Snart adoption. GRAVID!

grattis till bägge barnen, uch blir helt rörd.!

Vad är det som blir så komplicerat? Ni adoptivföräldrar komplicerar alltid allting.

Klart att TS egna barn måste få komma först. Är väl inte värre än att få två barn tätt, det händer i biologiska fallet oxå. Möjligtiv att kärleken är större till det egna barnet. Adoptivbarnet får väl helt enkelt finna sig i att det nyfödda barnet kräver all tid och uppmärksamhet. Det är ju samma sak som ett biologiskt barn som får syskon tätt.  

Jag säger som ni tidigare sagt - tänk om TS får missfall så har ni avsagt er adoptionen och är tillbaka på ruta 0 igen.

Säg inget till socialisekreteraren. Tänk på er själva i första hand så får adoptivbarnet komma i andra hand. 

Men fy?! :/

Adoptivbarnet blir ju bortadopterat av en anledning, det är en fruktansvärd separation för det barnet, ska den då behöva bli undanskuffad i sin nya familj? Den familj som nu ska vara barnets stora trygghet?

Jag beklagar att ni hamnat i den här situationen ts. Jag kan omöjligt sätta mig in i den. Spontant känner jag att adoptivbarnet är ert barn. Barnet i magen är ert barn. Jag själv skulle omöjligt kunna välja bort något av mina barn. Det enda rätta är ju faktiskt att berätta att ni lyckats bli gravida och sedan får de bestämma utifrån barnets bästa. Ni är inte i position att göra det nu.

Jag blir helt chockad över vissa som skriver här!!! Självklart blir adoptivbarnet och det biologiska barnet syskon, vad skulle man annars kalla dem?? Boende under samma tak? Två individer som har samma mamma och pappa men ändå inte är syskon?

Nu är jag inte barnlös eller adoptivförälder, men ni som säger att TS ska strunta i flickan i Thailand och att det i princip är "andra klassens barn" när man adopterar har nog aldrig sett smärtan och längtan hos ett ofrivilligt barnlöst par och sedan lyckan och kärleken när man får sitt efterlängtade barn.

De barn som, på vilket sätt det än må vara, hamnar hos oss är alltid de barn som hör hemma där. Vem de än är och vad de än kommer ifrån.

Jag chockas faktiskt av åsikterna hos människor i Sverige 2012!!!

Till TS, lycka till!!

Är adoption från Thailand en STARK adoption, dvs. blir ni juridiskt föräldrar direkt när ni adopterar eller måste ni godkännas som föräldrar efter en tid hemma i svensk tingsrätt? Om den är stark så kommer ingen att kunna ta något barn ifrån er om inte socialtjänsten anser att ni försummar barnen på något vis men det gäller ju alla oavsett hur man fått sina barn.... Om den inte är stark så kanske det skulle kunna bli problem, jag vet inte hur kännsligt det är med förändringar mellan medgivande och juridisk bindande adoption men det vet säkert du, vad händer tex. om en förälder får veta att  den (hemska tanke) är dödssjuk och bara har några månader kvar av livet innan adoptionen blir juridiskt bunden, får man fullfölja adoptionen i alla fall då? Om man får full följa även vid detta scenario borde man ju få fullfölja även om det adopterade barnet skulle få ett syskon innan allt är klart.

Det ni noga bör tänka över är hur ni på bästa sätt hanterar situationen. Kanske ska din man vara hemma med ert äldsta barn redan från början för att hon ska få en djupare anknytning till honom och inte känna sig lika åsidosatt när du under den första tiden är mer bunden till bebisen och så nbör ni båda självklart vara hemma när båda barnen kommit.

Jag är adopterad själv. Kan inte uttala mig om vad TS ska göra men i mitt fall så har min pappa två biologiska barn från ett tidigare äktenskap.

Tvärtom mot dig så tycker jag inte vi är syskon. Det hade varit en annan sak om vi hade varit halvsyskon genetiskt. Sedan spelar det ingen roll vad det står på ett papper eller om vi vuxit upp ihop. Växa upp ihop kan man göra med styvbarn eller plastbarn, styvföräldra också utan att de blir syskon.

Jag vet inte vad man ska kalla min pappas biologiska barn. I vart fall kan de aldrig bli mina syskon. De är inte ens mina halvsyskon. Vi är inte släkt och kan aldrig bli det.

Hade varit en helt annan sak om vi hade varit halvsyskon biologiskt. Det är inte mina riktiga halvsyskon. Jag vet faktiskt inte vad jag ska kalla dem. Men halvsyskon är vi definitivt inte. Punkt slut.     

Grattis! Jag själv är adopterade och när vi var och hämtade min yngsta syster (inte bio) var de en annan familj där som hämtade sitt första barn. Han var ca 1,5 månad då. Efter alla var hemma igen fick vi reda på att det paret precis innan resan fått veta att hon var gravid. De har alltså inte ens 1 år mellan barnen, och dom är bästa vänner (16 och 17 år nu).Varför måste ni välja ett av barnen?

Lycka till!