Nahoj23 skrev 2012-09-04 11:51:24 följande:
Tänkte först inte ge mig in i den här diskussionen men så kan jag inte låta bli.
Jag KAN inte "få" barn på naturlig väg och har därför gjort en lång och utdragen hemutredning för att ha "möjligheten" att få bli mamma.
Det är många instanser att gå igenom och sedan väntar ytterligare kötider för att först köa i registrerna i Sverige och sedan passa in på landens olika krav för blivande adoptiovföräldrar vilket innebär mer köande.
Jag blir illa berörd när du säger att vi adoptivföräldrar "köper" ett barn.
Vi betalar pengar för administrativt jobb, översättningar, legaliseringar av papper och många andra poster som är nödvändiga för att vår adoption ska gå igenom.
Adoptera gör man inte som ett sista val, man gör det för att man önskar så starkt att bli en familj. Att adoptera likväl som att försöka på egen hand är väl mångt och mycket en egoistisk handling för att man vill bli fler i familjen.
Vi har försökt i 8 år och gått igenom otaliga undersökningar och utredningar först för att utreda vår egen infertilitet och sedan för att gå igenom allt annat som hör adoptionen till.
Om det par du pratar om fick ett barn som dog av hjärtfel har de säkert goda anledningar till varför de valde att adoptera, tror du inte det?
Kanske var det så otroligt tungt för dem att se sitt barn dö att de aldrig någonsin igen vill uppleva det, kanske orkar de inte bli gravida igen?
Med önskan om du TS kanske kan se saker och ting med lita andra ögon i fortsättningen.
Bra sammanfattning, det är det man betalar för, inte oss barn.
För jag är adopterad,
Ts o. även om mitt liv inte varit lätt alla gånger så är de prövningar jag fått värda det.
Hade min mor behållit mig, hade både hon och jag med största sannolikhet varit döda idag. Mina yngre biologiska syskon hade aldrig fötts..
Idag har jag en egen älskad familj och kontakt med mina syskon i mitt ursprungsland.. hade det varit bättre att jag var död och mina svenska föräldrar förblivit barnlösa och olyckliga?