att du alltid kommer att komma i andra hand".  "Barnet kommer att komma först, sedan du". Och sedan klassikern , "barnet var där först"!

    Nu är jag förvisso inte bonusmamma, utan biologisk mamma till min dotter som jag har tillsammans med min man. Vi är alltså en "kärnfamilj" om man vill sätta stämpel på det och jag älskar min familj mer än allt! Men, jag är inte alltid i andra hand för min man, efter mitt barn. Och min man är inte heller  alltid nummer två för mig efter vårt barn. 

    Jag förstår verkligen inte vart ifrån denna tanke kommer ifrån att man alltid kommer efter barnet och barnet kommer alltid först! Lika många gånger som min dotter kommer först. kommer även min man först. Vi är en familj! Hos oss finns ingen rangordning kring vem som kommer först och vem som blir tvåa. Ibland får maken stå undan för att dotterns behov är viktigare och ibland får dottern stå åt sidan för makens.

    Hur tror ni världen ser ut och framför allt, vad lär sig dessa stackars barn som hela sitt liv för höra/uppleva att de minsann kommer först? Och hur fungerar det sedan på dagis? Om alla barn lärt sig att just han/hon kommer först?

    Hur tänker ni som skriver till dessa bonusmammor- eller pappor att "du kommer alltid komma efter barnet". Vad menar ni egentligen med det? 

  • Svar på tråden Du kommer alltid vara nummer två!
  • Anonym (Lilla mamman)
    Kattdamen skrev 2012-07-03 11:19:10 följande:
    Vi stannar hemma hela familjen.
    Jaha..varför låter ni ert barn regera hela er familj?? Hur gammal är hon? Hur funkar det när ni umgås med andra familjer som har barn, om de barnen vill något annat än er dotter? Får hon sin vilja igenom då också, och ni så att säga delar på er trots att ni från början kommit överens med den andra familjen om att göra något tillsammans?
  • Anonym (utan pappa)
    Calles matte skrev 2012-07-03 11:18:15 följande:
    Tänk  vad olika man kan uppfatta saker. Jag har läst väldigt få trådar om bonusföräldrar som vill att partnern skall strunta i sina barn sedan tidigare. Däremot har jag läst ganska många trådar om bonusföräldrar som är frustrerade över att partnern helt struntar i dem när barnen är med. Varför väljer man i så fall att gå in i ett nytt förhållande, om man inte tycker att det är värt att satsa tid och energi på en ny partner, utan vill att ens barn ska få 100% uppmärksamhet hela tiden? Kanske bättre att förbli singel i så fall? Eller är det ok att en ny partner bara ska ses som billig arbetskraft i hemmet/ett välkommet bidrag till hushållskassan?

    Tror de flesta bonusföräldrar tycker att det är helt ok att tillbringa tid med bonusbarnen, om de bara får känna att de också "syns" och är viktiga, även när barnen är med. Kan föräldern inte hantera detta, utan istället vill fokusera helt på sina barn kanske denne inte skall välja att gå in i ett nytt förhållande. För lägg märke till en sak - det är inte bara bonusföräldern som väljer att gå in i ett förhållande, det är lika mycket bioföräldern som gör det och då måste båda vara beredda att bjuda till för att det skall kunna fungera.
    Jag tror (eller vill tro, då jag inte har egen erfarenhet av bonusföräldrar för min pappa valde alternativet med noll kontakt) att de flesta i verkligheten faktiskt tycker ganska bra om sina bonusbarn och att det för det mesta fungerar ganska bra.

    Och självklart är man två om att gå in i ett förhållande. Man ska inte skaffa en ny partner om man inte är villig att kompromissa ibland. Oavsett barn eller inte. :)
  • Anonym
    Anonym (Lilla mamman) skrev 2012-07-03 11:19:43 följande:
    Ja så har inte jag uppfattat det iallafall. Snarare att det handlar om bonusmammor som är sura över att de t ex vv  måste dela sin nya kärlek med dennes barn sen tidigare. Inte sällan har de även egna barn med in i förhållandet också, men konstigt nog är alltid dessa barn såå väluppfostrade, artiga och trevliga till skillnad från den nya mannens barn som är raka motsatsen..väldigt konstigt det där..
    har aldrig läst att egna barnen är så väluppfosrade medans mannens är elaka! det är väl snarare mannen som särbehandlar sina barn vilket gör bonusmamman frustrerad. Svårigheter att dela sin man med hans barn finns det ingen tråd som handlar om här. Det låter som tolkningar från dej och handlar kanske om dina svårigheter att släppa in andra och själv släppa taget.
  • Insatt

    Klart som fan att man är nr 2 efter barnet oavsett bio- eller bonusförälder! Hade jag fått barn med min kille och han hade slagit dem eller misshandlat dem psykiskt hade ingen kärlek i världen fått mig att stanna med honom sådvida jag inte blev sjuk i huvudet själv.

  • Calles matte
    Anonym (utan pappa) skrev 2012-07-03 11:20:24 följande:
    Det är möjligt. Jag säger inge emot dig på det. Jag läser sällan igenom 46 sidor på rak arm så att säga.

    Men jag tycker det är dåligt av dessa mammor i så fall att ta ut det på barnet och inte den andra vuxna.  
    De flesta tar inte ut det på barnet, utan på medlemmarna på FL... Och här finns många som kämpar för att stötta dem till att reda ut problemen som ligger bakom, helst tillsammans med partnern som oftast är en bov i dramat.
  • Kattdamen
    Anonym (Lilla mamman) skrev 2012-07-03 11:22:52 följande:
    Jaha..varför låter ni ert barn regera hela er familj?? Hur gammal är hon? Hur funkar det när ni umgås med andra familjer som har barn, om de barnen vill något annat än er dotter? Får hon sin vilja igenom då också, och ni så att säga delar på er trots att ni från början kommit överens med den andra familjen om att göra något tillsammans?
    Det gör vi inte. Vill hon vara med oss, så får hon det.

    Du menar att de andra ungarna ska få sin vilja igenom?
    En kopp te, tack.
  • sextiotalist
    Anonym (utan pappa) skrev 2012-07-03 11:20:24 följande:
    Det är möjligt. Jag säger inge emot dig på det. Jag läser sällan igenom 46 sidor på rak arm så att säga.

    Men jag tycker det är dåligt av dessa mammor i så fall att ta ut det på barnet och inte den andra vuxna.  
    Jag tror att de ytterst sällan tar ut det på barnet IRL, utan tar ut sin frustation på forum som dessa. Det fanns en period då jag inte orkade med sambons barn och hade säkerhetsventiler för detta, dessa ventiler var guld värda. Då kunde man samla ihop sig när de kom och skärpa till sig.

    Jag har även nu, som tonårsmamma, säkerhetsventiler när det behövs och kan få ut mig min frustation. Det har varit tillfällen då jag suttit och gråtit när tonårsperioden var som värst, men tack vare ryggdunkningar och peppning så har jag hanterat detta. Jag har också varit säkerhetsventil för sambons ex, när sambon och hennes barn var i den värsta tonåren.  
  • Anonym (Lilla mamman)
    Anonym skrev 2012-07-03 11:23:47 följande:
    har aldrig läst att egna barnen är så väluppfosrade medans mannens är elaka! det är väl snarare mannen som särbehandlar sina barn vilket gör bonusmamman frustrerad. Svårigheter att dela sin man med hans barn finns det ingen tråd som handlar om här. Det låter som tolkningar från dej och handlar kanske om dina svårigheter att släppa in andra och själv släppa taget.
    Så det är helt omöjligt för dig att tänka sig att det faktiskt FINNS styvmorsor som är elaka mot sina bonusbarn?? Det är alltid i grund och botten pappans/mannens fel? Jag har helt klart läst trådar här där styvmamman uttalat att hennes egna ungar är hur bra och snälla som helst medan sambons är raka motsatsen. Likadant har jag läst trådar som handlar om att styvmamman helst inte vill att bonusbarnen ska komma alls eftersom hon vill ha "den lilla familjen" som det tydligen kallas här på fl.
  • Sunflowers

    Ja man blir nummer två så fort man skaffat barn, eftersom barnet automatiskt blir nummer ett från födseln.
    Kommer det fler barn hamnar de också under nummer ett. Alla vuxna inklusive man själv hamnar på platsen under eller ännu längre ner beroende på hur viktiga de är för barnen.

  • Anonym (x)
    Anonym (moi) skrev 2012-07-03 11:19:43 följande:
    Nu går vi inte gärna på vuxenfester på det sättet alls. men skulle det vara så att vi planerat in det och ena barnet är i en period i livet där han inte vill detta just den helgen, ja då skulle jag boka om och försöka senare faktiskt. Jag vill inte lämna ett barn hos en barnvakt som är hysterisk för att denne inte vill just då.
    Men då skall det även inträffa att barnet verkligen inte vill då vilket jag har svårt att tro =)
    Så barnen styr alltså. Tycker du det är rätt att ge barnen den makten, klarar barn av det utan att missbruka makten? Tänk om ni aldrig får göra något för att barnen vet att ni lyder dom?
Svar på tråden Du kommer alltid vara nummer två!