• Anonym (OOPS!)

    Snart adoption. GRAVID!

    Under 2004 - 2008 försökte jag och min skaffa barn. Vi gick igenom ALLT. Med allt menar jag allt. Inget fungerade. Inte ett enda plus! Vi fick reda på att jag var infertil och skulle aldrig kunna bli gravid. En jävligt stor sorg.... Men, vi bestämde oss för adoption och har stått i kö sedan 2009.

    För en månad sedan fick vi vårat samtal. En liten flicka på 13 månader finns i Thailand som vi har blivit matchade med. Resan ska bli av i augusti.

    Jag är 38 år. Har inte haft mens på två år och faktiskt fått sagt till mig att jag är infertil. Därför har vi inte skyddat oss under dessa år (som man ska om man adopterar) Senaste veckorna har jag mått illa, kräkts och haft alla möjliga jobbiga symptom. Har inte haft EN enda tanke på att jag kunde vara gravid. Det har inte funnits i hjärnan liksom.

    Igår gick jag till VC för att kolla upp vad det är med mig. Har alltid haft problem med väldigt lågt blodtryck och tänkte att det var det som spökade.

    "Kan du vara gravid?" frågade sköterskan. Jag skrattade och sa att det inte var möjligt. Men hon övertalade mig att göra ett test. Och jag plussade. Kom i någon slags chock. Bröt ihop och gick hem till min man och berättade.

    Och nu sitter vi här. Vad i helevete ska vi göra?

    Det känns HELT uteslutet att inte åka och hämta vårat barn i Thailand. Och det känns HELT uteslutet att ta bort detta barn.

    Jag vågar inte ringa ngn och berätta. HJÄLP!

  • Svar på tråden Snart adoption. GRAVID!
  • Anonym

    Ungefär samma hände min kompis föräldrar som redan hade ett adopterat barn och skulle adoptera ett nytt när mamman blev gravid. De hade redan fått ett barn utsett när mamman fick veta att de väntade ett biologiskt barn. De tog det tunga beslutet att låta detta gå till andra föräldrar eftersom de kände att de inte skulle klara att ha en ettåring och en nyfödd bäbis. De hade fått genomföra adoptionen om de ville eftersom de redan fått ett barn utsett (detta var på 80-talet och i alla fall den organisation de adopterade tvingade inte föräldrar att avbryta om de gått så långt som de) men de kände att detta var det bästa beslutet för dem. Jag tror att de har sörjt det barn de 'förlorat' men hur svårt det var vet jag inte. Jag vet dock att de är väldigt fina föräldrar till de två barn de har som nu båda är vuxna. Jag har ingen aning om vad som är bäst för er, men jag tror att jag nog inte skulle klara att ge upp ett barn vare sig ett biologiskt eller ett adopterat om jag var i er situation. Självklart är det inte idealt men tänk om ni hade blivit gravida precis efter adoptionen gått i genom, jag tror få föräldrar gör abort i ett sådant läge även om det heller inte är idealt för anknytningen.

  • Anonym

    Vet om en familj som adobterade en pojke från Afrika,dom hade försökt få barn i flera,flera år utan att lyckas, läkarna sa att mamman aldrig skulle kunna bli gravid men bara ett par månader efter att dom åkt och hämtat hem sonen så blev hon gravid helt oväntat och på UL fick dom veta att det var tvillingar hon väntade,så hellt plötsligt gick dom från inga barn till 3 barn på bara 1 år ca.

    TS. Ett stort GRATTIS till graviditeten och givetvis ska du ha båda dina två barn,det kommer ni klara gallant.   

  • Anonym
    Your Mama Bear skrev 2012-07-10 21:15:03 följande:
    Jisses! Grattis! Hur gammal är den lilla ni ska hämta hem?
    Står i TS
  • Anonym (A-mamma)

    Jag förstår att du är i chock TS för det är en otrolig tragedi som har drabbat er! Jag vill så gärna säga grattis och stämma in i kören för ni har två mirakel att glädjas åt men så här tätt kan det bli en total katastrof.

    Du är i vecka 13 nu så du kommer att vara i vecka 17 när ni ska åka? Om allt går som planerat är BF i mitten av januari och ni har varit hemma med dottern i ca fem månader?

    Alla som tjoar och grattar- skulle ni varit redo för fler barn fem månader efter att ni kommit hem från BB? Jag säger inte att det inte KAN gå bra men det känns inte riktigt rättvist mot någon oavsett vad ni kommer att göra!

    Ett adopterat barn kräver ofta mycket mer än ett biologiskt. Man måste vara beredd att vara helt fokuserad under en lång tid. Klarar man att vara så fokuserad när man är gravid? Hinner man bygga upp en så stark relation under dessa månader att tjejen klarar att bli storasyster så snabbt? Det är ju alltid tufft att få syskon men ett adopterat barn behöver få vara bebis och minsting ganska länge.

    När vi kom hem med vårt barn hade fem månader definitivt inte varit tillräckligt för någon av oss. Å andra sidan skulle ni få arbeta oerhört intensivt och medvetet men kommer det att räcka? Kommer ni att orka? Kommer ni få det att fungera?
    Om man får biologiska barn tätt brukar det åtminstone vara minst 9 månader emellan och man har inte hela anknytningsproblematiken att brottas med på samma sätt.

    Å andra sidan vad händer med dottern OM ni skulle avbryta adoptionen? Hur länge får hon vänta på en ny familj? Hur ser hennes situation ut idag? Bor hon i fosterhem eller på barnhem? Vad är det bästa för henne?

    Det finns inget enkelt svar i detta och oavsett vad ni väljer blir det svårt. Jag vill inte vara pessimist men ni måste vara oerhört realistiska i detta.

    Jag skyddade mig inte under tiden vi väntade på vårt barn, men jag inser nu att från att när vi närmar oss barnbesked kommer jag att göra det.

    Lycka till TS. Jag hoppas att allt blir bra i slutänden för alla inblandade!

  • Anonym
    Anonym (A-mamma) skrev 2012-07-10 21:46:18 följande:
    Jag förstår att du är i chock TS för det är en otrolig tragedi som har drabbat er! Jag vill så gärna säga grattis och stämma in i kören för ni har två mirakel att glädjas åt men så här tätt kan det bli en total katastrof.

    Du är i vecka 13 nu så du kommer att vara i vecka 17 när ni ska åka? Om allt går som planerat är BF i mitten av januari och ni har varit hemma med dottern i ca fem månader?

    Alla som tjoar och grattar- skulle ni varit redo för fler barn fem månader efter att ni kommit hem från BB? Jag säger inte att det inte KAN gå bra men det känns inte riktigt rättvist mot någon oavsett vad ni kommer att göra!

    Ett adopterat barn kräver ofta mycket mer än ett biologiskt. Man måste vara beredd att vara helt fokuserad under en lång tid. Klarar man att vara så fokuserad när man är gravid? Hinner man bygga upp en så stark relation under dessa månader att tjejen klarar att bli storasyster så snabbt? Det är ju alltid tufft att få syskon men ett adopterat barn behöver få vara bebis och minsting ganska länge.

    När vi kom hem med vårt barn hade fem månader definitivt inte varit tillräckligt för någon av oss. Å andra sidan skulle ni få arbeta oerhört intensivt och medvetet men kommer det att räcka? Kommer ni att orka? Kommer ni få det att fungera?
    Om man får biologiska barn tätt brukar det åtminstone vara minst 9 månader emellan och man har inte hela anknytningsproblematiken att brottas med på samma sätt.

    Å andra sidan vad händer med dottern OM ni skulle avbryta adoptionen? Hur länge får hon vänta på en ny familj? Hur ser hennes situation ut idag? Bor hon i fosterhem eller på barnhem? Vad är det bästa för henne?

    Det finns inget enkelt svar i detta och oavsett vad ni väljer blir det svårt. Jag vill inte vara pessimist men ni måste vara oerhört realistiska i detta.

    Jag skyddade mig inte under tiden vi väntade på vårt barn, men jag inser nu att från att när vi närmar oss barnbesked kommer jag att göra det.

    Lycka till TS. Jag hoppas att allt blir bra i slutänden för alla inblandade!
    Att du lägger fram en annan sida av det hela är berikande för diskussionen, men att vara så snabb med att kalla det en tragedi tycker jag inte är rätt!
  • Anonym (samma som #18)
    Pelargonen skrev 2012-07-10 17:15:40 följande:
    Stort grattis till två barn! Vilken lycka det kommer bli, både för er och för syskonen!

    Står det uttryckligen att man måste skydda sig medan man adopterar? 
    Medgivandet för adoption får man under de förhållanden som man anger, och man är skyldig att anmäla ändrade förhållanden. T.ex. om man får en allvarlig sjukdom, om man blir gravid, om man förlorar jobbet eller liknande.
Svar på tråden Snart adoption. GRAVID!