• Anonym (Meija)

    Du kommer alltid vara nummer två!

    Hej på er,

    Det är en sak som slagit mig varje gång jag läser i trådar gällande bonusföräldrar. Alltid skriver folk till en bonusförälder att "du får acceptera att du alltid kommer att komma i andra hand".  "Barnet kommer att komma först, sedan du". Och sedan klassikern , "barnet var där först"!

    Nu är jag förvisso inte bonusmamma, utan biologisk mamma till min dotter som jag har tillsammans med min man. Vi är alltså en "kärnfamilj" om man vill sätta stämpel på det och jag älskar min familj mer än allt! Men, jag är inte alltid i andra hand för min man, efter mitt barn. Och min man är inte heller  alltid nummer två för mig efter vårt barn. 

    Jag förstår verkligen inte vart ifrån denna tanke kommer ifrån att man alltid kommer efter barnet och barnet kommer alltid först! Lika många gånger som min dotter kommer först. kommer även min man först. Vi är en familj! Hos oss finns ingen rangordning kring vem som kommer först och vem som blir tvåa. Ibland får maken stå undan för att dotterns behov är viktigare och ibland får dottern stå åt sidan för makens.

    Hur tror ni världen ser ut och framför allt, vad lär sig dessa stackars barn som hela sitt liv för höra/uppleva att de minsann kommer först? Och hur fungerar det sedan på dagis? Om alla barn lärt sig att just han/hon kommer först?

    Hur tänker ni som skriver till dessa bonusmammor- eller pappor att "du kommer alltid komma efter barnet". Vad menar ni egentligen med det? 

  • Svar på tråden Du kommer alltid vara nummer två!
  • Ess
    Ess skrev 2012-07-03 10:26:25 följande:
    En grej som kan bli väldigt snedvriden är att om man skaffar syskon i en kärnfamilj så får bebisens behov gå före de storas, det kommer liksom automatiskt när det gäller "bebis behov".
    Men i en styvfamilj där ska de stora inte känna sig utanför och bortknuffade, så där ska man helst stänga in bebisen i en garderob för att helt kunna ägna sig åt de stora. Eller så ska man själv ta hand om bebisen när de stora är där, så att pappan uteslutande kan ägna tid åt de stora. Att hjälpas åt med allt som i en kärnfamilj är bara inte att tänka på hos många styvfamiljer.
    Min man var som tur var fullt kapabel att hjälpa de stora och umgås med dem med ett mindre barn hängande på armen.
  • SupersurasunkSara
    Ess skrev 2012-07-03 10:27:49 följande:
    Min man var som tur var fullt kapabel att hjälpa de stora och umgås med dem med ett mindre barn hängande på armen.
  • Anonym
    Kattdamen skrev 2012-07-03 10:16:45 följande:
    Det skulle inte hända, då dottern älskar att vara hos sin farmor.
    En kopp te, tack.

    Ännu en gång missar du faktumet att det är en HYPOTETISK fråga. Misstänker att svaret kanske slår hål på fasaden du målar upp eller så går verkligen dottern före som en drottning i alla lägen, ngt du inte vill erkänna här. Stör mig på svar som dina. Tänk dig frågan: vad skulle du göra om du vann en miljon? Skulle du då tänka dig in i den situationen och fundera över vad just du skulle göra eller skulle du helt platt tänka "men jag spelar aldrig på ngt som ger vinst". NÅGOT djup måste du ju ha?
  • Anonym (moi)
    Anonym skrev 2012-07-03 10:23:35 följande:
    Även du: FÖRESTÄLL dig för tre minuter att han VISST behöver prata och svara på den faktiska frågan istället...
    då kan jag utan problem prata med honom samtidigt som jag leker med barnen faktiskt =) annars om det är något viktigt som vi måste sätta oss ner och prata om som tar ett tag så tar vi det efter läggning av barnen faktiskt. är det något som måste diskuteras och kan ta tid och energi så är det bara dumt att börja prata om det så länge barnen är med. Men det är så vi sköter det hela. som sagt så uppskattar jag den lilla tid varje dag jag har med mina barn till max så då får sambon helt enkelt förstå att vänta.
  • Kattdamen
    Anonym skrev 2012-07-03 10:25:42 följande:
    Alltid i alla lägen? Så om ni planerat en vuxxenaktivitet för lite "vi-tid" och dottern plötsligt ändrar sig och hellre är med er än med farmor så får hon alla ggr sin vilja igenom? Låter som ett trist vuxenförhållande där man tappat vet sitt vuxna jag och endast mantlar personligheten "förälder" som enda identitet..
    Ja, skulle hon ändra sig så skulle hon få vara hemma med oss.
    En kopp te, tack.
  • mirre67

    Det där tror jag förändras under tidens gång så att säga. När jag träffade min nuvarande man, var mina barn 10 och 4 år gamla. Hade jag märkt att det inte hade funkat alls med dem och min nya kärlek hade jag givetvis aldrig valt bort barnen, utan då hade vi antingen fått fortsatt vara särbo eller också helt enkelt konstaterat att det inte funkar med ett förhållande mellan oss just nu. Som tur var så behövde vi aldrig det, utan allt funkade! När vi sen flyttade ihop, blev vi en "ny" familj och där är alla lika viktiga! Finns ingen rangordning alltså. Vems behov som bör gå först ändras också, ibland är det något av barnens behov, ibland mina, ibland min mans.

  • Kattdamen
    Anonym skrev 2012-07-03 10:29:41 följande:
    Ännu en gång missar du faktumet att det är en HYPOTETISK fråga. Misstänker att svaret kanske slår hål på fasaden du målar upp eller så går verkligen dottern före som en drottning i alla lägen, ngt du inte vill erkänna här. Stör mig på svar som dina. Tänk dig frågan: vad skulle du göra om du vann en miljon? Skulle du då tänka dig in i den situationen och fundera över vad just du skulle göra eller skulle du helt platt tänka "men jag spelar aldrig på ngt som ger vinst". NÅGOT djup måste du ju ha?
    Jag svarar enligt denna hypotetiska situation. Om det skulle ske så får dottern vara hemma med oss, om det är vad hon vill. Troligen är det då ett behov hon har, att få vara med sin mamma och pappa. Det går före några vuxenaktiviteter.
    En kopp te, tack.
  • Anonym (moi)
    Anonym skrev 2012-07-03 10:29:41 följande:
    Ännu en gång missar du faktumet att det är en HYPOTETISK fråga. Misstänker att svaret kanske slår hål på fasaden du målar upp eller så går verkligen dottern före som en drottning i alla lägen, ngt du inte vill erkänna här. Stör mig på svar som dina. Tänk dig frågan: vad skulle du göra om du vann en miljon? Skulle du då tänka dig in i den situationen och fundera över vad just du skulle göra eller skulle du helt platt tänka "men jag spelar aldrig på ngt som ger vinst". NÅGOT djup måste du ju ha?
    Haha, även det där har vi faktiskt diskuterat och av någon anledning så kommer jag på massa saker för barnens skull. skulle göra i ordning barnens rum så de blir riktigt speciella och anpassade för deras intressen =) byggt en ordentlig lekplats där vi kan leka när vi är hemma. skulle bli hemmafru om jag vann många miljoner just för att kunna vara med barnen.
    Sen när barnen inte längre har de behov de har idag skulle jag starta eget företag med något jag brinner för, men det först när jag känner att jag har tid i så fall.
    jag älskar mina barn och vill göra allt för dem, och ja allt jag gör är just för dem. jag ser det inte som skadligt för barnen på något sätt.
  • Anonym (x)
    Kattdamen skrev 2012-07-03 10:23:20 följande:
    Självklart skulle hon göra det. Min make skulle också gladeligen ta med henne på något roligt så umgås vi allihopa.
    Men då motsäger du ju dig själv, kan jag tycka. Om du älskar dottern mest och hon är nummer ett för dig och din man, varför då göra något som antagligen är det västa som kan hända din dotter? Om du och din man inte prioriterar ert förhållande kommer det inte att hålla, tror du inte att din dotter allra helst vill att ni två ska hålla ihop?
    Så genom att alltid sätta barnens behov först så kan man i förlägnningen ta ifån dom det mest värdefulla de har, deras familj.
  • Kattdamen
    Anonym (x) skrev 2012-07-03 10:35:21 följande:
    Men då motsäger du ju dig själv, kan jag tycka. Om du älskar dottern mest och hon är nummer ett för dig och din man, varför då göra något som antagligen är det västa som kan hända din dotter? Om du och din man inte prioriterar ert förhållande kommer det inte att hålla, tror du inte att din dotter allra helst vill att ni två ska hålla ihop?
    Så genom att alltid sätta barnens behov först så kan man i förlägnningen ta ifån dom det mest värdefulla de har, deras familj.
    Vi prioriterar vårt förhållande alldeles utmärkt tack.
    En kopp te, tack.
Svar på tråden Du kommer alltid vara nummer två!