Föd Vaginalt !

"Jag förstår inte" botas enkelt med att man läser på lite, och kanske typ... inte vet jag... lyssnar på folk som har erfarenheter som man kanske själv inte har.

Till exempel det där med att man "liksom" blir sängliggande en vecka efter kejsarsnitt. Det har du hört någonstans, eller kanske läst det någonstans, och så har det blivit till "kunskap" i din hjärna. Superbra. Att det fastnar kunskap alltså.
Men så en dag (den här dagen faktiskt) så kommer det en ny liten kunskap studsande (som en lila studsboll) och säger att nej, man är inte alls sängliggande i en vecka efter kejsarsnitt. Den lilla kunskapen får du helt gratis av mig (varsågod), och jag kan garantera att det är hög kvalitet på den, eftersom jag har blivit snittad och har upplevt detta alldeles själv.

Så... nu är det upp till dig vad du vill göra med den studsande saken som attackerar dig men som inte stämmer överens med det som redan tar plats i din hjärna. Ska du fortsätta att "inte förstå", eller ska du öppna dörren lite och släppa in nya studsbollar?
Utifrån din trådstart rekommenderar jag att du i så fall öppnar dörren ganska stort, för det är rätt många bollar som vill/behöver komma in...

Det är tydligt att TS inte riktigt vet vad hon talar om. Sängliggande en vecka? Skojar du eller? Jag gick på en 1 timmes promenad måndagen efter att jag snittades, snittades på en fredag. Min väninna åkte direkt från BB till ett bröllop 3 dagar efter snittet. Att man är sängliggande en vecka är dvs en sanning med modifikation, och visst kan det vara så men det är inget automatik-läge.

Sedan tycker jag du ska utveckla anknytningafrågan? Jag hade min sin vid bröstet all tid förutom när jag syddes ihop och böts på. (innan jag fick stå)

Jag tror det bästa för både barn och mor är att mamman inte är livrädd!

Har inte läst några svar eftersom enbart din ts gjorde mig irriterad! Du borde inte uttala dig om sådant du inte vet något om.
För det första blir man INTE sängliggande i en vecka. Tvärtom så vill läkarna att man ska upp och röra på sig så fort som möjligt!
För det andra så behövs bara kateter under operation sen tas den bort om allt gått bra så vad är problemet med det?
Och vad menar du med att använda vanlig toalett? Tror du att snittade går på en specialtoalett? Och att duscha efteråt går oftast bra!
Jag tycker också att kejsarsnitt ska vara absolut sista utväg och mitt snitt var absolut inte mitt val! Men jag kan också förstå att en vaginal förlossning tyvärr inte är för alla.
Men att slänga ur sig information som inte ens stämmer är bara idiotiskt!
Läs på bättre!

Citerar dig TS
"Du får ingen ordentlig anknytning till barnet"

Det var det mest korkade okunniga uttalande jag har hört...
Min vän hade en väldigt traumatiskt första vaginal förlossning med sin son, såpass att hon inte kände den anknytningen till sitt barn som man bör göra, det tog sin lilla tid....
Med tvåan skulle det bli vaginalt men slutade i akut ks och hennes anknytning till det barnet har varit mycket bra från start...

Jag föredrar en vaginalförlossning då jag tror det är bäst för barnet. 

Kejsarsnitt är jag bara skeptisk emot då jag läst om nackdelar för barnet på längre sikt av att inte utsättas för de enorma adrenalinpåslaget vid en förlossning, att det kan påverka immunförsvaret negativt mm.  Planerade snitt alltså. Har för mig att det ökar risken för diabetes, cancer och astma, men jag kan komma ihåg fel... 

För egen del känns det som det kvittar annars, och jag har träffat både nysnittade och vaginalförlösta som varit uppe tidigt, och som haft svårt att komma ur sängen alls. Har inte sett någon skillnad i anknytning heller. 

Oj, oj, oj. Det låter som du har pratat med en klok gubbe bakom en stubbe i skogen, inget av detta stämmer. De planerade snitten är ofta de som barnen mår bäst av (av snitten), för vid de oplanerade så är ofta barnets hälsotillstånd redan väldig risigt

Nej, varken cancer, diabetes eller astma har något med att de är snittade eller inte. 

Ts, jag själv skulle aldrig vilja snittas. Inte ens om jag fick betalt.  Men jag lägger mig inte i hur andra kvinnor gör och precis som med vaginala förlossningar så kan man må väldigt olika efter, både psykiskt och fysiskt.

Det är intressant det där med anknytningen. Min förlossning gick väldigt snabbt (ca 3 timmar från första värk) och jag kände att jag inte riktigt fattade att jag var förälder förrän barnet var ett par månader gammalt. Kanske känner många snittade likadant. Men det är ju inget som påverkar kärleken man har för barnet eller omvårdnaden så jag skulle nog inte oroa mig allt för mycket om det om jag vore dig ts

Hon jämför väl barn som fötts vaginalt mot barn som fötts med snitt. Även om barn som kommit ut med planerade snitt mår bäst av de barn som fötts med snitt, så betyder det ju inte att det generellt är bättre för barnet att födas vaginalt.

Sen kan det vara bättre för mamman att snittas av olika orsaker och då får man väga för och nackdelar. Jag valde exempelvis att inte amma. Amning är bättre för barnet men sämre för mig (jag fick panikångest vid tanken) och då får man ta det onda med det goda.

... betyder det ju inte att det INTE är bättre att födas vaginalt, ska det stå.